.

Idag kom jag faktiskt upp i tid! Det är på sin plats att skänka en tacksam tanke till Sofia, hon skickade iväg ett mess på morgonkvisten. Tyvärr var det inte några bra nyheter, Terese var sjuk och kunde inte följa med. Vi hade nämligen planerat att springa Djurgården runt tillsammans. (Som alla vet är det oftast trevligast att vara fler än att leka själv.) Men vi var två stycken pigga och glada som slöt upp utanför Dramaten. Tre om man räknar med Sofias hund Speja. Vi satte iväg i ett skönt prata-tempo. Vi kom på efter en kort stund att bägge hade lite för mycket kläder. Trots stalingrå himmel blev hur varmt som helst! Efter en halvtimma vände vi om och sprang tillbaka samma väg. Varför? Därför att jag hade styrelsemöte inne istan och vi var osäkra hur lång tid det skulle ta att runda ön. Sofia började få ont i sitt knä lagom till bron vid Djurgården. Jag fortsatte vidare mot centralen, vek av mot Gamla stan, Slussen för att fortsätta till Skanstull. (förmodligen fanns det en bra mycket smartare väg att ta.) (har man lokalsinne som en mussla får man ta de sträckor som man (faktiskt) hittar). Den sista kilometern kändes rejält i både vad och knä. Kom på att jag skulle rulla steget och skjuta ifrån ordentligt. Läs och häpna; det onda mildrades ordentligt! Ha! Nu, flera timmar senare känns inte ett dugg.

Sträcka: 17.2 kilometer
Tid: En timma och 22 minuter.

Gud vad du är duktig! Och så snabbt du springer!! Coolt ;)

Härligt också att det funkade att ändra steget.

funrun: japp, riktigt härligt!! Akta den där ömma punkten så den inte blir värre. Attans, skulle jättegärna hängt med. Men rockar järnet i göteborg då.



susanna: man tackar! Visst är det bra att genom att bara ändra lite i steget så blir det bra mycket bättre!

Juste sträcka du fick ihop!!!

Då blev det kanske 1,5 för mig totalt sett, det är jag himla nöjd med. Tack för igår darling, det var kanon!

Sötis! Jag hoppas av hela mitt hjärta att det bara går åt rätt håll nu och att det inte brakar ihop när du går ut så hårt (läs: långt) nästan direkt. Var rädd om dig gumman!!!

Det var dagens moralpredikan. ;) Härlig tid hur som helst, du och Sofy är ruggigt snabba och jag hoppas att alla skadedumheter flyger all världens väg så att ni kan sporra varandra till att bli ÄN RUGGIGT SNABBARE! Men först måste ni båda LÄKA ORDENTLIGT!

KRAM!

sofy: japps, kändes bra! Vi får göra om det nångång!



jane: hoppas oxå att det ska gå åt rätt håll! (å du har typ ensamrätt på moralpredikningar) Nu måste skadorna ge sig så man kan sätta igång rejält igen.