töntiga ruth

Ahhh.. jag är värsta mesen! Hade tänkt att springa en kortare runda idag. Men när jag spanade ut slog regnet i backen och jag ångrade mig. Är det något jag inte gillar, så är det att bli blöt inpå bara skinnet... Packade väskan, kastade mig ut och kryssade mellan vattenpölarna till bussen. Det blev spinning och styrketräning på gymmet istället. Hmmm... Lika bra det kanske. Har känningar i vaden och låter den vila tills imorgon. Om man tänker efter vore det ganska korkat att bryta upp skadan igen istället för att låta den läka ifred.

Nåja, får grubbla senare. Nu ska jag baka klart mina våldsamt nyttiga brödbullar (recept kommer om de är goda!) lägga på ansiktet och sedan åka in till stan. Där väntar världens bästa cissi! Vet redan nu att jag inte kommer vara i tid. Denna tidsoptimism överger mig aldrig! (finns det hjälp för sånt månne tro?) Ska försöka muta henne med Mosebacke!
Ha det gott, my darlins!

brottas i lera

Lördag. Första kvällen på semestern och jag halvligger i soffan. Ensam med en Pepsi max som enda sällskap. För ett par månader sedan hade jag vridit mig i plågor. Jag hade suckat, bläddrat igenom text-tv och avskytt vardenda sekund. Men nu gör det mig inte ett dugg. Tvärtom, ja uppskattar tystnaden och stillheten fullt ut. Hela livet har rusat på i 540 de senaste månaderna. Nu är första gången som jag kan andas och det inte tar emot i alla måsten. (Känns nästan som att sova under öppen himmel.)

Tidigare idag, direkt efter styrelsemötet, hämtade Sofia upp mig. Med oanad tur och skicklighet körde hon till Årstafältet där en rugbymatch precis börjat. Vi var lite tveksamma först, på vilken sida skulle vi stå för att hamna i rätt klack? Mela såg oss och kallade över till rätt planhalva. Då började det regna. Stenkulstora droppar dunsade mot paraplyet och jag tyckte riktigt synd om de tjejer som var ute på planen, Mela förklarade reglerna, Sofia frågade (och använde ord jag aldrig hört tidigare. Snackar man verkligen så inom bollsporten?) och jag började fatta vad den här sporten går ut på. Bollpass- spring fyra meter- bilda hög- brottas- upp igen- bollpass-springa fem meter- bilda hög...  Ja, nåt i den stilen iallafall!  En pastasallad, flera regnuppehåll, massor av klappar på Speja och skarpögda analyseringar av matchen, vann Melas lag tilslut med 17 - 0. Applåder!
När tjejerna gick av planen såg jag mängder av blåmärken, rinnande blod och totalleriga matchdräkter. Det här, my darlins, kallar jag för fullkontakt i allra högsta grad. Att ligga underst i en hög av adrenalinstinna spelare och samtidigt knixa ut bollen kräver sin kvinna. Are you imprest?

Egentligen tror jag att Melas strategi att bjuda dit oss inte alls handlar om att få se laget spela. Oh no, det är mycket djupare än så. Hon är ute efter fler lagkompisar. Hmm... vem vet. Ska man gå och bli biffig rugbystjärna nu?

lååångdistans

Idag kom jag faktiskt upp i tid! Det är på sin plats att skänka en tacksam tanke till Sofia, hon skickade iväg ett mess på morgonkvisten. Tyvärr var det inte några bra nyheter, Terese var sjuk och kunde inte följa med. Vi hade nämligen planerat att springa Djurgården runt tillsammans. (Som alla vet är det oftast trevligast att vara fler än att leka själv.) Men vi var två stycken pigga och glada som slöt upp utanför Dramaten. Tre om man räknar med Sofias hund Speja. Vi satte iväg i ett skönt prata-tempo. Vi kom på efter en kort stund att bägge hade lite för mycket kläder. Trots stalingrå himmel blev hur varmt som helst! Efter en halvtimma vände vi om och sprang tillbaka samma väg. Varför? Därför att jag hade styrelsemöte inne istan och vi var osäkra hur lång tid det skulle ta att runda ön. Sofia började få ont i sitt knä lagom till bron vid Djurgården. Jag fortsatte vidare mot centralen, vek av mot Gamla stan, Slussen för att fortsätta till Skanstull. (förmodligen fanns det en bra mycket smartare väg att ta.) (har man lokalsinne som en mussla får man ta de sträckor som man (faktiskt) hittar). Den sista kilometern kändes rejält i både vad och knä. Kom på att jag skulle rulla steget och skjuta ifrån ordentligt. Läs och häpna; det onda mildrades ordentligt! Ha! Nu, flera timmar senare känns inte ett dugg.

Sträcka: 17.2 kilometer
Tid: En timma och 22 minuter.
























en pratmissbrukares bekännelser

Jag kvalar enkelt in i kategorien "tjejer som snackar mycket". Men frågan är om min syster inte är en resa värre... Träffade henne för första gången sedan bröllopet. The big ämne var resan till Thailand. (i hennes andningspauser babblade jag om Mallis...) De hade solat, rest runt och bara haft det bra. Hon var lite bitter över att hon inte hittat några snygga jeans. "thailändskorna är ju hur små som helst! När jag kom in i en affär skakade på huvudet och påståd att det inte fanns några elephat sizes...."
"Bah!"

Det fanns andra saker att ta med sig hem som väskor, skor, linnen... Eftersom jag är favoritsystern hade hon med sig en påse med presenter! Bland annat en lysnade grön t- shirt, flip flops och en liten, liten elefant!
Jag älskar Starbucks och syster köpte hem en cookie! (sötnosen där...) Jag hoppas verkligen att det finns en grupp på Facebook som kräver Starbucks till Sverige! (om inte annat får jag skapa en!)

Vi fortsatte att prata i munnen, fyllde i varandras meningar och betedde oss som vi aldrig skulle få säga ett ord till efter vi sagt hej då. Trots flitigt pratmissbruk från oss båda tror jag att vi tillslut hamnade på samma antal ord. (det borde nästan finnas ordräknare, precis som det finns stegräknare. Någon marknad på det?)

Vi traskade även in i några butiker. Och jag som aldrig får för många linnen hittade ett från G-Star. Naturligtvis vill ni veta hur det ser ut. Idag står lyckan bi... Vassego! Poserna bjuder jag helt gratis på ;)
























smått irriterad

Innan jag somnade igår längtade jag till morgonens träning. Schemat var skrivet, varje övning hade gåtts igenom och jag  kunde knappt vänta tills jag fick sätta igång. Oh tjena... På något konstigt vänster glömde jag ställa alarmet. Istället för att vakna vid fem segade sig blicken upp strax före åtta. Flög upp ur sängen och gjorde ordning mig i stålmannen-fart. Hela dagen har jag varit irriterad på den missade träningen. Ikväll ska jag träffa allra käraste syster och då finns ingen tid att gymma. Å syster har jag inte sett sedan 30- åriga kriget, saknat henne otroligt mycket.
Hmm. En oplanderad vilodag ger inga bra resultat. Gah! Får köra dubbelt imorrn istället.

Nåja, kan inte göra nåt åt det nu ändå. Det positiva är att det äntligen är helg. Och inte vilken helg som helst. Nä, första helgen på semestern!! Jag finner knappt orden, ska bli så underbart. Ledig, sol och sommar. Det ni, det är värt att fira!

ångrade mig på vägen

Det är så mycket som går igenom tankarna just nu. Gör min absolut sista dag på jobbet imorgon och det är en väldigt konstig känsla. Två år på ett och samma ställe är ändå ganska lång tid. Ja, med tanke på att jag farit som ett jehu sedan dagen efter studenten. Ett år där, ett par månader där och plugg nåra år på ett helt annat ställe. Fast just nu längtar jag efter semster och lite ledig tid. Funderingarna får helt enkelt komma sedan.

Var egentligen på väg hem efter jobbet. Men rastlösheten bet sig fast i benen och jag åkte till Sats Hötorget istället. Bästa instruktören
Terese skulle ha 55 minuter cykel. När dessutom Sofy hade bokat upp sig fanns inte längre någon tvekan. På med snyggaste spinningskorna och träningskläderna. Väl på cykeln rann segheten och tröttheten av mig. Musiken dundrade igång och det blev ett superpass! Terese peppade, hejjade och drog oss igenom 55 minuter av backar och intervaller. Jag gav järnet och blev nöjd med min insats! Härliga Sofia var lika slut som jag, vilket grymt adrenalinsprutande pass!

Jag ångrar inte att det blev en avstickare till Hötorget innan jag entrade hemmet.

löpning i morgonstund har guld i mun

Nu är jag rejält trött och ögonen känns tuuuunga. Inte bra alls, klockan är ju knappt halvvägs genom dagen! Men så blir det om man kickar John Blund i sidan och nöjer sig med tre timmars sömn. Kom hem sent igår efter en fantastisk kväll på Kulturhusets takterass. Stefan Sundström raspade med en stockholmsk whiskeyröst. Låtarna var hans reaktioner på andra låtar, stilmässigt som en seriestrip med Rocky. Mycket underhållande med andra ord! Efteråt promenixade vi genom gamla stan, Götgatan fram för att landa vid Södra station. Ett försök att sona tidigare synder med Burger King (japps, pommes ingick i menyn) och Buddwiser. Missade mitt tåg med en minut och vankade runt på perrongen i 29 innan nästa kom. Men vad gjorde det? Hade utmärkt sällskap i mobilen av Malin och nattugglan Emil. Hemkommen sent var ja tvungen att kolla Facebook om något hade hänt där. Passade samtidigt på att rodda inför Kite-surfingen om ett par veckor.*

Normala människor (sådana som inte är träningsknarkare) skulle kanske ha tagit sovmorgon fram till sju-snåret. Men hade lovat snygga Jane att dyka upp på gymmet på morgonen. Eftersom jag svek henne igår kunde jag inte med att göra likadant imorse. Det var trots allt inte speciellt knepigt att slänga benen över sängkanten klockan fem. Inte när solen strålade (på väg upp om inte annat) Jag slängde ihop träningsväskan och hoppade ut i verkligheten. Hann stretcha mina arma ben innan Jane dök upp på Zenit. Därefter drog vi iväg i ett skönt tempo runt Riddarfjärden. Solen sken över ett fantastiskt vackert Stockholm. Jag hoppas att jag aldrig kommer bli så hemtam här att jag slutar uppskatta skönheten. Nästan exakt femtio minuter och ca nio kilometer senare var vi tillbaka bakom Åhléns. Mitt knä skötte sig helt ok! Kan ha å göra med att vi stannade efter 20 minuter och stretchade ut diverse värkande kroppsdelar. Janes smalben dummade sig igen. (nu tycker jag vi bestämmer att det får vara slut på det. Inga fler skador nu!) Trots värk här och där var vi rörande överens om att detta var det bästa sättet att starta dagen på. Helt gryyyymt! Snacka om att bli laddad inför en ny dag.

* Mer om kiten om någon dag!

ska drömma vidare

På tal om ett oändligt antal armhävningar... Hotellterassen på Mallis inbjöd till nya rekorförsök. Nu ska ja snart sova och hoppas att få drömma om hur jag skaffar mig den där perfekta kroppen. Upp till bevis med snygga Jane imorgon!

Edit: Fick kommentarer under att man inte kan skriva rekordförsök när man inte berättar hur många man har kommit upp. Redo? Armhävningar i tre set, en minuts vila mellan.
62
58
53
 

sweet dreams

Med jämna mellanrum drömmer jag om träning. Det brukar vara riktiga pepp-drömmar som att jag springer jätte-jättefort och spränger alla rekord. Eller sådana där jag lyfter tokmycket i axelpress och gör så vackra chins att Karl-Alfred skulle gråta av lycka. Men den vanligaste drömmen är att jag gör armhävningar.  Helt sjukt många med klappar. Jag klappar under magen, över ryggen och en hel serenad i öronhöjd... Det bästa är att det går otroligt lätt, precis som när man gör dem under vatten. Undrar vad de kan tänkas betyda? Är de månne profetiska att jag en (vacker) dag kommer bli grymt stark? Får nog ta mig ner på jorden en sväng och inse att det snarare är min sanna kärna som kommer fram. (Lite som Faust och den svarta pudeln...) Att jag frammanar bilden av den grymt starka och vältränade kroppen som jag suktar efter.
Ja, ja... Vad de än har för djupaste betydelse, vaknar jag alltid på ett strålande träningshumör! efter mina (Det om något är en rejäl motivationshöjare)
Drömprestationer eller inte...
Nu är det bara att köra hårt!


Från det ena till det tredje.
Städaren kommer om ett par timmar. Undrar om han har med sig någon present till mig idag?


Jag gillar små röda lappar

Kom på i bläddret mellan två sidor i boken, att mjölken tog slut igår kväll. Eftersom klockan inte hade slagit stängningsdags tog jag en tur förbi affären. Hittade snabbt den gula förpackningen. Kastade ett getöga åt vänster. Och där, där såg jag en av dagens ljuvaste syner: Mängder av Keso med röda lappar med halva priset! Storkonsument som jag är av just Keso tog jag ett miniglädjeskutt och lassade i det allra mesta. Ibland kan små saker göra väldigt mycket för humöret! Med den flaxen bordejag förmodligen ge mig ut på rean imorrn!


nu känns det bra att ta det lugnt en timma eller två

Om ett par minuter checkar jag ut för idag. Arbetsdagen blev betydligt längre än vad jag hade räknat med! Hmmm... är nog så innan man är på väg att kasta in nyckeln i brevinkastet för gott. Det är ofantligt mycket att slutföra, plocka ihop och sortera. Nästan tur att det bara är tisdag. Det kanske inte är så underligt att jag känner mig smått trött trots allt. Körde dessutom PT-timme med Jo idag. Oh man... Brukar alltid säga att hon jagar livet ur mig under träningspassen. Men den här gången var det riktigt nära. Vi körde stationer med utfallsgång (8 kg kettlebell i varje hand), sidohopp på hög stepbräda,(djuuupa knäböj och superutsträckt rakt över brädan) axelpress (samma vikt som i utfallen) och boll. (armhävning och anklarna-på-bollen- och- dra- knäna- mot -hakan) Lägg till chins med hjälpvikt, armhävningsrace, sit ups med viktskiva i lutande bänk och stående planka med vridningar med inlagda armhävningar (vad den nu kan tänkas heta på yoga-språk)
Jag blev ordentligt trött och låg en sväng på golvet mellan varven. Med jämna mellanrum snurrade gymmet ett par varv. Skam den som ger sig; att synfältet krymper och omgivningen brusar är ingen anledning till att ta en paus. (ytterligare en check på att man jobbar på bra)
Det blir inget mer Sats ikväll som jag från början hade tänkt mig. Jag kör totalvila tills imorgon. Och vet ni vad, det känns helt ok!

Nu är det dock hemfärd som gäller. Ser nästan fram emot att åka pendeltåg en stund och läsa
"Fördjupade studier i katastroffysik". (Den rekommenderar jag för övrigt varmt) Kvällen blir förhållandevis lugn. Ja, det vill säga om nån inte vill hitta på nåt. Jag är alltid beredd att slå klackarna i taket, skicka iväg ett sms så styr vi upp ett äventyr!

jag flängs!!

Benen har fortfarande mjölksyrekänningar, två timmar efter cykelpassets slut. Det känns riktigt, riktigt bra! (ett bevis på att jag tog i precis så mycket som jag skulle.) Fick skynda mig rejält efteråt för att hinna till Enskede innan jobbet. I går eftermiddag skulle jag ha levererat ett paket in person.  Naturligtvis trillade det bort ur tankeversamheten i allt som måste göras den absolut sista veckan på kontoret. Det man inte har i huvudet får man ha i benen... Jag pinnade visst på riktigt rejält och hann både fram och tillbaka innan stämpelklockan plingade. (nu har vi ingen sådan på mitt jobb. Men OM vi nu skulle haft en sån skulle jag varit i god tid. Äh, ni vet vad jag menar) 

Under tiden jag åt frukost framför jobbmailen, såg jag något oroväckande i urringningen: Huden lossnar! Antingen är jag allergisk mot mig själv och stöter bort mitt eget skinn. Eller så är det helt enkelt att Mallisresan gör sig påmind. Trots solskyddsfaktor lyckades jag med konststycket att förvandlas till en baconskiva. (det vill säga brandbilsröd med vita ränder lite varstans) Nu faller huden som Sverige i fotbolls-EM. Vissa vitsiga personer skulle fnissa att jag är så gammal att jag börjar damma. Icke, svarar jag på ren småländska; här ska ingen hud flängas. På med fuktkräm en masse. (basta!!)


SATC i full fart

Precis när kaffet var urdrucket igår ringde mobilen. Snygga Jane undrade om jag hade lust att se Sex and the City senare på kvällen. Går det att säga nej till ett sådant erbjudande? (oh no....) Hann inte hem för att svida om till något mer glamorösare utan fick gå som jag var i slitna (ska va så!) jeans, blondes have more fun- tshirt och hallonröd zip-tröja. Även om sistnämnda (faktiskt) var från peak performance, kändes outfiten aningen mal placé bland alla tjejer i klackar och ljuva sommarklänningar. (kopierade rakt av från Sofie Fahrmans modeblogg) Äh, man kan inte annat än gilla läget. Jag kunde knappast göra nåt åt det på rak arm, eller hur? Mitt sällskap Jane och Mela var däremot riktigt fina och rätt dressade för ett par timmar med New Yorks glammigaste brudar.

 Poängen med filmen är förmodligen att man ska ha följt serien och ha kunskap i deras liv och leverna. Jag tillhör den lilla procenten i landet som bara har skogs- tv. Ja, det vill säga ettan, tvåan och fyran. Det innebär att jag illa räknat sett runt två och ett halvt avsnitt. Måste pinsamt erkänna att jag knappt hade koll på vem som var vem i inledningen... Det blev jag varse om väldigt snabbt och den petitessen hindrade inte att filmen artade sig riktigt väl. Lagom dos med romantik, tårar, skratt och awwww- suckar. Produktplaceringar till höger och vänster och mitt framför kameran fick man ta med i beräkningarna. (Påminde lite om Djävulen bär Prada...) Handlingen kastade sig i oväntade vändningar och förvånandsvärt trovärdiga reaktioner. Jag kommer absolut att se filmen fler gånger, om inte annat tillsamman med syster (som kommer hem från Thailand idag! Jag håller på att längta ihjäl mig efter henne)

Hoppas ni haft en bra måndag hittills! Här väntar lunchen om ett par sekunder. Lägg till ett par koppar kaffe så är eftermiddagen gjord.


mycket träning!

Förvånad att jag var så pigg som jag var, skuttade jag upp igår morse. Ingen tid att ligga och slöa; skulle springa med Terese i arla morgonstund. Kändes smått märkligt att gå igenom hela stan i löparutstyrsel... Tur att det var så lite folk ute som det var! Vi lunkade igång vid Dramaten och styrde färden vidare mot Djurgården. Fantastisk sol och allhanda ljud gav en nästan surealistisk sommarkuliss. Vi höll ett prattempo och kom runt på ca en timma, kändes som om jag skulle kunna ha fortsatt en till! Enligt Tess´ blogg blev rundan 15 kilometer, tror dock att hon sprang ytterligare efter vi skiljts åt. Min sväng hamnade nog runt milen kan jag tänka mig. Knäet höll under hela passet och även när jag kommit hem. Men en frukost, ombyte och färd till pendeln för att köra styrketräning kändes det inte alls lika bra. Benet var stelt och det gjorde rejält ont. Cissi och Jocke, som jag mötte vid Södra station, frågade om det var så smart att gymma när inte hela jag var ok. "Ähhh" svarade jag och påpekade att resten av kroppen funkar som den ska. Det blev ett gott pass på hela två timmar! Bör sägas att vi inte hade världens fart hela tiden utan höll ett jämnt tempo. Jag lekte PT och visade mina favoriter och instruerade så gott jag kunde och förmådde. Galet skoj! (speciellt som Cissi gjorde helt rätt och verkade tycka att mina (något överdrivna) "ååå kom igen" hjälpte till ytterligare reps)  

Vi var minst sagt utsvultna efter träningen. Sushi kändes helt rätt. Speciellt som stället är ekologiskt och sätter miljön och sånt främst. I sakta mak genom stan, de enda butikerna som hade öppet var Naturkompaniet... Ni som känner mig lite mer inser att det inte riktigt är min kopp thé med tält och sovsäckar och spritkök. Men titta, det kan man alltid göra! Kaffe var självklart efter någon timmas spatserande bland friluftsgrejer. Kort och gott; en trevlig dag i träningens tecken! Är bara sur över att mitt knä inte bara kan kapitulera och bete sig som folk.

endast Sverige svenska krusbär har

Det var bara lite kvar att röja undan tills mina gäster skulle dyka upp. Det var gott om tid, klockan var bara kvart i sex och de skulle inte komma förrän mellan halv sju och sju. Tre minuter senare ringer det på dörren. Jag är klädd i linne och rosa pyamasbyxor... Haha, vad gör man? Man har inte speciellt lång tid på sig att fixa håret, dra fram nåt annat eller piffa tills sig. Jag öppnade helt enkelt dörren. "Men ruth, vad har du på dig?" utbrast Cissi. Jag kollade under (den ofixade luggen) och mumlade att de var väldigt mycket tidiga. På min barska order försvann hela gänget in i köket medan jag svidade om på tre röda. Valet föll på ett knallrosa linne och min Bondelid- kjol (den som jag var på jakt efter i mer än tre månader och som tillslut uppenbarade sig.) (Helt nonchalant) (I Göteborg av allla ställen) Grillen tändes, tillbehören fixades och stämningen steg som en falk under skrovmålsjakt. Det är något speciellt med midsommar. Hade nästan glömt det, detta är den första som jag tillbringar på svensk mark sedan Sverige senast spelade VM-final i fotboll. Vi stannade uppe tills långt efter ordinarie läggdags och hade riktigt nice.

Det kändes helt ok att stiga upp till en ny dag morgonen efter. Trots kriminellt för lite sömn. Färden gick ut i skärgården med en klassisk turistbåt. Vi kollade i (apdyra) hantverksbutiker, kollade på (ännu dyrare) delikatesser och vandrade runt (helt gratis) på öns farleder. När det mullrade ilsket i fjärran och regnet smattrade på både oss och vattenytan, bestämdes enhälligt att kaffe inte skulle sitta fel. Temperaturen sjunker ungefär fyrtiofem grader från när solen strålar tills vatten strilar... Därför kändes et fleece-filt nästan som gudasänd! Ytterligare regnoväder, kyliga vindar och annat i den stilen åkte vi tillbaka till stan och civilisationen. Plötsligt kändes inte Gröna Lund längre som en strålande idé. Det gjorde thaimat och bio oändigt mycket mer. Sagt och gjort; grabbsen totalvägrade (hotade med diverse smärtfyllda attiraljer) Sex and the city. Vi skrattade gott åt Jiddra inte med Zohan istället.
Helt slut och trött efter äventyr slockande jag hemmavid.

Det blev en riktigt bra midsommar. Även om den inte firades på något ställe där vädret är mer tillförlitligt. Men det är väl som man säger; endast Sverige svenska krusbär har.



midsommar

Glad midsommar, allihopa! Jag inledde firandet med en timmas styrketräning och 55 minuters spinning på Odenplan. Det var hur mycket folk som helst! Kanske inte så underligt , det var bara två Sats istan som hade öppet idag. Skön träning blev det iallafall, trots att jag fick köa några minuter.
Snart kommer några barndomsvänner hit. Är inte riktigt klar med städningen än och får sätta fart om jag ska hinna. Very well, hoppas ni får en underbar midsommarafton!

fotbollsdepp

Man skulle kanske inbilla sig att en fotbollströja och speciella nu-tar-vi-hem-hela-EM-minen, kunde leda till seger. Jag finner inga ord... Sorg, bedrövelse och allmän nedstämdhet råder. Kan inte nån smart själ där ute berätta varför Källström inte sattes in från början, varför Zlatan hade tankarna på annat håll och hur det kom sig att Ljungberg var den ende (förutom Isaksson, ska tilläggas) som faktiskt gjorde sitt jobb?

"Hur långt hava icke våra hjältar fallit...."

rak i ryggen

Jag är ofta stolt och glad över mina vänner. Alla är riktigt bra människor som drar sitt strå för att göra världen till en bättre plats. Men ibland sträcker jag extra på mig och vill dela ut rejäla ryggdunkingar, utbrista "bravo!" och skryta extra över att personen är just min vän.
Så känner jag för tillfället. Grabben jag pratar om, jobbade under mig ett år. Vi hade våra duster (vem har inte det...) men jag vågar påstå att vi bägge lärde oss enormt mycket. Att vara chef på mellannivå är inte alltid enkelt, men med viljestarka medarbetare fixar man biffen.

Äh, nog kallpratat. Får jag presentera
Chagge.

regnmoln och festivalfunderingar

Insåg nu att det just har varit Hultsfredfestivalen. Skaprögt, inte sant? När jag gick i skolan var det alltid värsta stohejjet om festivalen. Den största och mest omdisskuterade frågan, var den om skolan skulle hinna sluta innan partyt drog igång. Minns ett år när så inte var fallet, nittio procent av eleverna skolkade och korridorerna ekade tomma. Istället festade man skallen av sig borta vid Hulingen.
Ah... det var tider det.
Det känns så ofantligt länge sedan ja gick på gymnasiet och festivalen var årets största händelse. Roligare än Simpsons, rockigare än Voxpop (detta underbara program!), mer fartfylld än Liseberg... Till och med mer efterlängtad än första dagen på sommarlovet. Nu har jag inte crashat tält eller röjt till något hett band på åtta år. Underligt hur prioriteringarna förflyttas till: får-jag-inte-gå-på-festivalen-döööööör-jag, till Ahhhmeen- bomba- och- asfaltera- hela- området och- bygg- en- basketplan- istället.
Någon som har idé varför det blivit så här?
(Har jag blivit för gammal, tröttnat på lera upp till armhålorna, stanken av gammal fylla, inte längre tycker att arytmi på grund av basgångar och virveltrummor är speciellt coolt... ) (Nä, jag har ingen aning. )

På tal om andra lustiga saker. Köpte solglajjor på vägen från Runners store. Tänkte glassa runt och vara så cool som man bara kan vara i ett par pilotisar. Naturligtvis trillade regnmolnen ner från takåsarna och spillde vatten över hela stan. Inte för att lite regn gör mig blöt i sinnet. Naturligtvis inte, men visst var det ett rejält regnoväder. (som fortfarnde gör små återbesök)  Huamej, hur ska det bli med backträningen i Hagaparken ikväll? Funderar starkt på att spänna upp en presenning och läcka ur vattnet i typ Kista, (ja, eller varsom helst där vi inte förbättrar konditionen)

Eller så gör jag bara Kajsa Bergkvist- klappningar på låren, Carolina Kluft- daskningar i ansiktet och Stefan Holm- strykningar över hakan.
Pepp, pepp!!!


första träningen avklarad

Nytränad och nyfrukostad= perfekt morgon!
Jag var på morgonspinning hos
Terese imorse. Snygga Jane satt (som vanligt) på cykeln bredvid mig. (Det var så länge sedan vi sågs och jag har saknat henne järnet! Borde nästan lagstadga att vi måste ses iallafall två gånger i veckan!) Tog i riktigt rejält och det snurrade till i huvudet under de två sista låtarna. Skakig och smått illamående... (ett kvitto på att man gett det mesta som finns ) Boten var en skön stretch och god frukost.

Ikväll blir det backträning i sällskap med Sofia. Passade på att bjuda in Terese när jag ändå hade chansen imorse. Ah, det ska bli så roligt att få sätta igång med löpningen igen! Hoppas bara att benen håller och inte larvar sig. Ska skämma bort dem med ett par nya skor idag, då kan de väl ändå inte klaga!

Aja, avslutar med att plåga mig själv; inser ni vad jag lämnade i söndags?

  • Stockholm

    Klart, 16°
    • tisdag

      Regnskurar / Uppehåll17° / 9°
    • onsdag

      Em. regn17° / 10°
    • torsdag

      Em. regn18° / 12°
    • fredag

      Fm. regn20° / 11°

  • Palma de Mallorca, ESP

    • tisdag

      Klart25° / 18°
    • onsdag

      Klart25° / 17°
    • torsdag

      Klart25° / 17°
    • fredag

      Klart26° / 18°
  • Attans, måste åka tillbaka snart... Då räknar jag med att flera av er också hakar på!!


    ännu ett inlägg om bröllopet... sista, lovar!

    Fick ett mail imorse och kände att jag var tvungen att låta er ta del av det!
    (Och detta inlägg blir det absolut sista om systers bröllop. (Cross my heart, hope to die, stick a needle in my eye) Inte ett enda ljud (bokstav) till!)

    ...beträffande systers bröllop så gick jag in på din blogg, eftersom jag är en nyfiken natur. Blev nästan orolig när jag såg ett kort: har träffat din syster en gång och då tyckte jag inte ni var så där hårresande lika, men vad såg jag på bilden om inte en brudklädd Ruth? Funderade förskräckt på om Syster Dyster bundit Syster Yster och slängt ner henne i en mörk fängelsehåla och själv gjort entré i huvudrollen. MEN så såg jag till min lättnad någon som såg likadan ut, men i rosa och då började jag åter andas.

    hemma igen

    Oh, vi har haft det så bra! Jag tror knappast att resan kunde ha blivit så mycket bättre! Är ganska trött nu så det får bli en mer nogrann redogörelse senare. Denna gången rekade vi mest vart vi ska vara nästa gång, vilka ställen vi ska vara på och mer exakt vad vi ska göra. Bjuder på några bilder från Palma, vi från vårt hotellrum och stranden. Behöver det nämnas att jag inte ville sätta mig på flyget hem?








    spenderar-brallorna är på

    På väg från Mera Hälsa kom jag på att jag åker till Mallis imorrn. Ja, eller kom på å kom på är väl att ta i. Men jag påmindes om att jag behöver en ny bikini. Som (stolt) ägare till ett Stadiumkort trillade jag in i stans bästa butik. Vandrade runt en sväng och hittade ett par favoriter. Eftersom det var Ta tre betala för två- erbjudande blev det inte en ny dress, utan tre stycken! Kan verka onödigt, men nu har jag så det räcker till nästa säsong med. Hittade ett linne, eller vad det nu ska likna, till ett bra pris med. (märker ni min modell-look-a-like-pose.) (Fniss) Åkte ner i påsen den med. När jag stod på gastan insåg jag att jag inte drog medlemskortet. Typiskt, vad ska man då ha det till? Haaha... Egentligen skulle ett par sommarklänningar passa bra, men orkar inte riktigt gå runt och kolla. Hinner jag inte imorrn finns säkert nån att få tag på Mallis, eller vad tror ni?

    Nope. dags att göra mig iordning för kvällens stora händelse: bio. (Jane, du vet vad det handlar om) Ska dra på mig skorna med lite extra vidd där framme. Lyckades med konststycket att drämma foten i soffan för någon timma sedan. Nageln på ringtån sprack hela vägen samt en och en halv centimeter långt jack i själva tåtoppen (man säger fingertoppen, kan man inte uttrycka samma sak om tån?) Tog en bild men valde att inte lägga upp den. (Så mycket blod är inte nyttigt att se). (Inte på en gång iallafall!) Känns väldigt lyckosamt att ha en trasig tå lagom tills den och resten av kroppen ska doppas i saaaaalt vatten.
    My darlins, ha en underbar kväll!


    yeah, det går framåt!!!

    Det gick jättebra hos sjukgymnasten! Knäet är mycket bättre. Hon är dessutom nästan helt säker på att det inte är en stressfraktur i skenbenet utan (citat) "en kaka med muskelknutor som inte riktigt vill släppa" (slut citat) Fick en bunt med nya övningar att göra, får spinna så mycket jag bara orkar och hinner samt vanlig styrketräning. Mitt löpsteg är inte riktigt optimalt och det måste fixas till ordentligt. Görs ingenting nu kommer jag få tillbaka skadorna om ett tag igen. (och det vill jag absolut inte!) Hon slängde fram ett förslag om inlägg i skorna, varpå jag svarade: "oh, jag kommer vara sexigast i spåret..." Hon bara skrattade. Jag la till att jag inte bara har astma och glasögon (även om jag now days använder linser) utan även kommer ha fotinlägg! Nåja, de behöver kanske inte se ut som de som pappa har: tre centimeter och så stabila att man kan använda dem till att stötta upp en mindre villa.
    För att kolla att jag inte har någon mer oblans i kroppen, fick jag göra armhävningar och sit ups. Behöver nog inte säga att jag klappade händerna av förtjusning! (mentalt alltså, inte live. Lite konstig är jag, men inte att jag sätter igång och spontanklappar bara så där !) Efter tjugo armhävningar tyckte hon att det var nog och berömde tekniken. Magen var stark och seg den med. Skönt att det bara är benen som krånglar! Vila en vecka till, sen kan jag börja känna på löpningen igen! Woho!! Midnattsloppet, tjejmilen och S:t Eriksloppet... nu får ni akta er! Nya skor, inlägg (finns de i rosa månne tro?) och jag ska krossa alla mina gamla rekord. Nån som vill löpträna med Frk Petersson i sommar?

    små kräk

    Fästingar, flugor, myggor och andra kräk älskar mig. De är som galna fans. Sådana som skulle dömas till skyddstillsyn och besöksförbud om de varit människor. Men jag är inte försvarslös. Myggorna inser ganska snart att de inte gillar mitt blod. Fästingarna dör. Jo, det är sant! Har haft hela fem fästingar under min livstid och det verkar som om samtliga har dött precis efter de borrat in huvudet. (muhahahaha) Det enda som oroar mig är att jag är blodgivare... Fast det kanske är totalt tvärtom; att de som får mitt blod blir värsta supermänniskorna. (man kan alltid överdriva sin egen betydelse i världsalltet)

    Idag kommer domen om jag får springa midnattsloppet och tjejmilen ihöst. Ska till sjukgymnasten lite senare och visa upp mina ben. Jag har varit kanonduktig hela veckan med stretchingar och styrkeövningar. Har varken utsatt mig för löpning eller annan träning som frestar på knän och vader. (även om det har lockat å det vildaste) Hoppas bara att det har gjort nytta! Jag vill, vill, vill kunna springa länge och snabbt. Fortast helt enkelt.

    klibbigt varmt

    Det är varmt i mitt rum, jättevarmt! Speciellt när solen legat på hela dagen innan och ventilationen i bortre Sahara (en vindstilla dag) är bättre än hemma hos mig. Med fönstret försiktigt på glänt somnade jag tillslut (antagligen av ren utmattning sedan BodyCombat passet.) Vaknade ett par timmar senare, lite lätt (med modifikation) varm. Kickade av täcket och flaxade hjälplöst med ena armen. Dåsade till igen. Vaknade insnörjd i lakanen och ännu högre temperatur. Stapplade upp, snubblade på spinningskorna, hoppade vidare till ytterdörren och pustade på trappen. Hmm, mja, så illa var det inte trots allt. Det är väldigt vackert att sitta och beskåda soluppgången från en vanlig trätrappa i förorten. Spindelväven gnistrar, daggen droppar och världen andas kom-igen-nu-är-det-en-ny-dag. Funderingar över ditten och datten fungerar även det utmärkt i arla morgonstund.
    Pallrade mig så småningom in och drog på mig träningskläderna; spinning med
    bästa instruktören stod längst upp på att-göra-listan. Till min besvikelse hängde regnmolnen i trädtopparna, vart tog solen vägen? Snygga Jane förklarade förnuftigt att det bara är bra att det blir lite blött i markerna. Om inte annat för djuren som inte alls gillar torka. Hmm, very well. Låt gå om igelkottarna får mat igen.

    Terese serverade ett toppenpass! Blev alldels lyrisk över bra låtar, långa backar och snabba intervaller. Hamnade i spinning high (kan man säga så?) med grymmans tryck i benen. Zenit hade ingen ventilation idag och jag blev  varm. Väldigt fort och väldigt mycket.  Blev så inspirerad av värsta bästa spinningen att det blir ytterligare ett spinningpass på lunchen med efterföljande styrka. Yeah, stor och stark (!!!) Ja, eller snarare snart så.

    Såg, btw, att jag är lika bra på brun utan sol som med solskyddsfaktor; det blir smått randigt. Längs höger underarm har jag en tydlig linje. (vill inte ens spana på ryggen...) Ser minst sagt roligt ut. Vet inte riktigt vad för ursäkt jag ska komma med! (Det där med solskyddet kommer från en resa till Sharm el Sheik, Egypten för ett par år sedan. Jag hade bråttom till stranden och slafsade på hipp som happ. Big misstake. Hade handavtryck lite varstans och lekte leopard resten av vistelsen. Att man aldrig lär sig!) Ha en underbar dag i soldiset!
    Nu drar jag till Sats Regeringsgatan!

    äntligen träning igen!

    Skönt att det är måndag igen! Med den kommer jag in i mina gamla vanor och rutiner.  Nu låter det som om jag är värsta tråkisen som inte klarar av att ta sidspår i vardagen. Oh no, inte det minsta. Men de senaste veckorna har varit så hysteriska och jag har jobbat dygnet runt med frilans, vanligt jobb, systers bröllop och kommande träningsresa. Det är helt enkelt skönt att det lugnat ner sig lite. Luften gick ur på lördagsnatten efter bröllopsfesten. Var längst upp i trappan hos mamma och pappa och sjönk ihop på trappsteget, lutade huvudet mot väggen och kunde inte begripa hur jag skulle kunna förmå mig att peta ur nålarna ur håret, tvätta av mig sminket och krångla ur klänningen. Ännu mindre hur jag skulle kunna släpa mig till sängen två meter från trappavsatsen. Minns inte riktigt hur det gick till, men jag vaknade morgonen efter iklädd nattlinne, avmejkad och urnålad. Ibland går kroppen av sig själv utan att skallen hänger med!

    Däremot orkade jag inte upp till morgonträningen imorse. När alarmet drog igång klockan fem snoozade jag två gånger för att sätta om den till sju. Istället blev det extra lång lunchträning med 65 minuter styrka och 60 minuter spinning/core. Uppvärmningen 15 minuter på Crosstrainer kändes helt ok. Iallafall om man ser till knäets bästa. (Minns inte om jag sagt det, enligt sjukgymnast Louise är jag på god väg att skaffa mig ett löparknä. Fullständig löpvila framöver är beodrad. Jag håller på att bli tokig. Minst sagt! Istället sysselsätter jag mig med alternativ träning som crosstrainer och rodd. Inte lika skoj som att kasta mig ut i spåret, men det fungerar och jag får motion.) Såg på gymmet att det är beachspecial på BodyCombat senare ikväll. Klart jag måste vara med på det! Tror att det inte kommer fresta för mycket på vaden eller knäet. För säkerhet skull kommer jag hålla mig långt bak i salen för att ha möjlighet att smita ut. Dags för mellanmål och kaffe från Götgatan Stories, stans bästa kaffe! Ah, det är så skönt att få sätta igång med träningen igen. Trots att det bara varit två dagars totalvila (om man inte räknar med tio timmars trippande i (universums, världens, Ölands, festens högsta) klackar som en sorts träning) (det kändes åtminstone i fötter och vader) har jag saknat den otroligt mycket! 

    Jag skulle bli otroligt glad om du dyker upp och gör mig sällskap ikväll! (Jag är tjejen i gult linne och svarta capir-brallor. Säg hej!)
     

    bilderna från bröllopet

    Det blev så konstigt med bilderna i det ursprungliga inlägget. Skyller på konstigt webbläsare... (eller något annat i den stilen) Jag raderade dem därifrån men här kommer de igen!
    (Fler bilder med text finns
    här)



    systers hippa

    Hippan på fem röda: Hon hämtades i en blänkande porsche. Hon skulle samla tio märkespåsar på NK och Biblioteksgatan. Vi firade det avklarade uppdraget med picknick. Det krävdes energi för nästa uppdrag; sumobrottning! Ombyte hemma, middag på fiiiiin restaurang och mys hos Fru S. Blivande Fru Aldervi var mycket nöjd över dagen. Och vi andra hade väldigt, väldigt roligt.







    det känns som en saga

    Jag lever, det är sant! Den senaste veckan har varit totalt genomgalen... Tänkte visa några bilder från en av de märkligaste dagarna jag varit med om. Håll till godo! Det känns fortfarande som om jag varit på maskerad. Klänningen, skorna och naglarna. Allt som var planerat in i minsta detalj, ändå känns allt som det har varit på låtsas. Inte kan väl min syster ha gått och gift sig!

    På fredagskvällen tog Vi, syster och jag, in på det närmaste hotellilkanade som fanns på vår del av ön; bed and breakfast. Vi gjorde ansiktsbehandling, silkeshänder och kroppspeeling. Tjattrade halva natten tills vi slocknade som två klubbade sälar. Morgonen efter kickade vi igång med en riktigt onyttig frukost. (man hinner inte gå upp något på ett par timmar) Blivande svågern och nuvarande bror hämtade oss och körde iväg till Kalmar och frisören. Håret lockades, sprayades, nålades och pärlades. Jag sminkade syster och har väl aldrig lagt ner så mycket jobb på en mejk... (frisören stod bredvid och förde anteckningar, där ser man vad en Mary Kay-karriär kan göra!)

    Efter åtskilliga turer fram och tillbaka
    hamnade jag och familjen i rätt kyrka. Bror den Äldre hade glömt Bibeln och vi letade runt halva ön (nåja, halva kyrkan...) för att hitta en med bra översättning. Syster och blivande svåger dök upp några minuter sena från fotograferingen. Jag bättrade på make upen, trettiogradig värme gör sitt, tog lilla A i handen och musiken började. Vi gick sakta, sakta längs mittgången. Jag vinglade på skyhöga klackar, log och räknade stegen. (Hallå där vingelmaja, viskade Bror den Äldre när jag gick förbi honom) Vacker sång, fina ord, en bedårande strålande syster och JA på rätt ställen gjorde att jag nästan började gråta.
    Festen var fantastisk, maten likaså. Pappas tal rörande, mitt gick utmärkt och värdparen underbara. Tror knappast något kunde bli bättre. Nu ska jag bara få min arma hjärna begripa att det inte är maskerad jag varit på, utan min systers bröllop

    20.47 minuter

    Nu är jag äntligen hemma. Det kanske låter som om
    jag haft en jobbig kväll. Nej då, inte alls. Snarare tvärtom! Var med som utfyllnad i ett lag på Vårruset. Precis som förra året sprang jag med ett gäng syrror. Skillnaden är att årets kom från öron-näsa-hals och föregående hematologi.
    Det var varmt, jag hade småont i vaden men bestämde mig ändå för att ställa upp i tävla-klassen. Det visade sig vara en bra idé! Efter att folk som (förhoppningsvis) ställt sig i fel klass (av misstag) kommit ur spår, gick det undan. Första kilometern stannade på 5.10. Illa, tänkte jag och önskade varenda långsam kotte ur vägen. (milt sagt...) Plötsligt glesnade fältet och jag sköt iväg. Meterna kändes ovanligt lätta och jag spanade efter uppförsbacken som jag läst om på webben. Jag upptäckte den aldrig och målet hägrade. 20.47 minuter- fem kilometer. Jag är nöjd. Hade egentligen siktat på under 20, men får godta det här ändå. Det roligaste är trots allt att få prata med min vän Cissi, äta god picknick och påsen med gratisprylar. Och gratis är gott, det vet alla! Haha...

    Nu ska jag slänga mig i säng. (efter stretchingen, naturligtvis. Imorgon kommer domen från sjukgymnast Louise) Jag glömde kameran men tog ett lagom trött och förvirrat kort när jag kom hem. (japp, glasögoen på och håret uppsvansat, precis som alltid när jag trillar innanför dörren) Ljuset var bäst i duschen, därav den mystiska stången! Sportig i Reeboktröja och Adidaslöpisar.

    God natt och sov fantastiskt gott!

    lovely nails

    Jag älskar mina nya naglar! Aningen opraktiska när det kommer till det allra mesta. Men vad gör man inte för att vara snygg... Dessutom behöver jag inte boxas eller brottas de närmaste två veckorna. Och det fungerar alldeles utmärkt att gymma, cykla och springa med tipparna. Under tiden jag knökar med tangentbord och försök att plocka upp saker från golvet, kan jag allitid beundra dem. (Ungefär som en prinsessa, fången i ett torn långt borta, drömskt borstar sitt gyllene hår.)

    perfekt morgon

    Galet, vilken bra start på dagen det har varit! Spänstade iväg från kontoret strax innan kvart i sex för att hinna till att gymmet öppnade. (Nästan pinsamt att hänga på låset, vad det än handlar om) Drog en snabbstyrka på 30 minuter med fokus på axlar och biceps. I dag var jag riktigt, riktigt vek... Det är märkligt det där, att vissa dagar är man urstark och lassar på hur tungt som helst. Andra dagar, som nu, känns det som om musklerna förtvinat helt.  Mucho mysko.
    Varför gräva ner sig när man kan sitta uppflugen på en cykel? Just så tänkte jag och spänstade iväg till cykelsalen. (gjorde en avstickare till lutande bänken och körde skiten ur magen först) Terese bjöd i vanlig ordning på ett strålande pass. Jag hade glömt vattenflaskan men fick sörpla ur snygga Janes. Blev riktigt, riktigt trött och kände mig nöjd över min prestation. Inte minst att jag klickade i spinningpjucksen på nästan första försöket! Speciellt vänsterfoten har testat mitt tålamod, men nu sitter klicken som de ska!
    Kände mig även smått duktig som gjorde stretchövningarna efter avslutad cykling. Det har blivit lite sisådär med dem under helgen... Men nu är det ny vecka och nya krafttag som gäller.

    På vägen till jobbet kom jag på att frukosten stod kvar på köksbänken hemma. Lyxade till det med take away från Götgatan Stories. Kaffet var helt grymt men förstår inte riktigt varför mackan inte var grov. (majsbröd, morot, vete?) Jag som inte minns senast jag åt ljust bröd kände mig lite onyttig. Well, ingen idé att tänka på det nu. Inte när det är dags att placera mig i horisontalt läge för stretch numero deux.

    ont i ruth

    Jag har en stor bula i pannan men har inte det blekaste var jag fått den ifrån. Det oroar mig aningen. Inte nog med att den kan misstas för ett litet horn, den gör illa ont också. Minnesluckan kan ha något att göra med arbetsbelastningen just nu, som med milda ord kan beskrivas som enorm. Det blir slumber party på kontoret ikväll, har du lust att göra mig sällskap?

    i full fart mot en intensiv vecka

    Vilken helg! (berättar mer om den senare) Men nu är det måndag igen. Med besked! Har suttit på jobbet en halvtimma gott och väl. Yeah, veckan kommer minst sagt bli intensiv. Bland annat årsmötesvecka på jobbet (vilket i praktiken innebär jobb dygnet runt onsdag och torsdag) På fredag morgon åker jag ner till fantastiska Öland och systers bröllop! Men det är flera dagar kvar. Först är det jobb som gäller,

    Godmorgon, förresten! Det är ljuvligt väder ute, kaffet precis lagom och jag är nästan pigg. Välkomna upp till en ny vecka, full av underbara möjligheter.