.

Förvånad att jag var så pigg som jag var, skuttade jag upp igår morse. Ingen tid att ligga och slöa; skulle springa med Terese i arla morgonstund. Kändes smått märkligt att gå igenom hela stan i löparutstyrsel... Tur att det var så lite folk ute som det var! Vi lunkade igång vid Dramaten och styrde färden vidare mot Djurgården. Fantastisk sol och allhanda ljud gav en nästan surealistisk sommarkuliss. Vi höll ett prattempo och kom runt på ca en timma, kändes som om jag skulle kunna ha fortsatt en till! Enligt Tess´ blogg blev rundan 15 kilometer, tror dock att hon sprang ytterligare efter vi skiljts åt. Min sväng hamnade nog runt milen kan jag tänka mig. Knäet höll under hela passet och även när jag kommit hem. Men en frukost, ombyte och färd till pendeln för att köra styrketräning kändes det inte alls lika bra. Benet var stelt och det gjorde rejält ont. Cissi och Jocke, som jag mötte vid Södra station, frågade om det var så smart att gymma när inte hela jag var ok. "Ähhh" svarade jag och påpekade att resten av kroppen funkar som den ska. Det blev ett gott pass på hela två timmar! Bör sägas att vi inte hade världens fart hela tiden utan höll ett jämnt tempo. Jag lekte PT och visade mina favoriter och instruerade så gott jag kunde och förmådde. Galet skoj! (speciellt som Cissi gjorde helt rätt och verkade tycka att mina (något överdrivna) "ååå kom igen" hjälpte till ytterligare reps)  

Vi var minst sagt utsvultna efter träningen. Sushi kändes helt rätt. Speciellt som stället är ekologiskt och sätter miljön och sånt främst. I sakta mak genom stan, de enda butikerna som hade öppet var Naturkompaniet... Ni som känner mig lite mer inser att det inte riktigt är min kopp thé med tält och sovsäckar och spritkök. Men titta, det kan man alltid göra! Kaffe var självklart efter någon timmas spatserande bland friluftsgrejer. Kort och gott; en trevlig dag i träningens tecken! Är bara sur över att mitt knä inte bara kan kapitulera och bete sig som folk.