livräddaruppdrag
För en stund sedan ställde jag ytterligare en mugg i skåpet. Undertill står det "blodgivare ger med hjärtat". Jopps, ni är helt inne på rätt spår. Begav mig till Fridhemsplan och Kungstappen för att lämna blod tidigare i dag. Jag har dragit på det ett litet tag, vet om att jag blir supertrött ungefär en vecka efteråt. Inte så konstigt eftersom de röda blodkropparna sjunker och då kan inte syret transporteras lika effektivt. Dessutom får man en rejäl vätskebrist som heter duga. (woho, bara att bälja i mig Pepsi Max!)
Satte mig och funderade vilken dag som passade bäst för tappning. Kom fram till att lördagar låg bra i tiden om jag vill hänga med under konditionspassen senare i veckan. Söndagar innebär en kortare joggingrunda. (Den behöver inte gå supersnabbt, bara lagom.) På måndagar är det styrka för hela slanten och flåset ska inte sättas på prov förrän tisdag morgon. Då bör jag verkligen vara fit for fight igen!
När jag ändå har er uppmärksamhet; ge blod! Det gör inte ett dugg ont, går jättefort och räddar liv. Jag räknar själv kallt med att få blod om jag skulle behöva det. Därför känns det naturligt för mig att ge. En ganska simpel ekvation. Och att jag dessutom får fika och en snygg mugg varje gång jag är där gör det inte mindre attraktivt. (Så kom igen nu allihopa! Kan du ge blod så gör det)
Nu ska jag göra mig i ordning för kvällens stora äventyr. Har dragit på mig jeansen med extra mycket spejs i midjan. Här ska det moffas våfflor- med bägge händerna!
Satte mig och funderade vilken dag som passade bäst för tappning. Kom fram till att lördagar låg bra i tiden om jag vill hänga med under konditionspassen senare i veckan. Söndagar innebär en kortare joggingrunda. (Den behöver inte gå supersnabbt, bara lagom.) På måndagar är det styrka för hela slanten och flåset ska inte sättas på prov förrän tisdag morgon. Då bör jag verkligen vara fit for fight igen!
När jag ändå har er uppmärksamhet; ge blod! Det gör inte ett dugg ont, går jättefort och räddar liv. Jag räknar själv kallt med att få blod om jag skulle behöva det. Därför känns det naturligt för mig att ge. En ganska simpel ekvation. Och att jag dessutom får fika och en snygg mugg varje gång jag är där gör det inte mindre attraktivt. (Så kom igen nu allihopa! Kan du ge blod så gör det)
Nu ska jag göra mig i ordning för kvällens stora äventyr. Har dragit på mig jeansen med extra mycket spejs i midjan. Här ska det moffas våfflor- med bägge händerna!
puh...
Ah, just det. Minns ni att jag blev dopingtestad för ett par, tre veckor sedan? Har fått reda på resultatet; negativt. Är det någon som är förvånad? Det övergår mitt arma förstånd hur läkaren kunde kryssa i den rutan. Hon frågade om jag tränade och jag nickade. Tillade att det blir en hel del kondition men att jag satsat på styrketräning den senaste tiden. Och alla vet att träning är detsamma som under 80- talet. Eran då ryssarna sopade banan med varje liten ynklig medtävlande. Ok att jag har enorma muskler precis överallt och får hela tiden frågan om den där 42"-aren är som jag släpar på är tung. Ja, eller inte ens i närheten. Hysteriskt är det i allafall. Något att berätta för barnbarnen!
värk i antågande
Rackans, sån träningsvärk jag har! Kände att det började någon gång vid sju-snåret och nu är det stelbent gång som gäller. Haha, vill knappt vara med imorgon när det är dags att vältra ur sängen! Vore kanske en smart plan att placera täcken, kuddar och andra mjuka saker bredvid sängen. Ja, utifall jag måste rulla ur bingen! Körde bland annat benböj i smithmaskin tidigare i dag. Och det, my darlins, det är en övning som vet vart den tar!
Istället för 25-årsfest på Undici blev det hemmakväll. Men jag är inte den som klagar. är fortfarande trött efter helgens eskapader och laddar stort inför imorgon istället. Matlådor ska göras, rummet ska städas och bröllopshäfte ska skissas. Och på kvällen vänrar värsta våffel-moffar-buffén! Första laggarna på flera år. Ser fram emot det!
Sov gott och dröm blåa drömmar!
Istället för 25-årsfest på Undici blev det hemmakväll. Men jag är inte den som klagar. är fortfarande trött efter helgens eskapader och laddar stort inför imorgon istället. Matlådor ska göras, rummet ska städas och bröllopshäfte ska skissas. Och på kvällen vänrar värsta våffel-moffar-buffén! Första laggarna på flera år. Ser fram emot det!
Sov gott och dröm blåa drömmar!
frågor kräver svar
Fick ett mail på Facebook igår där en kompis ville allt om hur personlig träning fungerar. Hon bubblade om hur ofta vi ses, vad vi hittar på och om snygghetsgraden. Slängde i väg värsta reklammailet som svar! (Borde nästan få betalt av Sats...) Men vad ska man säga, hade aldrig kört på konceptet om jag inte tyckte det var bra. Blev addad som vän av en annan tjej. I meddelandefältet ville hon att jag skulle påminna om att hon har träningsfrågor som hon måste få svar på
Hur har det kunnat bli så här? I bekantskapskretsen är jag "hon som gymmar." Mäkligt, ser mig själv inte som sådan! Jag har bara roligt medan jag försöker hålla mig i form! Ja, ja. Kan jag vara till någon slags hjälp är jag mer än gärna med på noterna. Vet jag inte vad jag ska säga, skickar jag helt enkelt över dem till några av er i bloggsfären!
Förövrigt kan jag meddela att solen värmer! När jag traskade genom Fatbursparken imorse silades strålarna genom husen. Luften var lika krispig som halstabletter. Tänkte smått förnöjsamt att det trots allt inte är så illa med vinter! I alla fall inte när jag från säkra källor har hört att det nalkas varmare grader redan i morgon!
Ta hand om er ordentligt!
kuta eller inte kuta?
Jag är i valet och kvalet. Tränade med snygga Jane imorse (efter avtal via Facebook. Det ni, annan komunikation än bloggen, inte illa va?) och hon pratade om Premiärmilen. Rackans, jag är himla sugen på att springa igen! Men frågan är hur bra formen är när jag knappt känt på löparstegen sedan jag gjorde illa benet. Det vore bra underligt om jag inte kom runt rundan, men tiden tangerar knappast rekord. Och eftersom jag står mig själv närmast, blir jag inte nöjd om jag åtminstone inte ens befinner mig i närheten av PB. Men att rusa på som en vettvilling är å andra sidan kusin till idioti. Ja, med tanke på att skenbenet fortfarande skiftar i blått och är svullet samt saknar ytlig känsel. Men... vill så otroligt gärna!!!! Attans att anmälningstiden går ut idag. I alla fall om man inte vill casha ut det dubbla beloppet. (Är faktiskt från småland och måste reflektera mitt urspung med jämna mellanrum!) Ska jag ut och testa om ben och muskler och konditionen håller för ett lopp? Ahhh... svårt!
itunes förvandlar mig från dr Jekyl till mr Hyde
Det var med nästan en spänd förväntan jag kastade mig ut tidigare idag och hörlurarna camenterade i öronen. Hade efter många mindre smickrande ord och frustningar lyckats fylla min Ipod med inspirerande musik; Amy Winehouse, Daughtry, Linda Bengtzing, Alicia Keys, Lykke Li, Maia Hirasawa... (Inte undra på att jag skuttar vägen fram!)
Den senaste tiden har jag varit sjukt trött på de gamla låtarna. När jag resonerade "orka" för att ladda batteriet insåg jag att något var tvunget att göras. Andra noterar förmodligen någonstans hur man bär sig åt för att trycka in musiken i Ipoden. (Det är himla knepigt! Att markera-dra-klart verkar inte alls tilltala Itunes) Jag tror att jag från gång till annan ska komma ihåg hur man gör och knackar mig själv lite lätt i tinningen för att få in det. Åh, pucko-ruth på turné!
Resultatet är därför att jag inför varje ny påladdning blir helt konfunderad. (Jag blir dessutom personlighetsförändrad! Från en vän och fredlig varelse (hmm.... nästan.) till en reptiltänkande surknatte) Fånstirrar på skärmen, klickar på måfå, råkar radera låtlistan, laddar in den på nytt, kopierar den, skapar en ny lista om det var fel på den första, drar ur USBn i ren frustration och kopplar in den igen. Då, på något konstigt vänster ploppar rätt ikon upp! Finular en stund och efter ytterligare klick, dragningar och muttrande börjar musiken klättra in i Ipoden.
Oh yeah.
(Nu ska jag bara komma på hur man får in de alla lovade 1000 låtarna. Hittills vill den rosa bedårande saken bara halvfyllas, trots att låtlistan har massvis med bra melodier kvar.)
Hoppas ni haft en bra och framför allt god lunch! Nu kastar vi oss in med lust och kraft och och inte så lite mod mot eftermiddagen.
Den senaste tiden har jag varit sjukt trött på de gamla låtarna. När jag resonerade "orka" för att ladda batteriet insåg jag att något var tvunget att göras. Andra noterar förmodligen någonstans hur man bär sig åt för att trycka in musiken i Ipoden. (Det är himla knepigt! Att markera-dra-klart verkar inte alls tilltala Itunes) Jag tror att jag från gång till annan ska komma ihåg hur man gör och knackar mig själv lite lätt i tinningen för att få in det. Åh, pucko-ruth på turné!
Resultatet är därför att jag inför varje ny påladdning blir helt konfunderad. (Jag blir dessutom personlighetsförändrad! Från en vän och fredlig varelse (hmm.... nästan.) till en reptiltänkande surknatte) Fånstirrar på skärmen, klickar på måfå, råkar radera låtlistan, laddar in den på nytt, kopierar den, skapar en ny lista om det var fel på den första, drar ur USBn i ren frustration och kopplar in den igen. Då, på något konstigt vänster ploppar rätt ikon upp! Finular en stund och efter ytterligare klick, dragningar och muttrande börjar musiken klättra in i Ipoden.
Oh yeah.
(Nu ska jag bara komma på hur man får in de alla lovade 1000 låtarna. Hittills vill den rosa bedårande saken bara halvfyllas, trots att låtlistan har massvis med bra melodier kvar.)
Hoppas ni haft en bra och framför allt god lunch! Nu kastar vi oss in med lust och kraft och och inte så lite mod mot eftermiddagen.
ljusets återkomst
När klockan ringde imorse var det- till min stora förvåning- ljust! Känns nästan som en född -på - nytt -känsla med skenets återkomst! Märkligt hur mörker påverkar så mycket! För bara ett par månader sedan hasade solen sig upp efter datorn satts igång jobbet. Det fortsatte vara dunkelt tills ljusresterna sögs ner bakom horisonten strax efter tre. Mungiporna släpades i marken, ögonlocken dunsade mot kindbenen och just när det skulle till att växa ut ficklampor på axlarna vände det. Nu är det nya tider! Trots att växthuseffekten fått kalla fötter och snön ligger, känns våren på gång!
Finallement!
Bara för att ni är ni, slänger jag in en bild. Efter en hård (med modifikation) dag på sjön angjorde vi hamnen. Klättrade upp i peket, lade oss tillrätta bland klyvaren och jagaren och lät solen värma. Som sagt, tänk vad lite solsken kan göra!
Finallement!
Bara för att ni är ni, slänger jag in en bild. Efter en hård (med modifikation) dag på sjön angjorde vi hamnen. Klättrade upp i peket, lade oss tillrätta bland klyvaren och jagaren och lät solen värma. Som sagt, tänk vad lite solsken kan göra!
hemmavarande
Tänkte för en gång skull försöka förstå vad kroppen vill säga mig. Stannade alltså hemma från jobbet i dag. Men funderar nu om det var fånigt gjort. Jag menar, gör fortfarande ett bra jobb trots att jag inte mår 100. Det känns liksom så onödigt att sitta hopkrupen i soffan, peta i mig a-fil och sova mellan varven. Har i alla fall avbokat träningen med PT-Jo ikväll. Och det känns som ett steg på vägen till att lyssna på kroppen.
Nu börjar Will och Grace. Wihoooo
Nu börjar Will och Grace. Wihoooo
dagens sanning
Träna och må bra, helt enkelt! (Tack Anna för lånet!)
"Exercise gives you endorphins. Endorphins make you happy. Happy people just don't kill their husbands, they just don't. "
- Elle, Legally Blonde.
"Exercise gives you endorphins. Endorphins make you happy. Happy people just don't kill their husbands, they just don't. "
- Elle, Legally Blonde.
magont
Rackans, det har inte gått att blogga på ett par dagar. (Dålig stil, blogg.se!) Well, hoppas att det här inlägget går in.
Skulle bara berätta att jag ligger lågt ett par dagar. Har mått lite sisådär ett par veckor nu och det eskalerade under helgen. inser att jag måste ta det lugnt ett par dagar. Egentligen vill jag inget hellre än att ta mig till gymmet och köra ett rejält pass. Men kroppen protesterar med panikartad dubbelvikt magvärk, djävulskt illamående plus diverse följdsymptom. Ingen bra grund att bygga på överhuvudtaget. Speciellt inte när jag ätit praktiskt taget nada sedan i torsdags. Det är inget att ta efter, my darlins. Orkar bokstavligt talat bara att ligga i soffan med tjockt täcke, (fryser som en isglass) zappa mellan kanalerna (inget som helst bra på tv) och läsa fynden från bokrean. (äntligen får jag tid!) Längtar tills jag kan börja äta ordenligt igen, känna krafterna komma tillbaka och belöna mig själv med sats.
Det hjälper knappast att deppa ihop! Nu ska jag läsa några bloggar för att inspirera mig själv. På något sätt känns det som en tröst att läsa om era träningsäventyr när jag inte kan själv. Men först måste jag avboka morgonpasset med Terese. Attans, jag som så gärna ville cykla!
Skulle bara berätta att jag ligger lågt ett par dagar. Har mått lite sisådär ett par veckor nu och det eskalerade under helgen. inser att jag måste ta det lugnt ett par dagar. Egentligen vill jag inget hellre än att ta mig till gymmet och köra ett rejält pass. Men kroppen protesterar med panikartad dubbelvikt magvärk, djävulskt illamående plus diverse följdsymptom. Ingen bra grund att bygga på överhuvudtaget. Speciellt inte när jag ätit praktiskt taget nada sedan i torsdags. Det är inget att ta efter, my darlins. Orkar bokstavligt talat bara att ligga i soffan med tjockt täcke, (fryser som en isglass) zappa mellan kanalerna (inget som helst bra på tv) och läsa fynden från bokrean. (äntligen får jag tid!) Längtar tills jag kan börja äta ordenligt igen, känna krafterna komma tillbaka och belöna mig själv med sats.
Det hjälper knappast att deppa ihop! Nu ska jag läsa några bloggar för att inspirera mig själv. På något sätt känns det som en tröst att läsa om era träningsäventyr när jag inte kan själv. Men först måste jag avboka morgonpasset med Terese. Attans, jag som så gärna ville cykla!
träningsvärk och köksbryderier
Stykepasset igår blev riktigt lyckat! Fick bra kontakt med musklerna och anade att träningsvärken skulle bli total. Hade alldeles rätt! Jag tror att man måste ha drag åt ett självplågande slag för att riktigt uppskatta träning. Jag menar, hur kan man annars ha träningsvärk så man knappt kan röra sig, och ändå utbrista: "Åh, vad skönt!"
Begav mig hemåt för mellanlandning. Skulle till Fia senare på kvällen men var tvungen att få i mig något först. Hade inga matlådor jag kunde nalla av. Att laga något avancerad lockade inte speciellt mycket. För mig är fler än två ingridienser matlagning på hög nivå. Kort: jag+kök=katastrof.
Tog mig i kragen och spände ögonen i frysen (du är mitt everest) Rotade runt någon halvminut och hittade lite nötfärs. Ah, perfekt! Det enklaste som finns är att steka den och slänga i några matskedar salsa. Tillbehören shoffas i lagom stora bitar. Denna gång blev det avokado. gurka och tomat. Toppade det hela med ett par teskedar minifraishe. Supergott! Och det bästa är att det inte tog mer än cirkus tio minuter. Så blev man mätt och glad ännu en gång!
Hos Fia vankades det film och fruktsallad. Vi såg Stardust, en riktigt bra film! Feel good, awwwww och lite romantik i ett. Jag somnade inte en enda gång! Jag är annars tjejen som slocknar efter en halvtimma, vaknar en minut, somnar om och skyller på kass klippning när jag inte fattat vad filmen handlar om. Hmmm... antningen var Stardust något extra eller så har jag helt enkelt blivit piggare. Kanske kan tacka träningen för det?!
Oj, tiden rusar när man har roligt! Dags att göra mig iordning för spinningen på Regeringsgatan. Pucko- SL håller på med någon slags reparation på spåret mellan sumpan och centralen. Det betyder att jag måste ta tunnelbanan istället för pendeln. Och det i sin tur betyder att min resa till stan tar mer än dubbel så lång tid som vanligt. Suck.
Begav mig hemåt för mellanlandning. Skulle till Fia senare på kvällen men var tvungen att få i mig något först. Hade inga matlådor jag kunde nalla av. Att laga något avancerad lockade inte speciellt mycket. För mig är fler än två ingridienser matlagning på hög nivå. Kort: jag+kök=katastrof.
Tog mig i kragen och spände ögonen i frysen (du är mitt everest) Rotade runt någon halvminut och hittade lite nötfärs. Ah, perfekt! Det enklaste som finns är att steka den och slänga i några matskedar salsa. Tillbehören shoffas i lagom stora bitar. Denna gång blev det avokado. gurka och tomat. Toppade det hela med ett par teskedar minifraishe. Supergott! Och det bästa är att det inte tog mer än cirkus tio minuter. Så blev man mätt och glad ännu en gång!
Hos Fia vankades det film och fruktsallad. Vi såg Stardust, en riktigt bra film! Feel good, awwwww och lite romantik i ett. Jag somnade inte en enda gång! Jag är annars tjejen som slocknar efter en halvtimma, vaknar en minut, somnar om och skyller på kass klippning när jag inte fattat vad filmen handlar om. Hmmm... antningen var Stardust något extra eller så har jag helt enkelt blivit piggare. Kanske kan tacka träningen för det?!
Oj, tiden rusar när man har roligt! Dags att göra mig iordning för spinningen på Regeringsgatan. Pucko- SL håller på med någon slags reparation på spåret mellan sumpan och centralen. Det betyder att jag måste ta tunnelbanan istället för pendeln. Och det i sin tur betyder att min resa till stan tar mer än dubbel så lång tid som vanligt. Suck.
grattis!
Det blev visst sovmorgon idag! Känns nästan som en extra lyster över dagen! Egentligen är det lite lustigt vad någon extra timmes sömn kan göra... Den här gnistrande känslan kan även bero på att solen flödar över glimmande snö. Det kommer bli en bra dag i dag!
Något annat som är väldigt bra, eller snarare fantastiskt roligt är att Malin och Marcus små pojkar har kommit! De föddes natten mellan måndag och tisdag. Malin skickade ett MMS, så söta! Grattis till tvillingarna!!!
Nope, nu är det dags för att sticka till gymmet. Blir axel-rygg- plus lite annat- pass.
Något annat som är väldigt bra, eller snarare fantastiskt roligt är att Malin och Marcus små pojkar har kommit! De föddes natten mellan måndag och tisdag. Malin skickade ett MMS, så söta! Grattis till tvillingarna!!!
Nope, nu är det dags för att sticka till gymmet. Blir axel-rygg- plus lite annat- pass.
otroligt roligt pass
Woho, yeah, wow!!!!! Precis så känns det nu! Jag gick på första passet i kväll sedan jag gjorde illa benet. Valde mellan Sats CorePuls och BodyCombat. Inbillade mig att belastningen på benet skulle vara minst vid den sistnämnda. Sagt och gjort. Begav mig till Sats och gjorde mig iordning. Utanför salen petade jag lite på smalbenet för att se om det skulle fungera. Borde gå utan större problem. Började mjukt för att intensifiera träningen. Svingade krokar, upper cuts, raka slag. Hoppen blev högre, sparkarna hårdare och rörelserna yvigare. Åh, det var så roligt! Tog slut alldeles för fort, kunde ha fortsatt hur länge som helst!
Tog i för kung och fosterland. Kanske därför jag blev helt slut. Det, eller att min kondition totalt rasat ner i botten. Har inte kört någon vidare träning av det slaget på ett tag nu. Är ganska rädd för att flåset ska ha blivit rejält sämre. Inser att det är ganska idiotiskt att ge mig ut i löpspåret innan jag är helt, helt bra. Svullnaden måste ha lagt sig innan det blir tal om någon längre sträcka. Kan knappt vänta! Saknar känslan av det som just är jogging något grymt. Sedan har jag börjat ana en degighet på magen som jag absolut inte vill ha där. På plussidan står docka att den minskade dosen av konditionsträningen har gjort mig mycket starkare. (synligare muskler!). Och det är jag super- fantastiskt- underbart glad över! Men vill heller inte öka i underhudsfett, vilket jag är på god väg att göra. Är det kanske dags att dra i gång med morgonpromenader igen?
Hur skulle ni ha gjort?
Tog i för kung och fosterland. Kanske därför jag blev helt slut. Det, eller att min kondition totalt rasat ner i botten. Har inte kört någon vidare träning av det slaget på ett tag nu. Är ganska rädd för att flåset ska ha blivit rejält sämre. Inser att det är ganska idiotiskt att ge mig ut i löpspåret innan jag är helt, helt bra. Svullnaden måste ha lagt sig innan det blir tal om någon längre sträcka. Kan knappt vänta! Saknar känslan av det som just är jogging något grymt. Sedan har jag börjat ana en degighet på magen som jag absolut inte vill ha där. På plussidan står docka att den minskade dosen av konditionsträningen har gjort mig mycket starkare. (synligare muskler!). Och det är jag super- fantastiskt- underbart glad över! Men vill heller inte öka i underhudsfett, vilket jag är på god väg att göra. Är det kanske dags att dra i gång med morgonpromenader igen?
Hur skulle ni ha gjort?
med syster i gymmet
Precis när jag loggade ur jobbdatorn igår, trillade syster in på mitt kontor. Vi hade nämligen bestämt oss för att gymma ihop. Yeah. Förstår precis vad du tänker "Varför ska syster följa med till Sats när hon i vanliga fall kör Friskis? Duger inte ranta-runt-i-ring-pass för att hålla toppformen?" Hmmm... näää... inte om man är ute efter tonade muskler och snygga axlar. Jag kör, som du redan vet vi det här laget, med PT-Jo på tisdagar. Syster frågade lite snällt om hon kunde följa med. Eftersom hon är den bästa tvillingen jag har, kunde jag inte neka.
Vi kom inrusande nästan i tid. Satte personliga rekord i ombyte och spänstade ut till löpbanden. Fick tag i de med inbygd tv, finns det något bättre än att kolla på Greys Anatomy samtidigt som man lägger kilometer efter kilometer efter sig? Jo förhörde sig om systers motionsvanor och planerade upp ett program. Vi började med favoriten utfall. Just som vi stod bredvid varandra och tog första steget, utbrister Jo: "Har inte syster längre ben?" Jag gnällde till och syster bekräftade skadeglatt att hon har 2,5 cm längre ben än jag. Suck. Det är inte bra för min självkänsla, inte alls! Det borde inte spela någon roll att hon är aningen längre än moi. Men det gör det! Helt omedvetet började vi tävla om vem som kunde ta längst steg och komma fram först. Jo bara skrattade. Jag menade att det skulle bli oändligt mycket syskonkärlek under kvällen. Därefter gav jag syster en mycket kärleksfull knuff.
Blev en jätteskoj kväll! Jag slog bland annat personbästa i armhävningar och fick visa syster hur skoj det är att styrketräna. När vi kom tillbaka i omklädningsrummet frågade hon om jag inte ville sova över hos henne. Åhhh, tvillingkväll med kvällsmat och prat och ännu mer tjat innan man somnar. Självklart!
Vi kom inrusande nästan i tid. Satte personliga rekord i ombyte och spänstade ut till löpbanden. Fick tag i de med inbygd tv, finns det något bättre än att kolla på Greys Anatomy samtidigt som man lägger kilometer efter kilometer efter sig? Jo förhörde sig om systers motionsvanor och planerade upp ett program. Vi började med favoriten utfall. Just som vi stod bredvid varandra och tog första steget, utbrister Jo: "Har inte syster längre ben?" Jag gnällde till och syster bekräftade skadeglatt att hon har 2,5 cm längre ben än jag. Suck. Det är inte bra för min självkänsla, inte alls! Det borde inte spela någon roll att hon är aningen längre än moi. Men det gör det! Helt omedvetet började vi tävla om vem som kunde ta längst steg och komma fram först. Jo bara skrattade. Jag menade att det skulle bli oändligt mycket syskonkärlek under kvällen. Därefter gav jag syster en mycket kärleksfull knuff.
Blev en jätteskoj kväll! Jag slog bland annat personbästa i armhävningar och fick visa syster hur skoj det är att styrketräna. När vi kom tillbaka i omklädningsrummet frågade hon om jag inte ville sova över hos henne. Åhhh, tvillingkväll med kvällsmat och prat och ännu mer tjat innan man somnar. Självklart!
uppsägning
Syster och blivande svåger får göra sitt häfte själva. Jag skiter i det, säger upp mig. De får sin kortisintervju hur de var som små och goda råd inför livet med varandra.
Det handlar inte om att hänga ut någon. Meningen är att det ska vara rolig läsning för gästerna, men det funkar inte tillfredställa precis alla.
Klart.
Hoppa högt av glädje...
Redigerad version:
... och klappa någons hand....
Ännu en dag med stort leende och skön magkänsla! Var, som sagt, hos syster igår. Vi pratade om det allra mesta runt shopping, träning och varma resor söderöver. Presenterade mina bröllopshäfte- idéer . Vissa delar hissades, andra dissades. Typ. Fick förklarat att det skulle passa för alla åldrar, även mormor på 90 bast. Nu blir det att fundera ett varv till. Nåja, det kommer bli kanonbra iallafall. På mitt sätt.... och klappa någons hand....
****
Sov över hos syster och smög upp i ottan. Till min stora förvåning varken tappade jag något eller slog mig. Det är mer en regel än undantag hos frk. Petersson. Man stöter emot badrumsskåpet och hela hudvårds-setet tillsammans med linserna trillar ner i klinkersen. Eller så trasslar man in sig i jeansen, snor runt ett halvt varv, vevar med armarna efter balansen, drasar i soffan och drar med halva bohaget på vägen ner. Men allt gick hur smidigt som helst.
Bara där var det en bra början på dagen! Uppdraget hette spinning. Sprang på snygga Jane igår när jag körde styrka. Hux flux bestämde vi att göra sällskap på träningen idag. Jätteskoj att ha någon att prata med i omklädningsrummet och kasta en kommentar till under passets gång. Och det, my darlins, det är inte illa någonstans.
Hoppas ni också haft en fantastisk morgon!
Sov över hos syster och smög upp i ottan. Till min stora förvåning varken tappade jag något eller slog mig. Det är mer en regel än undantag hos frk. Petersson. Man stöter emot badrumsskåpet och hela hudvårds-setet tillsammans med linserna trillar ner i klinkersen. Eller så trasslar man in sig i jeansen, snor runt ett halvt varv, vevar med armarna efter balansen, drasar i soffan och drar med halva bohaget på vägen ner. Men allt gick hur smidigt som helst.
Bara där var det en bra början på dagen! Uppdraget hette spinning. Sprang på snygga Jane igår när jag körde styrka. Hux flux bestämde vi att göra sällskap på träningen idag. Jätteskoj att ha någon att prata med i omklädningsrummet och kasta en kommentar till under passets gång. Och det, my darlins, det är inte illa någonstans.
Hoppas ni också haft en fantastisk morgon!
twinsen
Oj, vad det känns i musklerna just nu. Träningsvärken från imorse börjar sätta in. Då måste det betyda att jag tog i precis som jag skulle! Älskar att träna innan jobbet. Det är lite folk, de testeronstinna killarna har inte hasat sig upp ännu och man har stort sett alla vikter för sig själv. Inte illa! Just som jag började mitt pass imorse, avslutade Jane sitt! Var hur fokuserad som helst och attackerade nästan chinsmaskinen. Efter första setet såg jag hur något rörde sig i ögonvrån. Och där satt hon och kramade en hantel. (inte riktigt krama i ordets rätta betydelse. Men det såg väldigt bra ut.) Hon tränar efter Fitness Magazines guide. Har också funderat på den, men eftersom jag två gånger i veckan inte riktigt bestämmer själv hur programmet ser ut verkar det klurigt att få ihop. Hoppas att jag når toppresultat ändå!
Ska nog stänga butiken nu. Blir tvillingkväll hos syster yster ikväll. Hon skulle bjuda på middag (jeeeesus, hur gamla har vi blivit egentligen?) och vi ska bara vara.
Åh, att ni alla inte skaffar er en tvilling! Det är det bästa som man någonsin kan ha, en mänsklig rättighet! Någon som funnits från allra första början. Den man tog första stegen med, lärde sig prata samtidigt och började tillsammans i skolan. Allt som andra kids gjorde ensamma, gjorde vi ihop. Trygghet i en liten ask.
Ska nog stänga butiken nu. Blir tvillingkväll hos syster yster ikväll. Hon skulle bjuda på middag (jeeeesus, hur gamla har vi blivit egentligen?) och vi ska bara vara.
Åh, att ni alla inte skaffar er en tvilling! Det är det bästa som man någonsin kan ha, en mänsklig rättighet! Någon som funnits från allra första början. Den man tog första stegen med, lärde sig prata samtidigt och började tillsammans i skolan. Allt som andra kids gjorde ensamma, gjorde vi ihop. Trygghet i en liten ask.
Bara för att jag blir så känslosam nu, visar jag en (kanske mindre smickrande) bild.
klart att det måste vara bäst!
Jag går ständigt runt med kamera och block i väskan. Men just nu är det inte alls för den vanliga jakten på nyheter eller suktan efter pensionsbilden. (Ja, den som man bara ramlar på, snäpper av och säljer för oerhörda summor till mindre samvetsgranna nyhetsbyråer. Kuriosa; bilden på Anna Lindh när hon just ska fösas in i ambulansen, gick för häpnadsväckande 250 000 pix)
Nope. Just nu är min tankeverksamhet uppkopplad till systers bröllopshäfte. Slår vad om att du suckar och himlar med ögonen, tror att jag är hur konstigt funtad som helst. Men syster är den enda tvillingen jag har, bland det viktigaste i världen är att hon (och blivande svåger) blir nöjda med produkten. Jag spanar här och där för inspiration. Kollar ingående på diverse planscher, tidningsomslag och formuleringar. Spanar in värsta bästa typsnitten och letar djupt i minnesbanken efter saker som bara måste tas med. Det ska inte bara vara hejdlöst roligt om dagens hjältar, det ska även vara så finurligt skrivet att varenda kotte förstår just vad som är så skoj.
Just nu har jag material som räcker till ungefär 84 sidor i A4-format. Desvärre tror jag inte att brudparet går med på det, budgeten räcker nog inte riktigt till ... Snålt anser jag personligen! Här lägger jag ner nästan all min tid (nåja...) och kreativitet till något som borde bli nominerad till "The bröllopshäfte of the year" .
Förstår de inte att tidskriften är något som de kommer spara i evigheters evighet.? Det är till för att i största möjliga andakt visas för barn och barnbarn (tvätta händerna noga innan!) och de kommer att minns den lyckligaste dagen i livet. Nästan så jag tvingar dem att rama in konsverket. Blir alldeles tårögd bara jag tänker på det. Klart att häftet måste ska hålla högsta standard! Fyrfärg, halvblankt, tjockt papper. (Ahhh... ser det framför mig!) Så påstår syster att jag har alldeles för höga ambitioner. Tsss... säger som Baloo: "Störtlöjligt!"
Dags att spåna ytterligare. Yeaaaaahhhhh.
'''''''''''
Verkar inlägget spretigt? Jag kastar in en mening här, tvättar texter för jobbet, skriver ett litet stycke till. Raderar första meningen och ändrar ett ord i det andra. Hoppar in in bildredigeringen och klurar på en ingress. Byter fönster till bloggen igen och försöker komma på vad det i hela friden var jag skulle skriva. Allt detta medan jag sjunger med i låtarna på radion... Kan tilläggas att jag sitter med hörlurar, måste låta helt underbart!
Nope. Just nu är min tankeverksamhet uppkopplad till systers bröllopshäfte. Slår vad om att du suckar och himlar med ögonen, tror att jag är hur konstigt funtad som helst. Men syster är den enda tvillingen jag har, bland det viktigaste i världen är att hon (och blivande svåger) blir nöjda med produkten. Jag spanar här och där för inspiration. Kollar ingående på diverse planscher, tidningsomslag och formuleringar. Spanar in värsta bästa typsnitten och letar djupt i minnesbanken efter saker som bara måste tas med. Det ska inte bara vara hejdlöst roligt om dagens hjältar, det ska även vara så finurligt skrivet att varenda kotte förstår just vad som är så skoj.
Just nu har jag material som räcker till ungefär 84 sidor i A4-format. Desvärre tror jag inte att brudparet går med på det, budgeten räcker nog inte riktigt till ... Snålt anser jag personligen! Här lägger jag ner nästan all min tid (nåja...) och kreativitet till något som borde bli nominerad till "The bröllopshäfte of the year" .
Förstår de inte att tidskriften är något som de kommer spara i evigheters evighet.? Det är till för att i största möjliga andakt visas för barn och barnbarn (tvätta händerna noga innan!) och de kommer att minns den lyckligaste dagen i livet. Nästan så jag tvingar dem att rama in konsverket. Blir alldeles tårögd bara jag tänker på det. Klart att häftet måste ska hålla högsta standard! Fyrfärg, halvblankt, tjockt papper. (Ahhh... ser det framför mig!) Så påstår syster att jag har alldeles för höga ambitioner. Tsss... säger som Baloo: "Störtlöjligt!"
Dags att spåna ytterligare. Yeaaaaahhhhh.
'''''''''''
Verkar inlägget spretigt? Jag kastar in en mening här, tvättar texter för jobbet, skriver ett litet stycke till. Raderar första meningen och ändrar ett ord i det andra. Hoppar in in bildredigeringen och klurar på en ingress. Byter fönster till bloggen igen och försöker komma på vad det i hela friden var jag skulle skriva. Allt detta medan jag sjunger med i låtarna på radion... Kan tilläggas att jag sitter med hörlurar, måste låta helt underbart!
vad jag lärde mig igår
Jag var på kostföreläsning på sats igår kväll. Även om jag hade hört det mesta förr var det intressant. Bland annat förklarade tjejen som höll i det vad GI egentligen är. Hon jämnförde Morötter (GI 103) och referensen vitt bröd. (GI 100) Fyra brödskivor innehåller samma mängd kolhydrater som 800 gram morötter. Det blev en aha-upplevelse för mig! Man står sig inte speciellt länge på fyra formfranska, men på nästan ett kilo morötter är magen både full och nöjd ett par timmar in i framtiden. Hon sa att det egentligen handlar om i hur stort behov man är av snabba kolhydrater och hur länge man vill vara mätt. Rostmacka med aprikosmarmelad (min personliga favorit när det kommer till marmelader) går rakt upp i hjärnan och man är allert i ca. trettio minuter. Grovis med keso, kalkon och tomat går långsammare ut i blodet, men man är på språng i åtminstone två timmar. Vad GI går ut på är inte skippa allt vad kolhydrater innebär, utan att hålla blodsockret på en bra jämn nivå. Undviker man dipparna (då man moffar i sig choklad, naturgodis, mackor, kex (...) med bägge händerna) småäter man inte utan är nöjd hela långa dagen. Det är då midjemåttet eventuellt minskas och figuren slimmas.
Värt att notera är att efter träning är det jätteviktigt att få i sig snabba kolhydrater! I vanliga fall måste insulin till för att "öppna" cellerna och där i från kolhydrater proppas in. Men efter träningen har cellerna har tömt sig och står vidöppna. Kollisarna används på en gång och blir inte kvar och lagras som fett. Bryt inte ner kroppen, bygg upp den istället! En banan och två deciliter mjölk senast en halvtimma efter passet är perfekt!
Spännande va?
Vad har ni för kostkunskaper att dela med er av?
Värt att notera är att efter träning är det jätteviktigt att få i sig snabba kolhydrater! I vanliga fall måste insulin till för att "öppna" cellerna och där i från kolhydrater proppas in. Men efter träningen har cellerna har tömt sig och står vidöppna. Kollisarna används på en gång och blir inte kvar och lagras som fett. Bryt inte ner kroppen, bygg upp den istället! En banan och två deciliter mjölk senast en halvtimma efter passet är perfekt!
Spännande va?
Vad har ni för kostkunskaper att dela med er av?
happy, happy day
Oh, vilken underbar morgon! Det lixom bubblar inombords och jag småler stort sett hela tiden. Träningen med Johanna gick jättebra igår! Det verkar som att vilodagarna förra veckan gjorde susen. Från att ha kört CorePuls, Box, BodyCombat, löpning och spinning som konditionsträning, blev bara spinningen kvar. Bestämde mig för att ligga kvar på samma energiintag för att testa vad som skulle hända. Målade upp värsta scenariot med noll kondtion, böljande valkar och allmänt illamående. Men det resulterade inte i någon som helst viktuppgång. Till min förvåning är jag även piggare och starkare! Ser man på!
Dessutom fick jag sålt inte mindre än tre hudvårdspaket igår! Som sagt, det är en riktigt, riktigt bra morgon! Nu blir det kaffe i fulla muggar!
Nämnde jag att jag tar er alla i famn?
Dessutom fick jag sålt inte mindre än tre hudvårdspaket igår! Som sagt, det är en riktigt, riktigt bra morgon! Nu blir det kaffe i fulla muggar!
Nämnde jag att jag tar er alla i famn?
sällskap på zenit
Egentligen hade jag inte tänkt att träna imorse. Men syster hade glömt sin mobil på jobbet och jag fick den stora äran att väcka henne. Prick 05.20 svarade hon och lät helt groggy. Jag sjöng pappas favvo-godmorgonsång och hon muttrade lite lagom. När jag ändå hade masat mig upp var inte steget långt att åka till Zenit. Just som vattenflaskan var påfylld, funderade jag på om Jane också skulle cykla idag. Blev väldigt glad när jag nästan krockade med henne i dörren! Vi satt lite längre bak och småfnissade åt instruktören. Terese är i Thailand (och solar förhoppningsvis en sväng åt oss blekisar) och vikarien med brittisk accent ledde oss under passet. Måste erkänna att jag är en sucker för schlager, inte lika mycket för distande gitarrer och dubbletramp. (vilken rocker han är, sa Jane och nickade mot honom)
Det blev ett ok pass. Benet kändes inte allt för mycket utan blev skönt trött. Märker vilken skillnad det är från när jag började med spinning. De första passen var hemska, nästan klaustrufobiska. Vad annat kan man känna när man sitter fast på en obekväm cykel, värmen drabbar, svetten droppar hela salen är mörklagd? Ett par försök senare var jag fast! (I allafall när jag noterade att konditionen klart blev bättre och vilopulsen halkade ner några steg) Nu är det bara att pressa lite mer än man tror att kroppen klarar av. Säger som en instruktör på Söder; Det är tanken som hindrar de stora resultaten, man orkar mycket mer än vad man tror. Kan inte annat än att hålla med! Har märkt det otaliga gånger under mina joggingturer. Jag springer vilse titt som tätt och det lustiga är att jag orkar hela vägen hem, trots att rundan blir en bra bit längre än planerat!
Nope, nu är det snart kaffe som gäller. Tänkte skippa knäckemackan och lyxa till det med en Star bar istället. Det är ju bara tisdag en dag i veckan!
kommer inte på nåt alls
Ahh... jag är trött! Attans vad dumt, eller hur man nu uttrycker det. Det är inte ofta som min hjärna visar Error i skrivarcentralen. Men just nu kommer jag inte på något värt att pränta ner. Jag skulle kunna berätta om styrketräningen med Sam i morse, där jag klarade av tyngre vikter än honom i alla övningar. (I alla utom en, fuleta!) Eller varför inte en utläggning om att svenska folket beter sig som idioter. Att dra igång kollektiv mobbing mot Carola är inte acceptabelt någonstans. Inte ens om hon nu har åsikter som inte går stick i stäv med alla andras. Men är det inte väldigt skönt att någon vågar säga vad man innerst innne tycker? Det verkar dessutom som om de allra flesta har glömt bort att hon bara är en vanlig människa. (Och nu vill jag inte ens gå in på ämnet Carola säger- media förvanskar)
Det skulle vara enkelt att dissa regnet och hissa varma tröjor. Vara lagom avundsjuk på Lena som åker till Dubai imorgon. Varför inte le smått och säga att Cissi är världens bästa uppmuntrare när man ringer och gnäller. Speciellt när man är småtrött, har ont i benuslingen och Cissi bara är flumtrött.
Som sagt, det är lätt som en plätt. Men just nu orkar jag helt enkelt inte. Hoppas ni, my darlins´ är pigga och glada!
Det skulle vara enkelt att dissa regnet och hissa varma tröjor. Vara lagom avundsjuk på Lena som åker till Dubai imorgon. Varför inte le smått och säga att Cissi är världens bästa uppmuntrare när man ringer och gnäller. Speciellt när man är småtrött, har ont i benuslingen och Cissi bara är flumtrött.
Som sagt, det är lätt som en plätt. Men just nu orkar jag helt enkelt inte. Hoppas ni, my darlins´ är pigga och glada!
återträffarnas helg
Jag måste verkligen varit trött imorse! Satte in linserna i fel öga med resultatet att hela världen är smått suddig. Jag skulle förvisso kunna peta ur dem och fnula in i rätt öga, men har inget att skölja dem i. Hmm... duger vanligt vatten?
Det känns som om helgen försvann i ett töcken. Efter jobbet i lördags tog jag en snabbis hem, vände på klacken och åkte till Sollentuna. Där väntade lilla söta elin! Hon hade kommit upp en sväng till El Stockholmo och bjöd in mig, bara så där, till en kväll i schlagerns tecken. Det var jätteroligt att träffa henne igen! Vi slog våra kloka huvuden ihop och kom fram till att det var över ett årsedan vi sågs senast. Oh my... det får helt enkelt inte gå så lång tid! Jag menar, hur svårt kan det egentligen vara att dra en repa till Jönköping? Nä, just det. Inte ett dugg. Så nu du, Älin, bered dig på ett besök från moi! (woho)
Det blev verkligen en helg för återträffar! Mia med sin Andreas var även de i stan. Syster, blivande svåger och jag mötte upp dem utanför kyrkan igår. En mongolisk buffé, kaffe och prat, prat, prat (samt många kramar) senare stupade jag ner i soffan hemma. Jeeeeesus, sliten är bara förnamnet, Hur kan man vara så trött efter en vecka med knappt någon träning alls? Två vilodagar på raken borde verkligen gjort susen och skickat super-pigg-hormoner till hela systemet. Istället hasar jag mig fram som om jag inte sovit på fem nätter. Mycket, mycket konstigt!
Very well. Ingen idé att låta slappheten ta över totalt. Lunchträning lyder planerna.
Det känns som om helgen försvann i ett töcken. Efter jobbet i lördags tog jag en snabbis hem, vände på klacken och åkte till Sollentuna. Där väntade lilla söta elin! Hon hade kommit upp en sväng till El Stockholmo och bjöd in mig, bara så där, till en kväll i schlagerns tecken. Det var jätteroligt att träffa henne igen! Vi slog våra kloka huvuden ihop och kom fram till att det var över ett årsedan vi sågs senast. Oh my... det får helt enkelt inte gå så lång tid! Jag menar, hur svårt kan det egentligen vara att dra en repa till Jönköping? Nä, just det. Inte ett dugg. Så nu du, Älin, bered dig på ett besök från moi! (woho)
Det blev verkligen en helg för återträffar! Mia med sin Andreas var även de i stan. Syster, blivande svåger och jag mötte upp dem utanför kyrkan igår. En mongolisk buffé, kaffe och prat, prat, prat (samt många kramar) senare stupade jag ner i soffan hemma. Jeeeeesus, sliten är bara förnamnet, Hur kan man vara så trött efter en vecka med knappt någon träning alls? Två vilodagar på raken borde verkligen gjort susen och skickat super-pigg-hormoner till hela systemet. Istället hasar jag mig fram som om jag inte sovit på fem nätter. Mycket, mycket konstigt!
Very well. Ingen idé att låta slappheten ta över totalt. Lunchträning lyder planerna.
jobb och ingen tid alls
Så här ser det ut på fotpallen hemma. Totalt belamrad med tidningar och andra saker för att planera bröllopshäftet. Märks det att jag är inspirerad från modemagasin? Är det inte typsiskt att jag får som flest ideer och när jag absolut inte har tid att pyssla? Speciellt inte idag då jobb står överst på schemat. Nåja, kan alltid plita ner tankarna på några Post- it. (som för övrigt är Guds gåva till mänskligheten)
Vad har ni gjort för nåt idag?
hemmaspa
Jag tyckte lite småsynd om mig i dag. Benet gjorde förgjordat ont och inget var liksom skoj. Därför tänkte jag pigga upp mig själv med mini-hemma-spa! Ett skönt och välgörande fotbad samt att spejsa upp naglarna i vårinspirerat rosa! Dressad i den nya supersköna pyamasen tänker jag nu ta vara på tiden (den som jag annars tillbringar på gymmet...) i stället för att sura. Tjhoho! Och nu har jag chans att se den nya serien "Private Practise" på fyran. Det ser ut som om det blir en bra kväll, trots allt!
(pyamas från Björn Borg)
(pyamas från Björn Borg)
En vacker dag hoppar jag
Vi är alla lite konstiga till mans. Eftersom jag bara har referensramar till mig själv, känns det naturligast att börja hos just ovanstående. Jag har inga som helst problem att äta samma mat en vecka i sträck. Det smakar gott första gången och även resten av måltiderna. Jag blir mätt, får energi och därmed är syftet uppfyllt. Men jag blir uttråkad näst intill döds om jag går samma väg till jobbet två dagar på raken. Därför har jag letat upp fem olika sträckor, en för varje dag, att ta mig till kontoret. För att undvika tradiga rutiner på tillvaron tar jag den väg som känns mest lockande för stunden.
När jag ändå är inne på jobbet. Jag knatar de fem trapporna var eviga dag. Våning numero två är annorlunda utformad än de övriga. I stället för vägg i ena serpentinhörnan, är det öppet space och fri utsikt mot porten och gatan. Ett höfthögt staket hindrar folk från att drutta ner. Varje gång jag kommer joggandes får jag nästan hugga tag i ledstången. Helst av allt vill jag satsa de sjutton stegen rakt fram. Jag vill svinga benen över räcket, landa tre meter längre ner i en snygg kullerbytta-pose. Forma händerna som en pistol och se så där totalt råcool ut. Som en mix av Lara Craft Tombraider, James Bond och Ethan Hunt. Inte blir det bättre av att jag har samtligas signaturer i mobilen. Det kan bli farligt, en vacker dag hoppar jag i tonerna till "da da da di da da da di da da da di da da... dirrioium, dirrrium..." (Ja, du hörde att det var Mission Impossible, inte sant?)
Kanske ska passa på nu när benet ändå är sönder. Någon som filmar och lägger in på Youtube?
När jag ändå är inne på jobbet. Jag knatar de fem trapporna var eviga dag. Våning numero två är annorlunda utformad än de övriga. I stället för vägg i ena serpentinhörnan, är det öppet space och fri utsikt mot porten och gatan. Ett höfthögt staket hindrar folk från att drutta ner. Varje gång jag kommer joggandes får jag nästan hugga tag i ledstången. Helst av allt vill jag satsa de sjutton stegen rakt fram. Jag vill svinga benen över räcket, landa tre meter längre ner i en snygg kullerbytta-pose. Forma händerna som en pistol och se så där totalt råcool ut. Som en mix av Lara Craft Tombraider, James Bond och Ethan Hunt. Inte blir det bättre av att jag har samtligas signaturer i mobilen. Det kan bli farligt, en vacker dag hoppar jag i tonerna till "da da da di da da da di da da da di da da... dirrioium, dirrrium..." (Ja, du hörde att det var Mission Impossible, inte sant?)
Kanske ska passa på nu när benet ändå är sönder. Någon som filmar och lägger in på Youtube?
helt hopplöst rastlös
Sitter hemma i min (helt underbara, supersköna och framför allt snygga) soffa. Jag känner mig med ens lite vilsen. Finns inte något jag vill se på tv, har inte lust att läsa eller pyssla med syster ysters häfte. Har kollat igenom alla bloggar jag brukar följa och mailat iväg allt som ska mailas. Vad ska jag hitta på? Det är alldeles för tidigt att sova och matlådor har jag frysen full av. Hela jag är full av rastlöshet.
...säll är den som befinner sig på gymmet...
Träffade grabbarna i hallen när jag ramlade in. De stod med innebandyklubborna lojt slängda över ena axeln. Diskuterade spelteknik och målchanser och luriga passningar. "Det ska bli så skönt att få röra på sig!" utbrast en av dem innan de slank iväg. "Hörrö, taskmört" ropade jag åt den stängda dörren.
Så nu sitter jag här och bara sitter. Det är också en upplevelse i sig. Medan jag väntar på bättre tider, kan jag lösa ett mysterium jag funderat på ett bra tag: Jag tillhör dem som stannar längst på jobbet kvällstid. Nästan ensam och hör trots det häftklammrar och stämplar och tangentknatter helt nära. Vem är det som jobbar? En jobbnarkoman som har ett privat kontor i garderoben? Sitter någon bakom min dörr eller under skrivbordet? Har jag fått någon sorts sällsynt tinnitus? Nä, jag har ingen aning.
...säll är den som befinner sig på gymmet...
Träffade grabbarna i hallen när jag ramlade in. De stod med innebandyklubborna lojt slängda över ena axeln. Diskuterade spelteknik och målchanser och luriga passningar. "Det ska bli så skönt att få röra på sig!" utbrast en av dem innan de slank iväg. "Hörrö, taskmört" ropade jag åt den stängda dörren.
Så nu sitter jag här och bara sitter. Det är också en upplevelse i sig. Medan jag väntar på bättre tider, kan jag lösa ett mysterium jag funderat på ett bra tag: Jag tillhör dem som stannar längst på jobbet kvällstid. Nästan ensam och hör trots det häftklammrar och stämplar och tangentknatter helt nära. Vem är det som jobbar? En jobbnarkoman som har ett privat kontor i garderoben? Sitter någon bakom min dörr eller under skrivbordet? Har jag fått någon sorts sällsynt tinnitus? Nä, jag har ingen aning.
på uppdrag
Snart är det tvillingdag på gång! Uppdraget heter "Hitta-den-mest-fantastiska-tärnklänningen-som-finns-att-uppbåda". Personligen tycker jag att det är alldeles för mycket fokus på brudklänningen. Jag menar; tärnan har en av de största uppgifterna under bröllopsdagen. Hon ska serva bruden, hålla koll på det allra mesta, trösta kinkiga brudnäbbar, hålla brudbuketten och inte minst le stort (vad som än kan tänkas hända under dagen) Borde klänningen inte då vara helt bedårande?
Knäck ett ben
Jag borde heta fumlig i mellannamn. Lägg även till klantig. Har ett feting-blåmärke på höften från att i full karriär stormat in i skrivbordet. Armbågarna skiftar ständigt i violett från dörrposter och andra ställen man kan stöta dem på. Frågan är om jag inte slog rekord i går kväll. Avgör själv; klantig eller bara vanlig hederlig otur.
Låt mig berätta:
PT-timmen är i full gång. Vi koncentrerar oss på överkroppen den här gången. Det går bra och känns utmärkt, wiii... stor och stark! Johanna nickar åt viktstängerna och det betyder bara en sak: Axlarna ska ska formas. Du som följt bloggen en stund vet att jag knappast gillar those mother-truckers. (Den simpla anledningen är att jag är mycket svagare där än överallt annars) Det blir axelpress och första vikten känns till min förvåning lätt. Så kan det bli när man inte satsar järnet på chins och armhävningar. Vi byter raskt ut ministången mot en lite mer bastant; hela 15 kilo! Jag tar i för kung och fosterland, frustar stången mot nya höjder. I den sista repetitionen kommer jag på upp på tårna. (Mycket märkligt!) Då, utan knappt någon förvarning alls, får jag tokkramp i hela underbenet. Knäet viker sig, jag faller likt en julgran och drämmer med ett tjoff i golvet. Stången kommer farande och studsar på smalbenet. Det går inte att räta ut benet, det skakar ohejdat och känseln är borta en bra bit ovanför knäskålen. Foten krampar och tårna böjer sig åt håll jag inte trodde var anatomiskt möjligt! Johannas min är obetalbar, ser dödsförskräckt ut! Hon lägger upp benet på sitt knä och får mig att ligga ner tills skälvningarna slutat. I och med det går även knäleden att få ut i normalt läge. Efter övervägande fortsätter vi träningen sittande. (tur att det är överkropp vi kör!) Fötterna fortsätter att småkrampa men resten går kalas.
I skrivande stund:
Svullnaden är ungefär trettio gånger femton centimeter. Mitt på benet finns ett decimeter långt sår, några milimeter brett. Jag har ingen känsel i det svullna området och det hela går i en moderiktig blå-lila nyans. Vårdcentralen säger spricka i skenbenet. Dessutom har de fräckheten att säga att jag ska vila. Jag, vila... Ha! dummaste jag hört. Det gick bra på spinningen och coren i morse hos Terese. Men till och med jag inser att det omöjligt kan bli någon BodyCombat ikväll. Argh! Helkroppsstyrkan imorgon får bytas ut till överkropp. Jag säger som gympalärarna under gymnasiet; resten av kroppen går att använda trots att benet är nästintill knäckt. (Och det allra mesta går med smärtstillande)
barnsånger och PT-timme
Hittade ytterligare en barnskiva i datorn. (Som sagt, redaktören före mig har laddat massor) En sång heter Pusselbitar och en liten tjej som inte kan säga R sjunger verserna: "Nåla hoppal jättelångt andla lite koltale. Någon äl väldigt stalk och andla lite svagale. Jag äl en pusslebit, du äl en pusselbit. Kom ihåg att alla bital behövs!" Vansinnigt gulligt, ler stort! (Det är något speciellt med barn, trots allt)
Snart är det dags för gymmet igen. (woho!!) Känns jättekonstigt med PT-timme på kvällen! Har annars tidiga mornar och håller nu alla tummar jag har för folktomma lokaler. Johanna brukar veta precis hur hon ska göra för köra slut på mig. Men tanken att bli totalt utpumpad inför ett proppat gym är så där. Nåja, vad gör man inte på jakt efter toppformen?
Har hört att det ska vara bra att moffa i sig en proteinbar innan träningen. Sagt och gjort. Vid senaste beställningen från Gymgrossisten beställde jag Star Bars. Ledsen att säga det, men känslan av att tugga plast har aldrig varit närmare. (Om man bortser från gäddan som gammelmorbror Sven bjöd på 1987. Den hade kokat i flera timmar, inte blev konsistensen bättre för det!) Tur att det står chokladsmak på förpackningen, hade aldrig kunnat gissa det!
Efter träningen ska jag, hör och häpna, träffa mamma. (Har inte sett henne sedan jul och börjar bli dags nu!) Hon bor på ett hotell inne i stan och jag slinker in en stund och säger hej. Skulle gärna träffa min familj oftare. Som ni vet har jag syster yster i närheten. Men mamma och pappa bor över femtio mil härifrån, bröderna på andra sidan kusten. Vi träffas stort sett bara under storhelgerna. Synd. Jag gillar trots allt dem väldigt mycket. Hmm. Inte mycket att göra åt. Ni får i alla fall ha en underbar kväll. Jag ska göra mitt bästa på mitt håll!
Snart är det dags för gymmet igen. (woho!!) Känns jättekonstigt med PT-timme på kvällen! Har annars tidiga mornar och håller nu alla tummar jag har för folktomma lokaler. Johanna brukar veta precis hur hon ska göra för köra slut på mig. Men tanken att bli totalt utpumpad inför ett proppat gym är så där. Nåja, vad gör man inte på jakt efter toppformen?
Har hört att det ska vara bra att moffa i sig en proteinbar innan träningen. Sagt och gjort. Vid senaste beställningen från Gymgrossisten beställde jag Star Bars. Ledsen att säga det, men känslan av att tugga plast har aldrig varit närmare. (Om man bortser från gäddan som gammelmorbror Sven bjöd på 1987. Den hade kokat i flera timmar, inte blev konsistensen bättre för det!) Tur att det står chokladsmak på förpackningen, hade aldrig kunnat gissa det!
Efter träningen ska jag, hör och häpna, träffa mamma. (Har inte sett henne sedan jul och börjar bli dags nu!) Hon bor på ett hotell inne i stan och jag slinker in en stund och säger hej. Skulle gärna träffa min familj oftare. Som ni vet har jag syster yster i närheten. Men mamma och pappa bor över femtio mil härifrån, bröderna på andra sidan kusten. Vi träffas stort sett bara under storhelgerna. Synd. Jag gillar trots allt dem väldigt mycket. Hmm. Inte mycket att göra åt. Ni får i alla fall ha en underbar kväll. Jag ska göra mitt bästa på mitt håll!
överraskning på zenit
Stod och la på ansiktet efter spinningen imorse. När jag som bäst fipplade med consealer hördes en försiktig röst bakom mig. "Är det du som är Ruth?" "Jooo.. "svarade jag och insåg i samma ögonblick att det är Jane som står där. Ah, jätteroligt att träffa henne In Real Life! Har följt bloggen ett tag nu och känns nästan som om jag känner henne. Tyvärr var hon på språng och hann inte utbyta mer än ett par meningar. Det var iallafall riktigt roligt! (Vi ses en annan morgon!)
Nu sitter jag och försöker morskt ta mig i kragen. Ska ringa ett par tidningar angående den grandiosa frilansen. Men är sjukt nervös! Brukar inte bli det, men just nu måste jag formulera mig rätt och inte staka någonstans. Förtroende måste byggas upp från första "hej-et" Presentera min idé grundligt men inte för noga. Väcka intresse och nyfikenhet.
Längtar tills samtalen är över. Vill ju sätta igång och jobba!
konditionsportalen!
Nu när jag kommer ihåg: Min kompis Markus har startat en träningssida som heter Konditionsportalen! Sidan fungerar som en träningsdagbok online. Man kan lägga in träningsprogram, matdagbok, göra olika tester och hälsokoller. I kalendern skriver man in dagens träning och utvärderar den. Det finns möjligheter att göra diagram med olika sorters träning, puls, styrka, syreupptagning mm. Diskutera i forumet, få råd av en PT och leta polare.
Kanonbra!
Ps. Gissa vem är bakom nicket Glorious?
Kanonbra!
Ps. Gissa vem är bakom nicket Glorious?
såriga tummar
Mina tummar ser ut som en krigshärd. I allafall om man får tromin vän Cissi. Jag spatserade på bokrean tillsammans med henne och under en välbehövlig matpaus spanade hon in fingrarna. Hon suckade "Tur att det är din syster yster jobbar som sjuksköterska. Du skulle ínte ens bli insläppt på en avdelning, din vandrade smittofara."
Hmmm... kanske det. Jag har petat så länge jag kan minnas och vet inte riktigt varför. Ibland märker jag att resten av fingrarna är nerkletade med blod, då har jag pillat sönder tummen totalt. Och det värsta är att jag inte ens lägger märke till det! (Bilden till höger är bevis!) Kan inte skylla på att jag är nervös eller orolig. Autopiloten är inställd på *peta -tummen* och jag kan inte annat än att lyda.
Har ni några tips på hur jag ska sluta? Visserligen är väl ärren för djupa för att någonsin kunna försvinna, men det blir knappast bättre av att ständigt vara öppna sår. Dessutom gör det ont. Har testat plåster, funkar inte. Silvertejp, inte det heller. Gips. Kan det vara en lösning?
bra måndag!
Kickade igång måndagen okristligt tidigt: Entrade Sats Zenit strax efter öppningen. Där väntade jag en stund på Sam som ett par dagar tidigare kaxigt frågat om jag orkade med morgonträning. "Hå, serru" svarade jag på min bästa imiterade 08´ska. (smålänning som jag är) Efter en tuff rond sax-sten-påse bestämde vi att köra mitt program. Stegen styrdes mot löpbanden för några minuters uppvärmning. Efter tre set benpress och utfall guidade Sam till PT-rummet. Hade inte det blekaste att det existerade, glatt överraskad! (Här kommer jag bli stammis!) Jag lekte PT och instruerade honom så bra jag bara kunde. Galet skoj! Min glädjeenergi överfördes till Sam och han slet som en Vasalopps-åkare. Han skrattade och sa att det var för att manligheten inte skulle få sig en törn. För att inte verka sämre tog jag i allt vad jag hade. (Tävlingsmänniska som jag är... Måste bero på att jag är tvilling) I avslutningen när vi pressade bicepscurl ploppade venerna fram! Oh, det är bland det vackraste som finns.
Som sagt, det var verkligen en kanonstart på veckan. Tränar annars ensam och uppskattade mycket att ha någon att peppa och att bli peppad. (inte minst) Nästa vecka är det Sams schema som gäller. Gissar på att jag får slita hund då... Bäst att jag tränar i veckan för att förbereda mig. Kommer bli kalas!
misstänkt
Syster yster är inte bara sjuksköterska. Hon är väldigt praktisk att använda sig av när man vill veta vad olika medicinska saker betyder. Som vilka prover de tog på vårdcentralen i fredags. (ja, hon var också nyfiken!) Jag läste upp bokstavskombinationerna och hon berättade glatt vad de betydde. Vid ett prov tvekade hon och lät hon lite förvånad. "Vet du om att de dopingtestar dig?" Jag började gapskratta! Vart får de allt i från? Eftersom testet togs måste det betyda att jag ser tränad ut. Men absolut inte i den grad att läkaren har belägg att misstänka doping! Vore det inte enklare för henne att fråga om jag kosttillskott eller något i den stilen. Nu är undran; ska jag ta illa upp eller bli smått smickrad?
gym glam
Jag är med i Gym Glam Carolines blogg!!!! Ja, men klicka här så får du se!
inför schlager
Jag halvligger i soffan och kollar på Antikrundan. Det är till min förvåning riktigt trevligt! Alla dessa gamla saker som är värda så mycket, borde nästan ta en runda på olika auktioner i sommar för att få tag i någon dyrgrip.
Ska snart börja göra mig iordning inför kvällens stora händelse; Schlager! Jag är väldigt förvånad över mig själv. Ja, att jag inte nämnt ett ord om denna underbara företeelse. Jag är schlager. Älskar glamouren, glittret och musiken. Det roligaste är när man kommer samman ett helt gäng och bara umgås. Diskuterar livligt kläderna, frisyrerna och showen. Var Luuk bra ikväll, skrattade man hejdlöst åt Björn och gick verkligen de rätta låtarna till Globen.
Men det är om ett par timmar. Först väntar Så ska det låta.
Ska snart börja göra mig iordning inför kvällens stora händelse; Schlager! Jag är väldigt förvånad över mig själv. Ja, att jag inte nämnt ett ord om denna underbara företeelse. Jag är schlager. Älskar glamouren, glittret och musiken. Det roligaste är när man kommer samman ett helt gäng och bara umgås. Diskuterar livligt kläderna, frisyrerna och showen. Var Luuk bra ikväll, skrattade man hejdlöst åt Björn och gick verkligen de rätta låtarna till Globen.
Men det är om ett par timmar. Först väntar Så ska det låta.