jag vill helt enkelt bara vinna
Det går egentligen mot alla mina principer. Men jag vill så förgjordat gärna ha pumpsen. Därför skriver jag en mening om Marias blogg här. Hmm... har inte läst så mycket ur den. (det får du göra själv) Ögnade igenom inlägget om att man kunde vinna ett par rosa skor. Och jag gillar rosa. Väldigt mycket. I alla fall just nu. (funderar ju till och med att köpa en rosa mixer för att matcha den med min hårfön!) Verkar vara en helt ok blogg om handlar om mode och andra glittrande saker. Bra, om man bortser från ett par grammatiska fel. Note: det heter er och inte eran. Vår och inte våran etcetera. KLART.
Vinner jag trots att jag inte lovordat Marias blogg from the top of my lungs, är det ett mirakel. Finns det dessutom inga kommentarer under inlägget min bristande layout och totala avsaknaden av fonter, är det ännu större. Men hey, miracles do happen.
Vinner jag trots att jag inte lovordat Marias blogg from the top of my lungs, är det ett mirakel. Finns det dessutom inga kommentarer under inlägget min bristande layout och totala avsaknaden av fonter, är det ännu större. Men hey, miracles do happen.
Näst intill diviga
Under stort sett alla skolår hade vi innebandyturneringar. Man skulle fixa i hop egna lag ur samma årskurs och träna som sjutton. Det mest spännande var att se vilka som körde de fulaste knepen och tog hem segern. Sjuorna slogs på mesigaste sättet. Man visste ju inte vad som var ok eller inte! Åttorna provade några fler metoder medan niorna bankade på allt vad klubborna höll för. Man hade inget att förlora, riskerade inte att åka på styrk av något lag året där på. Därefter kom lagnamnen på intresselistan. Kanske var det just det innebandyturneringen egentligen gick ut på. Redan i femman gick man och fundrade på vad laget skulle heta. De som lyckades bäst på den fronten, vad jag minns (och det är det som räknas eftersom det är min blogg. Är vi överrens om det?) är D-son och Dhala. De kallade sig under samtliga år "Näst intill Diviga".
Ordet diva var bland det värsta man kunde bli kallad för. På nittio-talet, märk väl andra halvan på årtiondet, brukades inte ord som hora och liknande i den kategorin på Centralskolan. Det grövsta och mest illasinnade ordet av alla var diva. Ni som var med på den tiden måste minnas! Skallade det i korridoren visste man att det var fara å färde. Därför var det så fantastiskt och självupptaget och underbart kaxigt att de gick och kallade sig för Näst intill Diviga. I tre år på raken dessutom.
Saknar den tiden. Inte att vara tonåring igen och vara rådvill när det kom till precis allt. Men till den tiden när man hade koll på vilka ord som var ute och vilka ord som absolut skulle användas. Känner mig lite off just nu. Men det kanske tillhör åldern. Har jag gått och blivit gammal, trots allt?
Allra helst i går
Jag måste ha en vattenkokare! Det skulle ha inträffat allra helst i går. Visserligen kan man på stenåldersvis koka i en kastrull. Men hur roligt är det egentligen (och hur sakta går det inte på en skala mellan superfort och sengångarsakta) När jag ändå är på jakt borde jag köpa en mixer samtidigt. Har hört att de ska vara till våldsam 
nytta för nästan allt man kan tänka sig. Inte för att jag på rak arm kan nämna något annat än smoothies, fast något mer borde väl en mixer klara av! Har aldrig testat smoothie och måste erkänna att det inte lockar heller. Varför, kanske du vetgirige undrar. När jag jobbade med programmet Baby Boom på tv4+ gjordes ett inslag om en trillingfamilj. Mamman bjöd på något oidentifierbart som inte ens jag med min goda uppfostran ville smaka på. De andra i teamet tyckte att det var bland det otäckaste sedan torskleveroljan i koltåldern.
Till vänster ser du det jag allra helst vill ha på köksbänken. OBH Nordica har så vansinnigt snygga produkter! Det som hindrar att jag inte kastar mig handlöst ner för fem trappor är det hutlösa priset. Men drömma kan man alltid göra. Kastar upp en bild på en mixer som jag glanat på ett bra tag. Visst är den fin (att den matchar min hårfön ser jag nästan som ett tecken från ovan)
När jag ändå är på gång borde jag även ha en brödrost. "Ruth, när åt du rostad bröd senast?" Ähum... för kanske ett halvår sedan. "varför ska du då ha en brödrost, är du dum på riktigt ?" Dahh.. om jag inte haft någon rost i min ägo, hur ska jag då kunnat äta det?
Nu ska jag ut på stan och leta en sväng. Förmodligen kommer jag hem med ett par strumpor eller 500 häftklammrar. Fast det är väl det som är tjusningen när man letar efter något. Man vet aldrig vad vad man hittar.
nytta för nästan allt man kan tänka sig. Inte för att jag på rak arm kan nämna något annat än smoothies, fast något mer borde väl en mixer klara av! Har aldrig testat smoothie och måste erkänna att det inte lockar heller. Varför, kanske du vetgirige undrar. När jag jobbade med programmet Baby Boom på tv4+ gjordes ett inslag om en trillingfamilj. Mamman bjöd på något oidentifierbart som inte ens jag med min goda uppfostran ville smaka på. De andra i teamet tyckte att det var bland det otäckaste sedan torskleveroljan i koltåldern.Till vänster ser du det jag allra helst vill ha på köksbänken. OBH Nordica har så vansinnigt snygga produkter! Det som hindrar att jag inte kastar mig handlöst ner för fem trappor är det hutlösa priset. Men drömma kan man alltid göra. Kastar upp en bild på en mixer som jag glanat på ett bra tag. Visst är den fin (att den matchar min hårfön ser jag nästan som ett tecken från ovan)
När jag ändå är på gång borde jag även ha en brödrost. "Ruth, när åt du rostad bröd senast?" Ähum... för kanske ett halvår sedan. "varför ska du då ha en brödrost, är du dum på riktigt ?" Dahh.. om jag inte haft någon rost i min ägo, hur ska jag då kunnat äta det?
Nu ska jag ut på stan och leta en sväng. Förmodligen kommer jag hem med ett par strumpor eller 500 häftklammrar. Fast det är väl det som är tjusningen när man letar efter något. Man vet aldrig vad vad man hittar.
fartlekar
Plats: Jobbet på söder.
Väder: Regn och grådis.
Sysselsättning: Jobbar med redigering.
Gjort: Joggat, flyttat in saker i det nya rummet i gula villan, ätit en fantastisk frukost, druckit kaffe, skrivit minneslistor (Köp linsvätska nu(!!!), kolla nya recept, vattna blommorna, kolla upp olika sorters mixer och vattenkokare...) städat skrivbordet
Humör: Halvbra. Irriterad på slagborren i kontoret bredvid,
Krämpor: Ont i tummen! (slicade upp den i går)
Planer: Käka lunch, jobba resten av dagen, köpa linsvätska, cellgrupp på Kungsholmen i kväll och sängdags.
Outfit: Svarta Gul och Blå jeans, vitt linne från Gina Tricot och slätstickad tröja från Peak.
Inte illa va, en liten lista så här mitt på dagen! Inser att det blivit alldeles för lite av den varan det sistånde! Hann annars med en joggingtur i morse. Regnet strilade ner. Bara för att jag inte orkade sätta in linserna blev hela världen suddig. Klafsade i varenda vattenpöl som överhuvudtaget fanns att plumsa i. Trots det kändes benen väldigt pigga och den bultande foten var ett minne blott. Har läst i diverse löparartiklar att "fartlekar är ett bra och roligt sätt att variera träningen på". Vad nu det kan tänkas vara vet jag inte riktigt. Men ägnade mig åt något som eventuellt kan sorteras under den katagorin ett par kilometer. Sprang fort som attans till en lyktstolpe, saktade ner farten till nästa, apfort till den tredje och lugnare igen and so on. Var faktiskt skoj!
Nä, här blir det inget nyttigt gjort. Ska redigera vidare en stund. Därefter lockar lunchen!
Nya muskler kräver nya kläder
Modeveckan har landat med buller och bång i stan. Första veckan är vigd åt De Där Viktiga Personerna. Det skulle visst vara något för allmänheten med. Kulturhuset kommer ha utställningar om diverse modesaker. Får gå in på Allt om Stockholm för att ta reda på mer info!
Annars passar det alldeles utmärkt att få en hint om vad man ska satsa på fram över. Inte minst nu när jag rensat ut garderoben. Jag gör inte det överdrivet ofta. Kanske för jag inte gillar att göra mig av med saker eller säga farväl till plagg som jag innerst inne tycker om. Trots att jag inte använt dem evigheter. Experterna menar att man ska göra sig av med sådant man inte burit på ett år. Men är nu i en lite trixig situation. Har blivit väldigt tunn efter intensiv träning och för "nyttig" mat. Precis allt har blivit för stort och de största använder jag inte längre. Men är på väg uppåt igen och då vill jag ha kläder som passar när jag nått målvikten. Hur gör man då, någon som vet?
Nope. Nu är det dags för lunch. Fick tipset av PT-Johanna att lägga till en avokado för fler kalorier och mer fett. Bra sådant dessutom! Nu ska här banne mig byggas muskler!
Mat-Tinas misslyckande
Oturen förföljer mig. Eller ska man fortfarande skylla på klantighet eller är det något annat som är i göringen? Börjar nästan känna mig som Job i Gamla Testamentet (som råkade ut för en massa saker och prövningar) I morse betraktade jag mina nya knivar med något som nästan kan beskrivas som ömhet i blicken. Eggen sjunker igenom diverse livsmedel med endast en lätt touch från min sida. För att demonstrera för mig själv riktigt hur bra knivarna gav jag mig på första uppdraget. Det gällde grönsakerna till lunchen och allt började kalasbra. Gurkan, morötterna och salladen hackades upp. Det verkade som om självaste Mat-Tina lärt upp mig! Precis när den tanken passerat främre pannloben snittade jag mig i tummen. Det skvätte till och blodet stänkte på bänken. Papper och tryck och högläge fixar biffen, tänkte jag. Ha! Det tog två timmar innan sårkanterna inte längre släppte fram något blod. Under tiden hann jag blöda igenom fyra plåster och fläcka ner sminkväskan, tröjan och vantarna.
Ser fram emot dagen med spänd förväntan!
Ser fram emot dagen med spänd förväntan!
påtvingad vila
Har sprungit fram och tillbaka med böcker, kartonger och kläder hela morgontimman. Snubblade en sväng på pingisbordet som står i köket. Slog pannan i köksskåpet som jag glömt stänga och var på vippen att bränna armen på formen. Det kändes inte nog att flytta in saker i mitt nya rum. Nope, skulle va så himla effektiv och göra lunchlådor samtidigt. Hoppas de blev bra! Ska ju äta dem de närmsta två veckorna och vill inte svälja något som inte är gott. Ja, gott är en defenitionsfråga i dessa dagar. Inte allt för smaklöst är önskvärt.
****
Tänkte annars vara hurtig och åka till gymmet i morse. Men lyssnade för en gång skull på kroppen, som tyckte det var en dålig idé. Var ute på långtur i går kväll medan tvätten rumlade runt i tvättmaskinen. Efter tre kilometer började jag må illa, blev värre och värre tills jag var tvungen att luta axeln mot en lyktstolpe. Då kände jag även foten bultade i foten och knappt gick att stödja på. Fick således ge upp efter elva kilometer. Benen och orken var det inget som helst fel på. Men illamåendet som bubblade bakom revbenen i kombination av obrukbar vänsterfot och sprängande huvudvärk satte stopp för vidare aktiviteter. När klockan ringde i ottan ovanstående fortfarande ont. Magen värkte i kapp och mådde fortfarande illa. Vände mig därför och försökte få någon mer timmas sömn. Allra helst vill jag skylla på thaibuffén till lunchen i går. Närmare sanningen är nog att jag tränat för hårt förra veckan. Nu är det bara att ta det lugnt ett par dagar och låta kroppen hämta sig. Men tycker om det, det gör jag inte! Jag gillar inte alls att bli påtvingad vila!
****
Tänkte annars vara hurtig och åka till gymmet i morse. Men lyssnade för en gång skull på kroppen, som tyckte det var en dålig idé. Var ute på långtur i går kväll medan tvätten rumlade runt i tvättmaskinen. Efter tre kilometer började jag må illa, blev värre och värre tills jag var tvungen att luta axeln mot en lyktstolpe. Då kände jag även foten bultade i foten och knappt gick att stödja på. Fick således ge upp efter elva kilometer. Benen och orken var det inget som helst fel på. Men illamåendet som bubblade bakom revbenen i kombination av obrukbar vänsterfot och sprängande huvudvärk satte stopp för vidare aktiviteter. När klockan ringde i ottan ovanstående fortfarande ont. Magen värkte i kapp och mådde fortfarande illa. Vände mig därför och försökte få någon mer timmas sömn. Allra helst vill jag skylla på thaibuffén till lunchen i går. Närmare sanningen är nog att jag tränat för hårt förra veckan. Nu är det bara att ta det lugnt ett par dagar och låta kroppen hämta sig. Men tycker om det, det gör jag inte! Jag gillar inte alls att bli påtvingad vila!
lämnad kvar
Syster har just åkt iväg med de sista sakerna. Hennes rum ekar tomt och taklampans kalla ljus ger inga skuggor alls. Vi kommer aldrig någonsin bo tillsammans igen. Jamais plus. Och jag gråter. Är det så här det känns när man blir lämnad kvar, är det så här att vara halv?
klantigheternas mästare
Ibland är man klantigare än normalt. Och jag är inte känd för att vara speciellt smidig utan upptäcker nya blåmärken hela tiden. Men just denna dag verkar slå de allra flesta rekord. Annat är kanske inte att vänta med tanke på hur dagen började: Satte klockan fel och missade joggingturen (kanske var det medvetet i allafall; underkylt regn och glashalka...) Med den vanliga schvungen öppnade jag toadörren och steppade ut. Helt fången i mina egna tankar tog det en mikrosekund innan jag registrerade att det stod något i mörket. En vitklädd figur med en blick som hör hemma hos ett barn i en japansk skräckfilm. Flög tre meter i luften och rakt in i dörrposten tvärs över hallen. Syster myste att hon fått den reaktion hon var ute efter. Hade hjärtbank hur länge som helst efteråt. Tror absolut att det var den händelsen som gjorde att jag non-stop har traskat in i diverse saker i dag. Favoriten är dörrposter, skrivbordshörn och skyltar som står på trottoarerna. Har slagit huvudet i det allra mesta man kan dunka det. Fastnade med fingret i dragkedjan och tappat ett antal saker i golvet. Suck. Det är inte lätt när det är svårt, som någon smart kläckte ur sig en gång i världen.
Undrans hur många nya blåmärken jag har i morgon?
Nä, nu sätter jag full fart mot helgen.
Undrans hur många nya blåmärken jag har i morgon?
Nä, nu sätter jag full fart mot helgen.
Min tvillingsysters födelsedag
Jag vankade runt på stan för att hitta den perfekta födelsedagspresenten till syster yster. Det var inget som klack till i hjärtat och ledde till omedelbar förälskelse. För att muntra upp mig själv puffade jag upp dörren till Ordning och reda. Jag älskar den butiken! Block, pennor, album och andra saker som förvandlar skrivbordet till ett ställe som ser helt underbart ut. Medan jag med vördnad i blicken gick runt bland attiraljerna, såg jag plötsligt presenten. The present, Le cadeau... Ja du vet vad jag menar. Fick hjälp att välja ut den snyggaste och betalade. Medan kassörskan slog in presenten frågade hon vem som skulle få den. "Den är till min tvillingsyster som fyller år idag." svarade jag. "Ah, hoppas hon får en jättebra födelsedag!"
Läs det en gång till: -Min tvillingsyster fyller år i dag- -Hoppas hon får en jättebra födelsedag-
Förstår du? Nästan ingen hänger med i svängarna. Syster nämnde på sin avdelning att kollegorna gärna fick besöka den gula villan, eftersom hennes tvillingsyster fyllde år. Varför ska vi komma hem till dig om det är din syster som fyller år?
Inte förrän en halvtimma senare skrålade de i kapp: "Men du, om din tvilling fyller år. Då betyder det att du också fyller år!"
I bland tar det en liten stund innan poletten trillar ner.
Läs det en gång till: -Min tvillingsyster fyller år i dag- -Hoppas hon får en jättebra födelsedag-
Förstår du? Nästan ingen hänger med i svängarna. Syster nämnde på sin avdelning att kollegorna gärna fick besöka den gula villan, eftersom hennes tvillingsyster fyllde år. Varför ska vi komma hem till dig om det är din syster som fyller år?
Inte förrän en halvtimma senare skrålade de i kapp: "Men du, om din tvilling fyller år. Då betyder det att du också fyller år!"
I bland tar det en liten stund innan poletten trillar ner.
Rulla liten bulla, baka liten kaka...
... och skjuts med den in i ugnen! Nu är det nästan klart! Systar naturligtvis på bakningen jag fasat för inför flera veckor. Nog att jag innerst inne gillar att leka husmor med slevar, bunkar och vispar i högsta hugg. Bara det att det tar en sådan rackans lång tid i anspråk! Det ska smörjas, knådas, röras och smetas i det oändliga. Mjöl ska blandas med bakpulver som i sin tur ska mixas ut i bikarbonat innan det ens får komma i tredje gradens kontakt med äggen. Det ligger ju en hel vetenskap bakom varje moment! Jag böjer mig i ödmjuk beundran inför er som frivilligt underkastar er bakandets stränga lagar. Nåja. Hittills har resultatet blivit perfekt! Jag hoppas det, åtminstone! Kakorna ser jättefina ut när jag beundrar dem på någon decimeters avstånd.
Vill du provsmaka min och syster ysters bakkonster? Då är det bara att pallra sig hit i kväll klockan 18.00 på fölsedagsfika!
Nä, nu ska jag till gymmet för någon timmas skön morgonträning. Vi ses i kväll!
Vill du provsmaka min och syster ysters bakkonster? Då är det bara att pallra sig hit i kväll klockan 18.00 på fölsedagsfika!
Nä, nu ska jag till gymmet för någon timmas skön morgonträning. Vi ses i kväll!
Let it snow, let it snow, let it snow!
När jag klev utanför dörren okristligt tidigt i morse, singlade stora snöflingor ner. Visst var det kall, men vad tusan spelar det för roll? Snön har äntligen kommit! Inte för att jag till vardags älskar att pulsa i två meter snö, bli röd och snorig dsamt frysa fötterna av mig. Nä, det är lkylan jag vill åt. Jag utbrister nästan som Skorpan i börderna Lejonhjärta: "Ljuset Jonathan, jag ser ljuset!" Med snö i varje dikesren och på hustaken blir hela tillvaron ljusare. Plötsligt känns skymningen vid tretiden inte så skrämmande längre. (även om vissa obotliga optimister hävdar att vi går mot ljusare tider) Snön är här och jag kan inte annat än att känna mig glad. Ja, det vill säga tills slasket och regnet har överfallit oss tills imorgon. Men tills dess kommer jag le stort!
Vi är de tuffaste, starkaste, grymmaste och snyggaste..
Blir man inte peppad av den texten, då blir man det aldrig! Det var klart en perfekt låt att avsluta cykelpasset på i morse. Kanske inte känner mig som värsta hetingen när jag sitter och sliter på cyklen och svettas som en liten gris. Inte förrän efteråt. När jag duschat, fönat håret och lagt på ansiktet. Rackans vad snygg man känner sig då! Ja, i allafall vill man gärna tro det.
För att återgå till cyklingen i morse. Tyckte det gick fint, trots att mjölksyran satte sig i benen nästan omedelbart. Då brukar jag koncentrera mig på musiken och koppla bort den brännande känslan. En av uppvärmningslåtarna var Jackson Five´s Want you back. En låt man blir nästan överdrivet glad av! Jag gillar sådan musik. Den sorten som man känner igen och kan nynna med i. Det enda jag avskyr i sådan väg (vilket man egentligen inte bör ägna tid åt. Det är inte bra för karman. (även om jag inte tror det i betydelsen annat än att man får tillbaka det man ger ut)). är nts-nts-nts-nts-musik. Även känt som house/techno. Totalt värdelöst! Alla melodislingor vävs in varandra och man har ingen aning om när den ena låten tar slut och den andra tar vid. Jag som dessutom har ovanan att slå takten med fingrarna mot styret och sjunga med i stycken jag diggar. (och det går ju inte alls med synthmusik!) ''
För att återgå till cyklingen i morse. Tyckte det gick fint, trots att mjölksyran satte sig i benen nästan omedelbart. Då brukar jag koncentrera mig på musiken och koppla bort den brännande känslan. En av uppvärmningslåtarna var Jackson Five´s Want you back. En låt man blir nästan överdrivet glad av! Jag gillar sådan musik. Den sorten som man känner igen och kan nynna med i. Det enda jag avskyr i sådan väg (vilket man egentligen inte bör ägna tid åt. Det är inte bra för karman. (även om jag inte tror det i betydelsen annat än att man får tillbaka det man ger ut)). är nts-nts-nts-nts-musik. Även känt som house/techno. Totalt värdelöst! Alla melodislingor vävs in varandra och man har ingen aning om när den ena låten tar slut och den andra tar vid. Jag som dessutom har ovanan att slå takten med fingrarna mot styret och sjunga med i stycken jag diggar. (och det går ju inte alls med synthmusik!) ''
Jag vill inte vara någon töntig allergi-person!
Var på gymmet i går (någon som är förvånad?) och en tjej kommenterade mina sår. "Herreguuuud tjejen! vad har du gjort för något?" Jag tyckte plötsligt att det kändes trist att erkänna att jag inte riktigt tål tvättmedel, lotioner och annat i den kategorin för tillfället. Känslan från skolan kom över mig då allt med astma och allergi var så töntigt att man hellre åt tio daggmaskar än att ta medicinen framför kompisarna.
Så här svarade jag:
"Alltså, jag skejtade förra helgen. Mitt uppe i rampen tappade jag balansen och slungades ner. Gjorde apont när skinnet brändes bort i gruset. Fast hade vansinnig tur som inte bröt något."
Tjejen mitt emot nickade i respekt. Då borde jag självklart skrattat till och sagt att det var ett skämt. Att jag knappt kan hålla balansen på en bräda i svag rullning. Att ärret på ena armbågen är i från hamnen i Varberg då jag ville impa på nån snygging med longboard. (Det gick så där. En annan kille skulle ge mig fart och kickade till brädan istället för min rygg. Jag damp som en julgran, brädan for i vattnet) Istället jakade jag och fick ur mig något i stilen att fler borde testa farten i rampen.
Sweet Jesus. Jag kommer aldrig mer våga träna på Regeringsgatan. Tänk om hon är där och kommenterar min våghalsighet? Vad ska jag säga då, inte kan man i efterhand säga att det inte riktigt var sant.
Man ska inte fara med osanning. Det får bli dagen lärdom. Se och lär, my darlin´s.
Så här svarade jag:"Alltså, jag skejtade förra helgen. Mitt uppe i rampen tappade jag balansen och slungades ner. Gjorde apont när skinnet brändes bort i gruset. Fast hade vansinnig tur som inte bröt något."
Tjejen mitt emot nickade i respekt. Då borde jag självklart skrattat till och sagt att det var ett skämt. Att jag knappt kan hålla balansen på en bräda i svag rullning. Att ärret på ena armbågen är i från hamnen i Varberg då jag ville impa på nån snygging med longboard. (Det gick så där. En annan kille skulle ge mig fart och kickade till brädan istället för min rygg. Jag damp som en julgran, brädan for i vattnet) Istället jakade jag och fick ur mig något i stilen att fler borde testa farten i rampen.
Sweet Jesus. Jag kommer aldrig mer våga träna på Regeringsgatan. Tänk om hon är där och kommenterar min våghalsighet? Vad ska jag säga då, inte kan man i efterhand säga att det inte riktigt var sant.
Man ska inte fara med osanning. Det får bli dagen lärdom. Se och lär, my darlin´s.
Farväl till skolan
Examensmiddag för Cissi fredags kväll! (grattis, tjejen!) Tänka sig, hon har gått och blivit stor nu... Eller ja, ja ni vet hur jag menar. Eller hur? Ingen mer skola, inga fler uppsatser. Farväl till alla föreläsningar. Nu ska hon jobba på en öron-näsa-hals-mottagning. Om ett par månader kommer det således vara totalt onödigt att ringa vårdguiden eller besöka sin egen vårdcentral. Då kan Cissi precis allt!
Hela stora gänget på åtta personer begav oss till en medeltidsrestaurang i gamla stan. Mysigt med stenvalv och levande ljus som enda belysning. Vi satt på träbänkar och åt med sked och stor kniv. Som Johan sa: "Det ser ut som en mördarkniv från Hollywood"
Uppmuntrade av servitören beställde vi in en kanna med mjöd. Sex liter på sju personer blir ganska mycket per skalle. Det märktes om inte annat när jag reste mig upp efter någon timma. Speciellt när siffran framför procenten visade på 8. Jag är dricker inte jätteofta och vinglade lite lätt... Men en rolig middag, det blev det!
Hela stora gänget på åtta personer begav oss till en medeltidsrestaurang i gamla stan. Mysigt med stenvalv och levande ljus som enda belysning. Vi satt på träbänkar och åt med sked och stor kniv. Som Johan sa: "Det ser ut som en mördarkniv från Hollywood"
Uppmuntrade av servitören beställde vi in en kanna med mjöd. Sex liter på sju personer blir ganska mycket per skalle. Det märktes om inte annat när jag reste mig upp efter någon timma. Speciellt när siffran framför procenten visade på 8. Jag är dricker inte jätteofta och vinglade lite lätt... Men en rolig middag, det blev det!
Underbart
Citat av Jennifer Aniston. (Hämtat från Metro)
Bravo!
inget för känsliga läsare
Här med varnas känsliga läsare. Bilden är liten utav en orsak: den innehåller otäcka sår från ett fruktansvärt felval. Tvättmedel skulle inhandlas under storshoppingen.Slängde ner ett i vagnen som verkade bra. A mistake, big mistake. Någon halvtimma efter jag satt på mig de nytvättade kläderna började det klia stort sett överallt. Jag rev, rev, rev och rev ännu mera. Resultatet? Sår över hela kroppen som inte bara gör ont, de har även blivit infekterade.
Nu vet ni det. Och nej, ni får inte se rivmärkerna på ryggen.
Nu vet ni det. Och nej, ni får inte se rivmärkerna på ryggen.
Ahhh... blir galen,
.. och knäpp och allt sådant inom den kategorin. Internet har inte fungerat på jobbet den senaste veckan. Det innebär att jag inte har kunnat blogga, kolla jobbmailen eller uppdatera hemsidan. Man inser nu hur beroende man är av internet för precis allt! Ja, inte bara att kolla facebook, lokaltrafiken utan även träningsschema och hitta.se.
Nog om det.
Ett står fast: det är dyrt att vara storätare.
Nog om det.
Mer om det här:
Vi åkte i väg och storhandlade här om dagen. Och när man är på uppdrag att fylla hyllorna, då tömmer man affärens. (måste tillägga att allt på bordet faktiskt inte är mitt... Eas står för makaronerna, korven och övrigt som inte riktigt är min stil.) Ett står fast: det är dyrt att vara storätare.
söndag igen
Söndag igen! Ska snart sätta igång med frukosten och därefter göra mig iordning för kyrkan. Blir lite snajdigare klädsel idag. A-K har fölsedagsfika i eftermiddag och då vill man gärna va lite snyggare än jeans och top. Eftersom syster inte är hemma är det fritt fram i hennes garderob =) (Och nu är det ingen här som skvallrar, right?)
Ska leta fram usb-kabeln till kameran när jag kommer hem i kväll. Erik, Eas och jag fräste iväg och storhandlade i går. När bilden kommer upp ser ni hur mycket det blev. (Jobbigt och dyrt att vara storätare!)
Well, medan gröten kokar ska jag slå in A-K´s present. Tack Cissi för hjälpen!
Ha en bra söndag!
Ska leta fram usb-kabeln till kameran när jag kommer hem i kväll. Erik, Eas och jag fräste iväg och storhandlade i går. När bilden kommer upp ser ni hur mycket det blev. (Jobbigt och dyrt att vara storätare!)
Well, medan gröten kokar ska jag slå in A-K´s present. Tack Cissi för hjälpen!
Ha en bra söndag!
Nytt träningsupplägg
Träningsveckan har gått bra! Inte lika hysteriska som de innan jul, det gäller att starta lugnt. Men har nog bestämt för att det inte är nödvändigt med tio pass i veckan. Det sliter onödigt mycket på kroppen när den aldrig får vila ordentligt. Kort sagt; resultaten uteblir.
Så här kommer det se ut i fortsättningen:
Måndag: Stryketräning 60 min.
Tisdag: Cykel 45 min + aerobics 45 min
Onsdag: Morgonjogg 45- 60 min + Sats Core Puls 55 min. (varannan vecka)
Torsdag: Styrketräning med PT 60 min.
Fredag: Morgonjogg 45- 60 min+ Cykel 55 min.
Lördag: Combat 60 min
Söndag: Morgonjogg 45 min (dvs vila)
Jag har nästan helt skippat morgonpromenaderna eftersom de knappt ger något längre. (förutom konstant sömnbrist). Någon gång i veckan kommer det att bli, men inte slaviskt varje dag. Har även lagt mer fokus på styrketräning och träning med pulstoppar. Har lagt ner body pumpen, den är inte rolig längre. Däremot har jag tagit upp min gamla aerobics-karriär (hrrmmm) som jag nog inte kört ordentligt sedan gymnasiet. Spännande att se om stegen någonsin fastnar! Tre dar i veckan blir det löpning. Älskar att känna riktig mark under fötterna istället för löpbandet. Visserligen är det nice med Simpsons, OC, Scrubs och andra underbara serier under tiden man springer. Men det kan liksom inte mätas med vind, backar och grus. Combat är en mix av olika kampsporter och boxning. Ni som vet om min bakgrund känner till bältet i både karate och Tae kwondo. För att inte tappa motivationen kommer jag byta ut pass med jämna mellanrum. Varför inte dans, box (tradigt att jag inte har någon träningspolare, man är ju två på boxen) eller PT-cirkel?
Som sagt: Träning i lagom doser, näringsriktig mat och vila är nyckeln till att nå sina resultat.
Kör hårt!
Så här kommer det se ut i fortsättningen:
Måndag: Stryketräning 60 min.
Tisdag: Cykel 45 min + aerobics 45 min
Onsdag: Morgonjogg 45- 60 min + Sats Core Puls 55 min. (varannan vecka)
Torsdag: Styrketräning med PT 60 min.
Fredag: Morgonjogg 45- 60 min+ Cykel 55 min.
Lördag: Combat 60 min
Söndag: Morgonjogg 45 min (dvs vila)
Jag har nästan helt skippat morgonpromenaderna eftersom de knappt ger något längre. (förutom konstant sömnbrist). Någon gång i veckan kommer det att bli, men inte slaviskt varje dag. Har även lagt mer fokus på styrketräning och träning med pulstoppar. Har lagt ner body pumpen, den är inte rolig längre. Däremot har jag tagit upp min gamla aerobics-karriär (hrrmmm) som jag nog inte kört ordentligt sedan gymnasiet. Spännande att se om stegen någonsin fastnar! Tre dar i veckan blir det löpning. Älskar att känna riktig mark under fötterna istället för löpbandet. Visserligen är det nice med Simpsons, OC, Scrubs och andra underbara serier under tiden man springer. Men det kan liksom inte mätas med vind, backar och grus. Combat är en mix av olika kampsporter och boxning. Ni som vet om min bakgrund känner till bältet i både karate och Tae kwondo. För att inte tappa motivationen kommer jag byta ut pass med jämna mellanrum. Varför inte dans, box (tradigt att jag inte har någon träningspolare, man är ju två på boxen) eller PT-cirkel?
Som sagt: Träning i lagom doser, näringsriktig mat och vila är nyckeln till att nå sina resultat.
Kör hårt!
Skäms så där lite lagom
Tog en snabbtur på stan i eftermiddags för att boka träningspass och besöka apoteket (börjar likna en tradig följetong!) När jag trillade in på Sats muttrade jag till tjejen i receptionen det jag skrev i förra inlägget; att folk lika gärna kunde gå hem på en gång eftersom de förmodligen slutar inom en snar framtid. Hon insåg nog inte ironin i det hela utan tyckte min attityd var lite krass.
Jo.
Jag vet.
Borde vara glad över att folk tänker till och vill förändra sitt beteende.
Men det är så himla jobbigt med smäckfyllda pass, upptagna löpband (speciellt om någon snott mitt) och att få vänta på duschen. Får tänka omvänt istället; det är bra att det är trängsel nu. Då uppskattar jag utrymmet så mycket mer om några veckor. Tills dess skäms jag lite lagom.
******
Nu kom städaren in genom dörren. Han är en väldans trevlig prick (Oj, vad 80- tal det lät!) Innan han gick förra gången lutade han sig mot dörrposten. Såg lite konfunderad ut och frågade om jag kunde ge honom ett råd. Hn hade blivit våldsamt förälskad i en tjej på ett annat företag där han städar. Nu undrade han hur han skulle få kontakt med henne. Jag som tjej borde veta vilka knep han skulle dra fram ur rockärmen. Hummade lite hit och lite dit. Han såg nöjd ut när han gick, måste sagt något betydelsefullt.
Nu är jag vansinnigt nyfiken på hur det hela har gått!
Jo.
Jag vet.
Borde vara glad över att folk tänker till och vill förändra sitt beteende.
Men det är så himla jobbigt med smäckfyllda pass, upptagna löpband (speciellt om någon snott mitt) och att få vänta på duschen. Får tänka omvänt istället; det är bra att det är trängsel nu. Då uppskattar jag utrymmet så mycket mer om några veckor. Tills dess skäms jag lite lagom.
******
Nu kom städaren in genom dörren. Han är en väldans trevlig prick (Oj, vad 80- tal det lät!) Innan han gick förra gången lutade han sig mot dörrposten. Såg lite konfunderad ut och frågade om jag kunde ge honom ett råd. Hn hade blivit våldsamt förälskad i en tjej på ett annat företag där han städar. Nu undrade han hur han skulle få kontakt med henne. Jag som tjej borde veta vilka knep han skulle dra fram ur rockärmen. Hummade lite hit och lite dit. Han såg nöjd ut när han gick, måste sagt något betydelsefullt.
Nu är jag vansinnigt nyfiken på hur det hela har gått!
Lägg ner era töntiga nyårslöften på en gång!
NU vet jag varför sats hemsida inte fungerar som den ska. Den har fått alldeles för många besök den senaste veckan och något har brakat sönder. Nyårslöften... Fullproppade pass och trängsel i omklädningsrummet. Alla ni där ute bestämt er för att bli av med fläsket, ni kommer inte träna längre än två veckor. Gå hem redan nu!
Fuleta, som man säger i Oskarshamn.
Det här dagen får gärna ta slut. Allra helst inom den närmsta halvtimman. Man kan knappast med rättvisa kalla det för dag heller, nätt och jämt ljust ute. Ett grått dis ligger över stan som en gigantisk pressenning. Regnet smattrar mot plåttaket och lämnar luftförorenade prickar efter sig. (Tur att det inte är jag som behöver putsa dem!) Mobilen vägrar bete sig som en mobil förväntas att göra. Tror det börjar bli dags att vänsterprassla med en annan. När jag ändå håller på att gnata; Sats hemsida funkar inte för mig i dag. Det innebär att jag varken vet vilka pass som går eller kan boka in några nya.
Fast det kanske är lika bra det. Åtminstånde i dag. Tror att min surmulna inställning till precis allt beror på total brist på sömn. Har sovit ungefär tre timmar per natt sedan jag kom hem i torsdags. Vaknade vid 02.27 i natt.
Ameh... man kan inte hålla på att gnälla så här! (shape up, Ruthan!) Är det inte något som varit bra i dag, allt kan inte vara Kafka-svart. N´est pas?
Klart att bra även bra saker inträffar på en deppardag. Tränade med PT-Johanna imorse och det var ett fantastiskt bra pass. (Om man inte räknar med totala haveriet på flyes. Men det låtsas vi inte om, ok?)
Nu ska jag i väg till närmaste apotek för att kolla om receptet finns där. Ser fram emot att kunna dra djupa andetag igen!
Fast det kanske är lika bra det. Åtminstånde i dag. Tror att min surmulna inställning till precis allt beror på total brist på sömn. Har sovit ungefär tre timmar per natt sedan jag kom hem i torsdags. Vaknade vid 02.27 i natt.
Buffade kudden.
Vände på täcket.
Drack ett glas vatten.
Gav upp efter en timma och spanade ut i rummet. Blicken fastnade på ljusen och jag log stort. Får man inte sova kan man i alla fall mysa! Tända ljus, ett par doftisar och Stieg Larsons första bok. Det kallar jag för att ta vara på tiden. Ameh... man kan inte hålla på att gnälla så här! (shape up, Ruthan!) Är det inte något som varit bra i dag, allt kan inte vara Kafka-svart. N´est pas?
Klart att bra även bra saker inträffar på en deppardag. Tränade med PT-Johanna imorse och det var ett fantastiskt bra pass. (Om man inte räknar med totala haveriet på flyes. Men det låtsas vi inte om, ok?)
Nu ska jag i väg till närmaste apotek för att kolla om receptet finns där. Ser fram emot att kunna dra djupa andetag igen!
Saker som gör tillvaron gladare
Slank i väg till Sats Söder i dag och lunchtränade. Superskönt att komma från kontoret en liten stund och koppla bort alla tankar på jobb. Och det behövs, my darlins´. Första dagen efter en lååååång ledighet kräver sina pauser. Nåja, alla kanske inte räknar fyrtio minuter cykel och trettio minuter Core som paus. Kan alltid säga att det känns fantastiskt efteråt!
Är annars väldigt konfunderad över vädret här i stan. I går nynnade jag på "Winter Wonderland" under hela morronpromenixen. I dag när jag stack ut näsan hade all snö regnat bort. Attans, hade verkligen hoppats på rejält vinterväder med några minusgrader! Det blir så mycket ljusare med snötäckta vidder. Betydligt bättre än fyra nyanser av grått på himlavalvet. Då får man hitta på andra saker som gör att tillvaron blir lite gladare. Som tex. mitt chockrosa nagellack! (Jag ler stort varje gång blicken fastnar på naglarna.) Men det som gör mig allra gladast just för tillfället är att jag fick tag i perfumen jag sniffat på sedan september. Burberrys Brit. En doft som man njuter av i fulla muggar!
Nope, på tal om muggar. Ska hämta dagens femtioelfte sådan med kaffe nu. Ska hålla i gång några timmar till på jobbet, därefter blir det smyckeparty i Sumpan. Kanske blir det ett par till örhängen i samlingen?
Nope, på tal om muggar. Ska hämta dagens femtioelfte sådan med kaffe nu. Ska hålla i gång några timmar till på jobbet, därefter blir det smyckeparty i Sumpan. Kanske blir det ett par till örhängen i samlingen?
Konsten att andas utan att rossla
Det blev inte mindre än 15 matlådor! De kommer att räcka i tre hela veckor. Tänka sig, ingen matlagning under 21 dagar... känns nästan lite magiskt! (det vill säga om syster yster inte nallar några) Jag kollade runt på olika träningsbloggar efter recept och hittade några kanonbra. Eller rättade sagt, det såg bra ut på skärmen. Hoppas bara nu att det faktiskt blev bra! *peppar, peppar*
*********
Kan annars berätta att jag är värdens- Oh no- universums klantigaste varelse. 15 december förra året var jag hos Dr Daniel och fick nya astmamedeciner. I fredags svassade jag förbi skafferiet för att sluka tabletter (skafferiet är beläget ovanför kranen- man behöver vatten för tabletter right?) och halsblossa kvällens dos. (Ja, det ser nästan ut som det. Man ska få pulvret så långt in i varje lungsäck som det går. Då gäller det att dra ett rejält halsbloss. Gissa vem som ledde ligan i störst rökmoln när vi rökte vattenpipa i Egypten?) Inhalatorn har en räknare som visar många doser som finns kvar, den lyste rött. Tom.
"Äh, ingen ko på isen" mantrade jag och spanade efter en ny i skåpet. Men lådan där medicinerna ska ligga gapade tom. Hörnet som är specialvikt för Symbicorten var övergiven så i den milda grad att det lika gärna kunde varit ett svart hål. Sådana hål som kan sluka hela galaxer långt bort i bortersta rymden. Ja, funderade på det ett slag om det kunde varit ett lokalt svart hål just där medicinkartongen stod. Hur skulle jag annars kunnat ta den sista utan att märka det? Och en värre, hur kunde jag undgå att högkostnadskortet, frikortet, gick ut året efter receptet landade i apotekets server. (Note till er underbart friska människor som aldrig besöker statens monopol för läkemedel i annat fall än i vilda shoppingorgier av plåster och tandkräm; högkostnadeskort fås efter man har cashat ut 1800 spänn.)
Får ringa och beställa ny läkartid i morgon. Hoppas, hoppas att Dr Daniel jobbar kvar och bara kan sätta sin autograf på justa grejer som gör att andningen fungerar igen. Annars blir det till att svara på samma frågor man gjort sedan fyra års ålder. Jag har inget emot läkare som kollar att man verkligen har astma och inte bara är ute att få bättre lungkapacitet. Det som är tradigt är ifrågasättandet av min sjukdom (tsss... sjukdom, det låter det. Jag har ju bara svårt att andas utan mediciner. Med dem i kroppen presterar jag lika bra som Reeeekan.)
Fick en idé! Sitter DU där och förfogar över ett receptblock? Underbart, vill du få stora äran att få mig sluta rossla fram andetagen. (Folk blir så oroliga och tittar konstigt när jag låter som en halv blåsorkester)
Tackar!
*********
Kan annars berätta att jag är värdens- Oh no- universums klantigaste varelse. 15 december förra året var jag hos Dr Daniel och fick nya astmamedeciner. I fredags svassade jag förbi skafferiet för att sluka tabletter (skafferiet är beläget ovanför kranen- man behöver vatten för tabletter right?) och halsblossa kvällens dos. (Ja, det ser nästan ut som det. Man ska få pulvret så långt in i varje lungsäck som det går. Då gäller det att dra ett rejält halsbloss. Gissa vem som ledde ligan i störst rökmoln när vi rökte vattenpipa i Egypten?) Inhalatorn har en räknare som visar många doser som finns kvar, den lyste rött. Tom.
"Äh, ingen ko på isen" mantrade jag och spanade efter en ny i skåpet. Men lådan där medicinerna ska ligga gapade tom. Hörnet som är specialvikt för Symbicorten var övergiven så i den milda grad att det lika gärna kunde varit ett svart hål. Sådana hål som kan sluka hela galaxer långt bort i bortersta rymden. Ja, funderade på det ett slag om det kunde varit ett lokalt svart hål just där medicinkartongen stod. Hur skulle jag annars kunnat ta den sista utan att märka det? Och en värre, hur kunde jag undgå att högkostnadskortet, frikortet, gick ut året efter receptet landade i apotekets server. (Note till er underbart friska människor som aldrig besöker statens monopol för läkemedel i annat fall än i vilda shoppingorgier av plåster och tandkräm; högkostnadeskort fås efter man har cashat ut 1800 spänn.)
Får ringa och beställa ny läkartid i morgon. Hoppas, hoppas att Dr Daniel jobbar kvar och bara kan sätta sin autograf på justa grejer som gör att andningen fungerar igen. Annars blir det till att svara på samma frågor man gjort sedan fyra års ålder. Jag har inget emot läkare som kollar att man verkligen har astma och inte bara är ute att få bättre lungkapacitet. Det som är tradigt är ifrågasättandet av min sjukdom (tsss... sjukdom, det låter det. Jag har ju bara svårt att andas utan mediciner. Med dem i kroppen presterar jag lika bra som Reeeekan.)
Fick en idé! Sitter DU där och förfogar över ett receptblock? Underbart, vill du få stora äran att få mig sluta rossla fram andetagen. (Folk blir så oroliga och tittar konstigt när jag låter som en halv blåsorkester)
Tackar!
veckans utmaning
Jag har förberett mig mentalt hela dagen. Redan under morgonpromenaden planerade jag noggrannt och visualiserade varje litet steg. Om någon timma är det nämligen dags för att svänga i hop veckans matlådor. Det var i varje fall tanken när jag slog upp mina ljusblå i morse. Ni som känner moi vet att matlagning och jag knappt går att nämna i samma mening. Det är helt enkelt trist och mat är ändå bara... ja ni vet... mat. Om det inte vore att jag blivit strikt förbjuden att käka havregrynsgröt till lunch varje dag, hade jag utan tvekan gjort det. (Nåja, det gjorde jag ju stort sett hela hösten. Inte undra på att träningsresultaten uteblev)
Very well. Det är bara att tag tjuren vid hornen, dra på förklädet, dra på en bra skiva och sätta i gång. Allvarligt, hur svårt kan det egentligen vara att göra något som går snabbt, är nyttigt och inte allt för illasmakande? Hua... detta är verkligen veckans utmaning!
Very well. Det är bara att tag tjuren vid hornen, dra på förklädet, dra på en bra skiva och sätta i gång. Allvarligt, hur svårt kan det egentligen vara att göra något som går snabbt, är nyttigt och inte allt för illasmakande? Hua... detta är verkligen veckans utmaning!
Börjar kännas som en komplott
På bussen Hultsfred- Virserum stämplade chauffören ut en barnbiljett. I Göteborg undrade tanten i biljettluckan om jag skulle ha ungdomsrabatt. "Hur gammal ska man vara då?" frågade jag näsvist. "Under nitton" plirade tanten.
Inte ett enda rätt det där.
Trodde i min naiva värld att det var slut med åldersmisstag. Men när man tror det, är man oftast ute som Bambi på hal is. Låt mig förklara. Tränade idag och i högtalarna ljöd Rix fm. Där dånar reklam fram med jämna mellanrum. Vad den påvisar är det snart dags för kidsen att välja gymnasieprogram: Vill DU gå på en JÄTTESROLIG skola med helt FANTASTISKA möjligheter för framtiden? Välj VÅRT helt GRYMMA, COOLA och BÄSTASTE gymnasium. Sa vi att du FÅR en laptop HELT gratis. Personligen anser jag att det är bortkastade pengar att göra reklam för gymnasieskolor. Crap eftersom ungarna bara går efter vad bästa polaren väljer.
Back to track. Jag körde axelpress och fokuserade så mycket jag bara kunde på muskelgruppen. Inte för att jag tror att ren tankekraft gör dem starkare, utan för att jag drar mig i det allra längsta för att träna those mother truckers. I mitten av tredje setet (där jag grinar som mest illa) harklar killen bredvid.. "Vad ska du välja?" "Huh, vadå?" Jag bromsar upp skivstången. "Till gymnasiet alltså, vad ska du välja?" Det som förvånar mig mest är inte att han tror att jag går i nian. Nope, det är att han tilltalar mig. Det skulle aldrig hända i Stockholm. Men efter tre sekunder har frågan letat sig in mellan hjärnbarken och lillhjärnan. "Haha... jag ska inte börja gymnasiet!" Han ser väldigt förvånad ut. Jag spänner ögonen i honom, ler jovialsikt och säger "Men lilla hjärtat, det är faktiskt tio år sedan i år som jag började gymnasiet." Finten missar totalt. Han bara rycker på sina välformade axlarna och menar att det inte alls syns.
Vad är detta för något, hur kan folk missta sig så grovt? Ser jag verkligen så liten ut eller är det alla prickar i ansiktet som förleder dem? Jag är ju 25 år, ta mig tusan!
Inte ett enda rätt det där.
Trodde i min naiva värld att det var slut med åldersmisstag. Men när man tror det, är man oftast ute som Bambi på hal is. Låt mig förklara. Tränade idag och i högtalarna ljöd Rix fm. Där dånar reklam fram med jämna mellanrum. Vad den påvisar är det snart dags för kidsen att välja gymnasieprogram: Vill DU gå på en JÄTTESROLIG skola med helt FANTASTISKA möjligheter för framtiden? Välj VÅRT helt GRYMMA, COOLA och BÄSTASTE gymnasium. Sa vi att du FÅR en laptop HELT gratis. Personligen anser jag att det är bortkastade pengar att göra reklam för gymnasieskolor. Crap eftersom ungarna bara går efter vad bästa polaren väljer.
Back to track. Jag körde axelpress och fokuserade så mycket jag bara kunde på muskelgruppen. Inte för att jag tror att ren tankekraft gör dem starkare, utan för att jag drar mig i det allra längsta för att träna those mother truckers. I mitten av tredje setet (där jag grinar som mest illa) harklar killen bredvid.. "Vad ska du välja?" "Huh, vadå?" Jag bromsar upp skivstången. "Till gymnasiet alltså, vad ska du välja?" Det som förvånar mig mest är inte att han tror att jag går i nian. Nope, det är att han tilltalar mig. Det skulle aldrig hända i Stockholm. Men efter tre sekunder har frågan letat sig in mellan hjärnbarken och lillhjärnan. "Haha... jag ska inte börja gymnasiet!" Han ser väldigt förvånad ut. Jag spänner ögonen i honom, ler jovialsikt och säger "Men lilla hjärtat, det är faktiskt tio år sedan i år som jag började gymnasiet." Finten missar totalt. Han bara rycker på sina välformade axlarna och menar att det inte alls syns.
Vad är detta för något, hur kan folk missta sig så grovt? Ser jag verkligen så liten ut eller är det alla prickar i ansiktet som förleder dem? Jag är ju 25 år, ta mig tusan!
Miracles do happen
Kolla in länken!!! Det här är stort för mig, kan närmast beskrivas som en upprättelse (Ha, där fick ni alla som retade mig för namnet när jag var liten. It´s pacy back time. Muahahaha) Tänk att det finns någon mer än jag som är under 95 år och heter Ruth. Vi som heter det är ju nästintill utrotningshotade!
Miracles do happen
Känner du till någon annan som har ödet att bära detta namn? Ja, men vad väntar du på? Tell me! (Gärna nu på en gång)
Miracles do happen
Känner du till någon annan som har ödet att bära detta namn? Ja, men vad väntar du på? Tell me! (Gärna nu på en gång)
Hur man får en tonårsbruds ansikte
Choklad ger visst finnar! ( Eller acne som vi säger i hudvårdskretsar) Alla rapporter som jag läst menar att det inte spelar någon roll vad man petar i sig. Det är inte alls orsaken bakom acne. Bah, säger jag! Slår vad om att chokladfabriker och liknande står bakom forskningen. Efter mina, helt empiriska och tillförlitiska granskningar spelar det i allra högsta grad roll! Hur ska man annars förklara att mitt ansikte är totalt invaderat av prickar och utslag? Låt mig förklara. Jag äter mycket, mycket sällan choklad och annat i den kategorin. Men under julhelgen har jag helt vanvettigt hängett mig åt den sysselsättningen.(samt mammas köttbullar och pappas fiskanrättningar) Och voilá! Förutom en mindre smickrande viktuppgång, har jag fått en tonårsbruds anlete. Det är inte roligt på något sätt. Inte när bröderna lutar sig närmare, fixerar blicken på hakan och flinar till. "Nämen, vad är det för ny livsform som flyttat dit? Det verkar som om de bygger en hel stad!"
Jag återkommer om ett par veckor för att berätta hur det gått. Om allt går som jag planerat har även extravikten försvunnit då. Men som sagt. Jag håller er, my darlins, uppdaterade.
Det finns bara en sak att göra.
Använda Mary Kays mest beprövade produkter när det kommer till acne.
Använda Mary Kays mest beprövade produkter när det kommer till acne.
Jag återkommer om ett par veckor för att berätta hur det gått. Om allt går som jag planerat har även extravikten försvunnit då. Men som sagt. Jag håller er, my darlins, uppdaterade.
Rapporter från mittens rike
På förmiddagen den 21 december kom rastlösheten och attackerade med full kraft. Jag löste den akuta fasen 
med att snöra på joggingdojjorna, dra löparbrallorna och jackan. Hittade en jättefin mössa med Skogsmulle på. (Om man använder modegurunas favoritord för närvarande, borde jag väl skriva vintage...)
I väg i minusgraderna och i uppvärmingstempo. Bob Marley i lurarna gjorde det småsvårt att få upp tempot, bytte till lite mer taktfasta September. (Jag gillar hennes nya skiva Dancing shoes jättemycket. Helt perfekt när man behöver få energi ute i spåret)
med att snöra på joggingdojjorna, dra löparbrallorna och jackan. Hittade en jättefin mössa med Skogsmulle på. (Om man använder modegurunas favoritord för närvarande, borde jag väl skriva vintage...) I väg i minusgraderna och i uppvärmingstempo. Bob Marley i lurarna gjorde det småsvårt att få upp tempot, bytte till lite mer taktfasta September. (Jag gillar hennes nya skiva Dancing shoes jättemycket. Helt perfekt när man behöver få energi ute i spåret) 
Kom ut på grusvägen vid Kvillemåla med branta backar uppåt och stupande nedåt. Skönt för fötterna att kuta på annat än asfalt för en gång skull! Vägen slingrade sig genom skogen kantad med stenmurar, gärdsgårdar och gläntor. Passerade varggropen och stålbron (som hästarna alltid vägrade gå över) och förväntade mig samma täta skog som alltid har funnits där. Istället såg det ut som om vilda elefantar haft en bättre fest. Alla träd var puts väck, eller borta och borta. De var staplade i gigantiska staplar i ena änden av skogsbrynet. Blev så förvånad att jag var tvungen att stanna till en sekund. Såg ju inte klokt ut, hur kan man mejja ner ett helt skogsparti bara sådär? (utan att ens fråga...) Skakade på huvudet och fortsatte ut på stora väge. Det är så annorlunda att jogga här i virserum. Alla hälsar och några ropar uppmuntrande ord. Landsbygden har sina fördelar, trots allt!skönt att man är observant
Saker man borde lagt märke till betydligt tidigare:
* Bror den äldre är vänsterhänt* pappa skorrar på alla r
* Pulkabacken vi med stor förtjusning åkte i som små knoddar, lutar en och en halv grad. Högst.