kraxar mest
Ok folks, listen up! Jag ska snart cykla iväg för att göra en intervju. Kruxet är att Uffe Lundells stämma liknar en gossopran jämfört med min röst. Jag kraxar alltså på ganska bra. Kan ni hålla tummarna under tiden intervjun pågår så att jag kan prata hjälpligt?
småkrasslig
Det skrovlade i halsen när jag lämnade redaktionen igår. När jag pratade med mamma på tåget lät jag konstigt hes. Ju mer jag pratade, desto mer väste jag. Halsen skavde och tinningarna dunkade. Jaha, det ante mig. Man är hemma tre dagar och tar det lugnt. Då blir man förkyld, typiskt. Nu efteråt ser jag tydligt att jag höll på att bli sjuk. Jag sov väldigt mycket och var otroligt trött hela tiden. Morgonjoggen i lördags gick vansinnigt tungt, kändes som om jag hade storebrors backpacker- ryggsäck på axlarna och viktmanschetter runt fotlederna. Dessutom har luftrören krånglat och jag lät som en gammal piporgel flera timmar efter lördagens tur. Dessutom har jag haft svårt att andras sedan i torsdags. Febern håller jag i schack med ibumetin och får väl hålla mig från gymmet ett par dagar framöver.
Ähh, nog med gnäll nu! Det är bättre att jag är krasslig nu och hinner bli bra tills på onsdag, än att bli sjuk lagom tills de normala veckorna sätter igång. Det vill säga, veckor utan insprängda ledigheter.
Förstår att ni undrar hur det gick med vadslagningen mellan min bror och mig. (tog jag femtio kilo bänk skulle han ta 150 kilo knäböj) Nu kom vi aldrig iväg till gymmet utan skjuter vadet på framtiden. Under tiden hinner jag bygga på mig ytterligare muskelmassa och bli ännu starkare!
Nope, nu blir det ytterligare en kopp the för att få tillbaka rösten i ett talbart läge. Det går inte att leka Sir Väääs när jag har intervjuer att avklara. Ett par stycken står på agendan och jag vill göra dem så bra som det möjligen går.
Solen skiner, det är minusgrader och snön ligger vit. Ut och ta vara på vädret så länge det varar. Se nu till att få en underbar dag!
Ähh, nog med gnäll nu! Det är bättre att jag är krasslig nu och hinner bli bra tills på onsdag, än att bli sjuk lagom tills de normala veckorna sätter igång. Det vill säga, veckor utan insprängda ledigheter.
Förstår att ni undrar hur det gick med vadslagningen mellan min bror och mig. (tog jag femtio kilo bänk skulle han ta 150 kilo knäböj) Nu kom vi aldrig iväg till gymmet utan skjuter vadet på framtiden. Under tiden hinner jag bygga på mig ytterligare muskelmassa och bli ännu starkare!
Nope, nu blir det ytterligare en kopp the för att få tillbaka rösten i ett talbart läge. Det går inte att leka Sir Väääs när jag har intervjuer att avklara. Ett par stycken står på agendan och jag vill göra dem så bra som det möjligen går.
Solen skiner, det är minusgrader och snön ligger vit. Ut och ta vara på vädret så länge det varar. Se nu till att få en underbar dag!
skrattretande
Under halva december har redaktionen varit bemannad nästan tjugofyra fem. Säljarna har kommit ungefär samtidigt som vi andra går hem för dagen. Det brukar synas ganska bra vart de har suttit någonstans. Min telefon gick sönder efter tre dagar, chokladmuggar och nerklottrade papperslappar finns lite här var och min pilatesboll är totalt nedsmutsad. (De har inte förstått poängen att sitta/ träna på den utan använder blåbäret till fotbollsmatcher)
Fröken JN, en av redigerarna, satt över en kväll och tjuvlyssnade på deras telefonsamtal. Hon listade de bästa och läste upp dem under kiknande skratt:
”Nu våras det för julen…” ”
"Hur mås det i halsen…"
”Det är inte så ofta man heter Savolainen…”
Haaaa, roligt när samtalen inleds lite annorlunda och piggar upp tillvaron! Och då återstår bara en fråga; varför är det aldrig några humoristiska varelser till försäljare som ringer till mig?
Fröken JN, en av redigerarna, satt över en kväll och tjuvlyssnade på deras telefonsamtal. Hon listade de bästa och läste upp dem under kiknande skratt:
”Nu våras det för julen…” ”
"Hur mås det i halsen…"
”Det är inte så ofta man heter Savolainen…”
Haaaa, roligt när samtalen inleds lite annorlunda och piggar upp tillvaron! Och då återstår bara en fråga; varför är det aldrig några humoristiska varelser till försäljare som ringer till mig?
går lös på tangentbordet
Jag bestämde mig för att lunchträna idag. Något som jag inte har har gjort på evigheters evigheter! (Läs; innan sommaren) Glenn körde en blå 45 minuter och bredvid mig satt Terese och gav järnet. Glenn är riktigt bra! Han har grym musik och ett upplägg som fick mig att bli helt slut! Även om jag var högst närvarande under klassen var det en skön mental paus. Att släppa allt runt omkring och sätta allt fokus på att trycka pedalerna runt, runt, runt.
Annars har det varit fullt upp idag. Intervjuerna har avlöst varandra och jag har gått lös på tangentbordet. Tror minsan att artiklarna kommer att bli bra! En av tjejerna jag pratade med sa att hennes pappa har tidningen och tycker att "den är sveriges bästa nyhetstidning!" Då blir man riktigt glad! Det är oerhört sällan som jag tänker på att jag blir läst av tiotusentals människor. Att de ögnar igenom mina texter och reagerar på mina ord. Känns ganska konstigt! När jag skriver tänker på om min syster skulle ha tyckt om det. Blir svaret nej får jag börja om från början. (Hon är min starkaste kritiker. Gillar hon en text lovordar hon utan dess like. Är den inte bra nog osar det svavel...)
Nope, nu blir det mer jobb. Sen iväg till gymmet igen för att få lite fason på ben/rumpa/mage! Bytte ut min vanliga mellanmål med keso, äpple och kanel mot lussebulle, pepparkakor och fikon. Till det avnjöts Pepsi max. Under hur långt jag står mig på det... Får kanske komplettera med en proteindrink innan träningen.
Annars har det varit fullt upp idag. Intervjuerna har avlöst varandra och jag har gått lös på tangentbordet. Tror minsan att artiklarna kommer att bli bra! En av tjejerna jag pratade med sa att hennes pappa har tidningen och tycker att "den är sveriges bästa nyhetstidning!" Då blir man riktigt glad! Det är oerhört sällan som jag tänker på att jag blir läst av tiotusentals människor. Att de ögnar igenom mina texter och reagerar på mina ord. Känns ganska konstigt! När jag skriver tänker på om min syster skulle ha tyckt om det. Blir svaret nej får jag börja om från början. (Hon är min starkaste kritiker. Gillar hon en text lovordar hon utan dess like. Är den inte bra nog osar det svavel...)Nope, nu blir det mer jobb. Sen iväg till gymmet igen för att få lite fason på ben/rumpa/mage! Bytte ut min vanliga mellanmål med keso, äpple och kanel mot lussebulle, pepparkakor och fikon. Till det avnjöts Pepsi max. Under hur långt jag står mig på det... Får kanske komplettera med en proteindrink innan träningen.
för barnen
Förra veckan knorrade jag en aning över att fortsätta jobba även efter tåget hade rullat in på centralen. Uppgiften bestod i att fota ett fackeltåg. ”What da…” muttrade jag och funderade samtidigt hur jag kunde vara så dum att dra på mig Converse i minusgrader. Traskade iväg till Odenplan där facklorna syntes på långt håll. Ju närmre jag kom, desto tydligare blev texten på skyltarna. De uppmärksammade den katastrofala situationen för Kongos barn och kvinnor.Konflikten i Kongo-Kinshasa beskrivs som världens värsta humanitära kris sedan andra världskriget. Över fyra miljoner människor har dött i området under de gångna tio åren. En av metoderna i krigföringen är systematiska brutala våldtäkter mot kvinnor. Men mitt i helvetet finns en ängel vid namn Denis Mukwege. Nyligen belönades han med FN:s pris för mänskliga rättigheter som han ska ta emot i FN:s generalförsamling i New York i morgon. Bland tidigare pristagare märks Nelson Mandela, Martin Luther King Jr, Eleanor Roosevelt och Jimmy Carter. Panzisjukhuset, som Mukwege jobbat på sedan 1988, ger hjälp till kvinnor som skadats av massvåldtäkter och jagats bort av sina släktingar.
Plötsligt brydde jag mig inte så mycket om iskalla fötter, stela fingrar och om övertid.
blåbäret
Du ser vilken som är min plats, inte sant? och njet, håller inte alls med att det är rörigt på mitt skrivbord. Det är väl allmänt känt att viktigheten sitter i hur höga pappersstaplarna är? (hihi)
stressed out
Vänner. Det är mycket att göra idag, dead line flåsar mig i nacken och jag borde egentligen jobba över fram till vargtimmen inatt. Jag har inte glömt bort er, lovar! I kväll eller i morgon eller på lördag kommer jag berätta mer vad som har hänt under veckan. Fram tills dess; jag knattrar på tangentbordet med telefonen klistrad vid örat.
lots of love
lots of love
många koppar kaffe
Ett antal koppar kaffe senare är det redan eftermiddag. Räknade ut att jag har varit på tidningen i nästan tre månader nu. Seriöst, tre månader! Jag har vant mig vid att pendla till Uppsala och att spatsera upp i gryningen. Jag saknar fortfarande morgonträningen något enormt, Läs: Janes fantastiska sällskap. Å andra sidan har jag mer och mer accepterat att träna på kvällen. (Nu funderar jag på varför jag gick och köpte en ny tv, minns inte när jag kollade på den senast! Fast det så klart, den ser väldigt fin ut.) (Ungefär som juicepressen jag köpte när jag bodde på Lidingö för några år sedan. Jag tror aldrig den kom till använding, men rackans vad många som tyckte den var snygg!)
Om några minuter är det dags att slänga upp väskan på ryggen, plocka fram cykelnyckeln och trampa iväg till stationen. Kvällsaktiviteten kommer att bestå i styrketräning med efterföljande Tour de France. Låter det inte fantastiskt roligt? Känner du för att göra mig sällskap finns jag på plats från 18.15 på Medis.
Om några minuter är det dags att slänga upp väskan på ryggen, plocka fram cykelnyckeln och trampa iväg till stationen. Kvällsaktiviteten kommer att bestå i styrketräning med efterföljande Tour de France. Låter det inte fantastiskt roligt? Känner du för att göra mig sällskap finns jag på plats från 18.15 på Medis.
måndag, finally!
Varje morgon har vi morgonmöte på redaktionen. Material för morgondagens tidning gås igenom och uppgifter delas ut. Imorse såg ganska många slitna och trötta ut, mig själv inräknad. Det har varit fullt ös för oss allra flesta och flertalet kände att ett par timmar till i bingen inte hade skadat. Trots att det är så här varje måndag, gillar jag den här dagen! (klämde käckt till med ”äntligen måndag” som topic på min MSN!) Det är nu man har chans att starta om, göra om och göra rätt, ta sig i kragen och sträcka på ryggen. Allt som fallerade förra veckan kan rättas till denna! Ah, äntligen måndag! Nu ska jag sätta igång med veckans jobb lite mer rejält. Det kommer bli bra, det här! Hoppas du haft en bra förmiddag!
en tokförkyld syster hindar inte söndagsjobb
Allra käraste syster med snubbe var här igår kväll. (det känns så konstigt att säga man, make, äkta hälft. Men tror att det är ok att benämna honom som snubbe.) (Äh, svåger skriver jag i stället!) Med sig hade de en tv. De har gått och köpt sog en plattis och undrade om jag ville ärva deras tjockis 32" med tv-bänk. Funderade en sekund och nickade ja. Sagt och gjort. De hade släpat den nerför tre våningar, utan hiss, in i en värsting- Volvon (likadan som pappas!) och hem till mig. Superfin, jättebra! Nu ska jag bara skaffa en ny box. Det var visst den det var fel på och inte min mini-femton-tummare! Som tack för skjutsen (och att jag inte behövde ta den under armen på diverse pendeltåg) bjöd jag på thai. Hey, hold your horses! Inte gjorde jag det själv, riktigt så avancerad kock är jag inte. Däremot finns det en thaikiosk några meter från huset. Nice.
Just som vi kollade på film och syster gosade sig intill mig, kom jag tänka på att hon är galet förkyld. Det är även svågern! Ahhh... har gjort korstecken, proppat mig med vitlök (som jag egentligen avskyr mer än dragspel) och hyperventilerat frisk luft. Jag får inte, kan inte, vill inte bli förkyld nu. Mitt signum är att jag aldrig blir sjuk och jag tänker inte bli det nu heller. Hoppas bara bakterierna inser att de inte har en chans mot mitt imunförsvar. Jag kommer kämpa mot varenda liten usling med allt jag äger och har!
Med de tankarna i skallen cyklade jag till jobbet idag. Eller rättade sagt, tog tåget till Uppsala och cyklade till redaktionen. Strålande väder hela vägen och jag nynnade lagom högt på en trevlig truddelutt som pappa lärde mig en gång i världen. (oftast när jag börjar spontansjunga på något, är det från Segertoner. Mycket märkligt!) Där väntade nåra timmars söndagsjobb. Det vill säga att sätta måndagens tidning. Oftast rör det sig om att fixa TT- artiklar och notiser, korrläsa texter, göra förstasidan med bilder och puffar, skriva artiklar om något spektakulärt har hänt i helgen and so on. Idag gick det oväntat bra och jag hann hem lagom till mörkret föll.
Imorgon väntar allvaret igen. Men tills dess tänker jag bara ta det lugnt och helga vilodagen- till och med från träning! Och det behövs: jag har rackans ont i knän, höfter, ben och mage. Jag förstår allt utom magen, tjenare lixom. Hur springer man när magmusklerna tar stryk?
Just som vi kollade på film och syster gosade sig intill mig, kom jag tänka på att hon är galet förkyld. Det är även svågern! Ahhh... har gjort korstecken, proppat mig med vitlök (som jag egentligen avskyr mer än dragspel) och hyperventilerat frisk luft. Jag får inte, kan inte, vill inte bli förkyld nu. Mitt signum är att jag aldrig blir sjuk och jag tänker inte bli det nu heller. Hoppas bara bakterierna inser att de inte har en chans mot mitt imunförsvar. Jag kommer kämpa mot varenda liten usling med allt jag äger och har!Med de tankarna i skallen cyklade jag till jobbet idag. Eller rättade sagt, tog tåget till Uppsala och cyklade till redaktionen. Strålande väder hela vägen och jag nynnade lagom högt på en trevlig truddelutt som pappa lärde mig en gång i världen. (oftast när jag börjar spontansjunga på något, är det från Segertoner. Mycket märkligt!) Där väntade nåra timmars söndagsjobb. Det vill säga att sätta måndagens tidning. Oftast rör det sig om att fixa TT- artiklar och notiser, korrläsa texter, göra förstasidan med bilder och puffar, skriva artiklar om något spektakulärt har hänt i helgen and so on. Idag gick det oväntat bra och jag hann hem lagom till mörkret föll.
Imorgon väntar allvaret igen. Men tills dess tänker jag bara ta det lugnt och helga vilodagen- till och med från träning! Och det behövs: jag har rackans ont i knän, höfter, ben och mage. Jag förstår allt utom magen, tjenare lixom. Hur springer man när magmusklerna tar stryk?
prat om jobb
Jag har vairt upptagen med personaldag stort sett hela dagen. Hela gänget ät frukost tillsamman klockan åtta,( Jag hade tjuvstartat hemma... Sprang snabbdistans imorse och kände att jag omöjligt kunde vänta två och en halv timma efter avslutat pass för något i systemet!) Därefter sysselsatte vi oss att diskutera tidningens vision, vart vi är på väg och hur vi når nya prenumeranter. Många kloka idéer poppade upp och jag tror det kommer bli kanon! (Nämn vilken tidning som helst som inte vill ha ännu flera läsare och bättre innehåll!) Dessutom kom flera som man annars bara pratar med i telefon. Sådana som jobbar på diverse orter i landet och rapporterar lokalt stuff. Hur trevligt det än är att umgås med sina kollegor, blir jobbet lidande. Kunde inte låta bli att tänka på hur mycket jag hade att göra. Det blir kort och gott en späckad dag imorgon. Very well, det lär mig att bli mer effektiv och tänka snabbare. Och det, det är endast av godo!
Men det är imorgon det! Ikväll väntar tjejmiddag hemma hos Mela, yeah!
Men det är imorgon det! Ikväll väntar tjejmiddag hemma hos Mela, yeah!
frostig morgon
Minusgrader och rimfrost matchar inte alls min outfit idag. Eller rättade sagt, det går inte alls ihop med min världsbild. Jag är verkligen ingen vintermänniska, avskyr när det är kallt och huttrar bara av tanken att ge mig utanför tempererade väggar. (helst av allt skulle jag vilja ligga hopkurad på golv med golvvärme. Alternativt inbäddad i en dunjacka) Därför skulle jag mer än gärna bege mig till sydligare breddgrader för att tina upp en sväng.
Nåja, nu räcker det. Inget mer gnäll över den ankommande istiden. Det finns faktiskt fördelar med en isande oktobermorgon. Sol bland färgglatt lövverk är sannerligen inte det sämsta. Och de kombinerat med roliga saker på desken är rent av strålande. Vad sägs om ett temanummer med resor samt ett annat om träning- kost- hälsa- skönhet? Aja, visst låter det helt fantastiskt! För att inte gå upp mig helt i det blå, varvar jag med ett svar på en debattartikel och reder ut vad som är ditt och datt i ett hett nyhetsämne.
Se nu till att få en fenomenal förmiddag!
Nåja, nu räcker det. Inget mer gnäll över den ankommande istiden. Det finns faktiskt fördelar med en isande oktobermorgon. Sol bland färgglatt lövverk är sannerligen inte det sämsta. Och de kombinerat med roliga saker på desken är rent av strålande. Vad sägs om ett temanummer med resor samt ett annat om träning- kost- hälsa- skönhet? Aja, visst låter det helt fantastiskt! För att inte gå upp mig helt i det blå, varvar jag med ett svar på en debattartikel och reder ut vad som är ditt och datt i ett hett nyhetsämne.
Se nu till att få en fenomenal förmiddag!
om och om och om igen
En kollega har en mobilsignal som ljuder mest hela tiden. Den är himlars klämkäck och sätter sig med detsamma på hjärnan. Hemskt irriterande. Speciellt för de i min närhet när jag visslar och na- na- naaaanar på signalen när tillfälle ges. Har försökt att tvinga melodin ur systemet genom att lyssna på diverse låtar på repeat, minst åtta gånger var. (trallvänliga som Linda Bengtzing, E- type, Kate Perry och Jason Mraz) Varje gång jag hummar på något annat ringer mobilen igen och limmar sig fast på både stämband och komihåget.
Är det så här som man hjärntvättar folk? Är det ett knep från läkemedelsindustrin att öka sin försäljning diverse tabletter? Nä, jag har ingen aning. Bara att ni får ha överseende med mig ett tag framöver när jag minst sagt är enkelspårig i mitt lallande.
Är det så här som man hjärntvättar folk? Är det ett knep från läkemedelsindustrin att öka sin försäljning diverse tabletter? Nä, jag har ingen aning. Bara att ni får ha överseende med mig ett tag framöver när jag minst sagt är enkelspårig i mitt lallande.
ahh, hemma
Hemma i Stockholm igen. Det är obeskrivligt skönt med tystanden. Inga 
människor som trängs axel mot axel och inga köer att ställa sig i. Nu är det bara jag och min soffa. I alla fall ett par timmar till. Det går inte för sig att dega hela dagen. Speciellt inte när hotellgymmet visade sig likna mer en garderob än just ett gym. Den tragiska sanningen är att jag inte har tränat på en vecka, sju dagar i inaktivitet. Jag gillar inte alls känslan, det kryper i kroppen och jag vill helst av allt slingra mig ur den. En blandning av rastlöshet, trötthet och det faktum att alldeles för dålig mat har konsumerats. Nåja. Inte lönt att gräma sig. Jag kickar igång veckan med bra mat, sådan som jag mår bra av. Dessutom blir det kvalitetsträning på gymmet senare i eftermiddag. Nice! Redo för lite mer Bokmässa? Ha, ha. troddet väl det! Under lördagen spang jag ihop med JoHo.(sprang och sprang är väl att ta i. Efter ett par mess stämde vi träff vid Adlibris gigantiska monter) Mycket trevligt att äntligen få träffas live! Såg många författare och bokade framtida intervjuer. Jag hade sett fram emot Hälsa och träningsmontern, men blev faktiskt besviken. Föreläsningarna var det inget fel på. Men själva hälsorummet var inte speciellt upphetsande. Tyvärr. På bilderna lite överallt ser du hur det såg ut på våra tv- sändningar. Mia Törnblom och Jan Guillo presenterade sina nya böcker. Mitt bland alla 900 montrar, 700 författare trängdes 110 000 besökare. Trångt, varmt men alldeles alldeles underbart.
så mycket folk
Fick nyss reda på att jag ska få köra till hotellet i Kungälv. Jag, köra bil, till Kungälv. Jag har körkort men kan knappast kalla mig för bilist. Jag sitter bakom ratten så himla sällan att jag knappt för tillfället minns vart växelspaken sitter. Jag vill verkligen inte, men det finns ingen annan som har körkort här. (andas Ruth, det hjälper knappast att du sitter och håller andan… ) Nu får ni verkligen tänka på mig, ok folks?
Annars då? Jag springer runt här på mässan och försöker få bra citat, gå på så många seminarier som jag hinner med och på väg till alla platser spana in montrarna. Jag har sprungit in i ett par personer jag känner. En lärare från journalistutbildningen och en från kyrkan hemma. Skoj! Det är inte det allra enklaste att träffa på bekantingar bland 100 000 (ett hundra tusen) besökare. Inga bilder idag heller, glömde den där saken där man tjoffsar i minneskortet på hotellet. Men imorgon… haha.
Lots of love (igen)
(och glöm nu inte att tänka på mig)
Annars då? Jag springer runt här på mässan och försöker få bra citat, gå på så många seminarier som jag hinner med och på väg till alla platser spana in montrarna. Jag har sprungit in i ett par personer jag känner. En lärare från journalistutbildningen och en från kyrkan hemma. Skoj! Det är inte det allra enklaste att träffa på bekantingar bland 100 000 (ett hundra tusen) besökare. Inga bilder idag heller, glömde den där saken där man tjoffsar i minneskortet på hotellet. Men imorgon… haha.
Lots of love (igen)
(och glöm nu inte att tänka på mig)
mässan!
Vänner! Nu har jag varit här en hel dag. Det känns minst som femton... Jeeeesus vad mycket folk jag har träffat, vad många böcker jag har spanat och många seminarier jag har velat gått på men inte hunnit. Men i morgon är det en ny dag med nya underbara möjligheter! (yeah...) Snart är det dags att åka tillbaka till hotellet med efterföljande middag med hela gänget. Sedan lockar sängen mer än svir på stan. Hoppas jag kan lägga upp några bilder imorgon!
lots of love
lots of love
snaaaart på väg
En sista hälsning till er innan vi drar kosan mot andra sidan kusten! Det här känns så stort, så roligt och så nervöst... Tur att jag inte är ensam. Jag noterade igår att hotellet har gym och har packat ner ett par vändor med träningskläder. (Klart att jag måste hålla igång, även om det förmodligen blir jobb twentyfour seven) Ser fram emot en massa intressanta seminarier, kultförklarade författarmöten och massvis med nya böcker!
Nu är det skriv-skriv-skriv-skriv (läs; två artiklar plus ett par notiser) innan vi åker. JoHo, dig räknar jag kallt med att träffa, ok? Är det någon mer som kommer spendera några dagar på mässan, let me know!
Nu är det skriv-skriv-skriv-skriv (läs; två artiklar plus ett par notiser) innan vi åker. JoHo, dig räknar jag kallt med att träffa, ok? Är det någon mer som kommer spendera några dagar på mässan, let me know!
massor att göra idag
Igår kväll när jag gick hem från bokreleasen kändes luften kall. Ångmoln bildades framför munnen när jag andades och körde fickorna placerades djupt ner i fickorna. Imorse blev det alltså premiär med glittriga fingervantar. Jag har för mig att de tillhör syster yster som jag någon gång råkade få med mig hem. Vill hon ha tillbaka dem får hon hämta dem. (Å då kommer jag bjussa på the, mina äppelscones och en massa kärlek)
Idag har jag sprängfullt på skrivbordet; artiklar att skriva, telefonsamtal att ringa, research en masse och intervjuer att göra. Jag har laddat med en kopp kaffe (aj aj… inte alls bra med tanke på detoxen) och tänker sona det hela med grönt the. Min tanke just nu är att pigga upp hjärnan nere i jobbgymmet runt lunch. Vill du gymma med mig går det alldeles utmärkt. Har full förståelse om du inte kan ta dig till Uppsala i brådrasket... Därför kör jag Combat på Medborgarplatsen (fd. Sats söder) imorgon kl 12. Kom och gör mig sällskap!
Lots of love
Idag har jag sprängfullt på skrivbordet; artiklar att skriva, telefonsamtal att ringa, research en masse och intervjuer att göra. Jag har laddat med en kopp kaffe (aj aj… inte alls bra med tanke på detoxen) och tänker sona det hela med grönt the. Min tanke just nu är att pigga upp hjärnan nere i jobbgymmet runt lunch. Vill du gymma med mig går det alldeles utmärkt. Har full förståelse om du inte kan ta dig till Uppsala i brådrasket... Därför kör jag Combat på Medborgarplatsen (fd. Sats söder) imorgon kl 12. Kom och gör mig sällskap!
Lots of love
värsta trevliga
Jag har just intervjuat Nisti Sterk. Galet, vilken trevlig människa! Proffsig, genomarbetade svar, humoristisk och vettig. Hon har just klivit upp på listan som min idol. Jag brukar verkligen inte bli sån här efter ett samtal med någon. (nä, är ingen som facinseras av "kända" människor och tossar till mig) (skulle vara om jag stöter ihop med Fredde Ljungberg eller Angelina Jolie) (fast hoppas inte det)
Se nu till att pallra er ut och köp hennes nya bok. Pronto.
Se nu till att pallra er ut och köp hennes nya bok. Pronto.
tummen upp och tummen ner
Jag ska till bok- och biblioteksmässan i Göteborg! Inser ni exakt hur stort det här är? Om bokrean i februari är julafton, är detta Askungens bal på slottet! Intervjua intressanta författare, gå på spännande seminarier och vandra runt bland alla böcker och insupa litteraturen. Det här är snudd på himelriket.Men
Det är sista helgen i september. Precis; samma helg som Lidingö tjejlopp. Hade hoppats på att kunna ta ett aptidigt tåg/flyg/bil hem till Stockholm för att hinna till starten. Men flera av seminarierna är förlagda på söndagen som jag helt enkelt måste vara med på. Dessutom vill jag inte missa avslutningsgalejet. Jag missar loppet. Jag kan inte vara med på första anhalten i min tjejklassiker. Vad sjutton ska jag nu göra av min anmälan?