upp å hoppa
Det verkar bli ett återkommande fenomen under semestern. Talar om att vakna hur sent som helst. Är det månne en reaktion på alla mornar jag börjat runt femsnåret? Planen var från början att glädja bror med storstädning. Inte för att det behövdes så våldsamt mycket, men dammsugaren är väl alltid tacksam att plocka fram. Mitt i skönhetssömnen vaknade jag av ett sms; "sushi på stan vid 12.00?" Jag blinkade yrvaket mot klockan på bordet. Halv elva! Ahhhh... Hann precis sätta på ansiktet, packa träningsväskan (såklart, vad trodde ni?) och hitta något snyggt i dressa mig i. Sprang som en blådåre till bussen- och hann med den. Väl i Nordstan var det lite meck innan jag hittade rätt. Det fanns ju hur många vägar, passager och dörrar som helst att välja mellan! Blev helt kollrig...Efter tre mindre smarta val hamnade jag utanför rätt ställe. Sushin var god, sällskapet mycket roande och solen skön. (dock inte på mina ben. Fick en utskällning på apoteket från en av personalen igår. Det kliades hemskt och benen var julröda, svullna och eksemprickiga. Tanten petade åt mig en kortisonsalsa samtidigt som hon frågade om jag inte var läskunnig. ( samt döv eller helt enkelt bara dum.) Hade ignorerat meningen på zon- tuben om att inte vistas i solen så länge kuren pågick. (klantbiiip) Nu får jag inte exponera valda delar i solen under två hela veckor!)
Tiden joggade på och jag letade upp (nästan på egen hand, fast min bror hjälpte mig, mitt lokalsinne är som en pingvins i öknen) rätt spårvagn till Mölndal (Nr #4) Där väntade Emelie Pemelie Pooh som jag inte sett på år och dag. Vi jobbade/bodde/reste tillsammans under ett helt års tid. Tror vi spenderade dygnet runt ihop under större delen av tiden. Det första Emsan sa när vi entrade lägenheten var att hon börjat att städa. Efter en stund funderade honvarför hon gjorde det och ångrade sig. Jag har ju sett alla (och då menar jag ALLA) sidor hos henne- både de mest fantastiska och de mindre smickrande. (tyvärrr gäller det även tvärtom...) Då behöver man inte göra sig till med en skinande blank lya. Det blev riktigt trevliga timmar med återuppkoppling vad som hänt sedan senast.
Emsan skjutsade in mig till stan och jag gick upp till Sats. Rygg stod det på träningslappen och jag lydde, börjar snudda vid lite större vikter nu! Under ett varv i gymmet för att leta efter ett hopprep såg jag tavlan där alla klasser står. Oh yeah, en cykelklass skulle just sätta igång! Bokade mig och laddade för 55 härliga minutrar på sadeln. Det började lovande med uppvärmning i egen takt. Efter åtta minuter trodde jag en beskrivning av passet skulle komma. Det gjorde den inte.
"Vi sitter ner första låten" sa tjejen. Den var nio minuter lång. (ni vet sådan där nts-nts-nts-musik) "Nu står vi upp ett tag" fortsatte hon- i sju minuter. Sista minuten var en intervall som hon inte skickade iväg oss på. Block nummer två såg stort sett likadant ut. Inte under ett enda tillfälle påminde instruktören om att kolla tekniken. Hon manade oss en gång att vrida på motstånd. Andra blocket körde jag efter eget huvud. Stod upp under det jag uppfattade som refränger, gjorde egna intervallrusningar och några jumps. Antar att hon inte uppskattade det; tjejen sa flera gånger att det är meningen att vi skulle sitta ner... Kände mig jättedum, men ville ha ut mer av träningen än att sega på i nio minuter. Det hade varit annorlunda om motståndet byggts på undan för undan eller någon mer action hade skett. Brukar alltid försöka säga något till instruktören efteråt, men här kom jag inte på något som jag faktiskt hade gillat... (Terese, jag har aldrig längtat så mycket efter dig någon gång (Och Jane, med dig bredvid hade jag ialla fall kunnat göra miner) (!!!) Aja, jag fick ju träna och det var väl meningen.
Tiden joggade på och jag letade upp (nästan på egen hand, fast min bror hjälpte mig, mitt lokalsinne är som en pingvins i öknen) rätt spårvagn till Mölndal (Nr #4) Där väntade Emelie Pemelie Pooh som jag inte sett på år och dag. Vi jobbade/bodde/reste tillsammans under ett helt års tid. Tror vi spenderade dygnet runt ihop under större delen av tiden. Det första Emsan sa när vi entrade lägenheten var att hon börjat att städa. Efter en stund funderade honvarför hon gjorde det och ångrade sig. Jag har ju sett alla (och då menar jag ALLA) sidor hos henne- både de mest fantastiska och de mindre smickrande. (tyvärrr gäller det även tvärtom...) Då behöver man inte göra sig till med en skinande blank lya. Det blev riktigt trevliga timmar med återuppkoppling vad som hänt sedan senast.
Emsan skjutsade in mig till stan och jag gick upp till Sats. Rygg stod det på träningslappen och jag lydde, börjar snudda vid lite större vikter nu! Under ett varv i gymmet för att leta efter ett hopprep såg jag tavlan där alla klasser står. Oh yeah, en cykelklass skulle just sätta igång! Bokade mig och laddade för 55 härliga minutrar på sadeln. Det började lovande med uppvärmning i egen takt. Efter åtta minuter trodde jag en beskrivning av passet skulle komma. Det gjorde den inte.
"Vi sitter ner första låten" sa tjejen. Den var nio minuter lång. (ni vet sådan där nts-nts-nts-musik) "Nu står vi upp ett tag" fortsatte hon- i sju minuter. Sista minuten var en intervall som hon inte skickade iväg oss på. Block nummer två såg stort sett likadant ut. Inte under ett enda tillfälle påminde instruktören om att kolla tekniken. Hon manade oss en gång att vrida på motstånd. Andra blocket körde jag efter eget huvud. Stod upp under det jag uppfattade som refränger, gjorde egna intervallrusningar och några jumps. Antar att hon inte uppskattade det; tjejen sa flera gånger att det är meningen att vi skulle sitta ner... Kände mig jättedum, men ville ha ut mer av träningen än att sega på i nio minuter. Det hade varit annorlunda om motståndet byggts på undan för undan eller någon mer action hade skett. Brukar alltid försöka säga något till instruktören efteråt, men här kom jag inte på något som jag faktiskt hade gillat... (Terese, jag har aldrig längtat så mycket efter dig någon gång (Och Jane, med dig bredvid hade jag ialla fall kunnat göra miner) (!!!) Aja, jag fick ju träna och det var väl meningen.
ruth testar gymmen i göteborg
Bror jobbade hela dagen och jag gjorde mitt bästa att sysselsätta mig själv. Det blev en stund i solen på hans uteplats och zappande mellan hur många roliga kanaler som helst.(Det är skoj, ialla fall om man inte har dem hemma) Klockan närmade sig mycket och jag lekte god syster; diskade och plockade undan några prylar. Stan lockade och skuttade på bussen i centrum. Mycket tacksam över att det inte är busstrejk i Göteborg!
Jag hade kollat på Sats hemsida vart de oika anläggningarna låg någonstans. Ha, inte blev det enklare för det! En karta är ändå bara en karta och man blir inte jättemycket klokare av det... Således traskade jag runt och spanade ungefär var jag sett skyltarna senast jag var i stan. Och på en sidogata vid NK dök Sats upp! Kompassen var ett riktigt fräscht och snyggt ställe! Man hade skön vy ut mot shoppinggatan och allt folk som myllrade förbi. Gymmet var stort med många maskiner och en PT-hörna som slår den på Zenit i hästlängder. (det tog emot att skriva så, men det är sant och som journalist måste jag sätta sanningen främst) Benträning låg i fokus med pulshöjande aktiviteter mellan seten. En tjej kollade jättemycket och undrade säkert om jag var riktigt normal. Hmm... såg förstås inte någon annan som kastade sig på golvet och gjorde femton armhävningar med upphopp. Inte heller som hoppade höfterna ur led i hopprepsrace eller benböj med tillhörande upphopp på stepbräda. Äh, de fyllde sin funktion och pulsen stack iväg rejält!
När jag efter avslutad stretch kom I omklädningsrummet, stod en tjej och där smorde in sig. Jag duschade en lång stund, var i bastun ännu längre och ytterligare dusch. När jag kommer tillbaka smörjer hon fortfarande in sig! Vad- eller rättade sagt hur bar hon sig åt? Fuktkräm, efter det brun-utan-sol till följd av ännu mer fukt? Har ingen aning! Det såg väldig roligt ut och hon var i full gång även när jag gick. Totalt fyrtiofem minuters idogt insmörjande, låter inte det som rekord?
Mötte upp bror och vi begav oss hemåt. Han undrade om jag hade lust att följa med till hans gym en sväng. Klart, svarade jag! Längst bak bland stora hantlar pustade en kille som... hur uttrycker jag mig... äter mycket vitaminer: Han var kortare än mig, men lika bred som jag är lång! (Hans biccar var som min midja!)
Jag gjorde dagens andra styrkepass och bror imponerade stort med tuuunga vikter. (snart är jag stor och stark som honom!)
Jag gillar att matcha! Rosa linne, rosa strumpor och rosa detaljer på skorna! (gnöjset på benet är nåt konstigt på spegeln)
Jag övertalade bror att vara med på en bild. Tyvärr bara en och den blev apsuddig... Well, här är vi ialla fall!
På vägen ut hittade jag de här kanoterna i skohyllan. Jag har 37, snubbens skor måste ha varit minst det dubbla! Sunkit att stoppa fötterna i någon främmandes? Kanske det, men inte värre än att sätta sig på en spinningcykel...
Jag hade kollat på Sats hemsida vart de oika anläggningarna låg någonstans. Ha, inte blev det enklare för det! En karta är ändå bara en karta och man blir inte jättemycket klokare av det... Således traskade jag runt och spanade ungefär var jag sett skyltarna senast jag var i stan. Och på en sidogata vid NK dök Sats upp! Kompassen var ett riktigt fräscht och snyggt ställe! Man hade skön vy ut mot shoppinggatan och allt folk som myllrade förbi. Gymmet var stort med många maskiner och en PT-hörna som slår den på Zenit i hästlängder. (det tog emot att skriva så, men det är sant och som journalist måste jag sätta sanningen främst) Benträning låg i fokus med pulshöjande aktiviteter mellan seten. En tjej kollade jättemycket och undrade säkert om jag var riktigt normal. Hmm... såg förstås inte någon annan som kastade sig på golvet och gjorde femton armhävningar med upphopp. Inte heller som hoppade höfterna ur led i hopprepsrace eller benböj med tillhörande upphopp på stepbräda. Äh, de fyllde sin funktion och pulsen stack iväg rejält!
När jag efter avslutad stretch kom I omklädningsrummet, stod en tjej och där smorde in sig. Jag duschade en lång stund, var i bastun ännu längre och ytterligare dusch. När jag kommer tillbaka smörjer hon fortfarande in sig! Vad- eller rättade sagt hur bar hon sig åt? Fuktkräm, efter det brun-utan-sol till följd av ännu mer fukt? Har ingen aning! Det såg väldig roligt ut och hon var i full gång även när jag gick. Totalt fyrtiofem minuters idogt insmörjande, låter inte det som rekord?
Mötte upp bror och vi begav oss hemåt. Han undrade om jag hade lust att följa med till hans gym en sväng. Klart, svarade jag! Längst bak bland stora hantlar pustade en kille som... hur uttrycker jag mig... äter mycket vitaminer: Han var kortare än mig, men lika bred som jag är lång! (Hans biccar var som min midja!)
Jag gjorde dagens andra styrkepass och bror imponerade stort med tuuunga vikter. (snart är jag stor och stark som honom!)
Jag gillar att matcha! Rosa linne, rosa strumpor och rosa detaljer på skorna! (gnöjset på benet är nåt konstigt på spegeln)
Jag övertalade bror att vara med på en bild. Tyvärr bara en och den blev apsuddig... Well, här är vi ialla fall!
På vägen ut hittade jag de här kanoterna i skohyllan. Jag har 37, snubbens skor måste ha varit minst det dubbla! Sunkit att stoppa fötterna i någon främmandes? Kanske det, men inte värre än att sätta sig på en spinningcykel...
boot camp och kaos
Har just komit hem till ett smärre kaos... Lämnade resväskan med packningen utstickandes, som på en serieteckning, och stack iväg till Planet Fitness istället. Där hade jag bestämt med Sofy att gå på boot camp! (Samma klass som hon besökte förra veckan) Resultatet? Hårt, svettigt och roligt! Dock kunde det ha varit ännu hårdare och ännu svettigare! Utfallsgången kunde ha förstärkts med vikter, likaså situpsen. Annars var det kanon med armhävningar, upphopp och dynamisk planka. (dubbla ttid och antal så skulle pulsen ha maxat!) Patrik, tror jag instruktören hette, coachade med "kom igen tjejer" och "det ser braaaaa ut". Mja, ja, jo. Det funkade för mig iallafall!
Det blev ändrade planer efteråt. Syster yster (som förövrigt skriver ett gästinlägg under) skulle ha kommit till gymmet för lunch. Men vi beslutade oss, med Sofys goda råd, att byta till ett ställe inne i stan.
Men nu är jag som sagt hemma i gula villan igen. Syster är lämnad vid pendeln, jag har packat klart och ska se till att reda upp oordningen i rummet. Hur är det möjligt att så många saker får plats på en sådan liten yta? Nåja, ett krafttag fixar nog biffen. Blev både arg, irriterad och oroad när jag kom på inatt att det inte går några bussar. På grund av strejken går inte det enda färdsättet till flygplatsen från mig. Försökte tigga skjuts, kollade taxipriser och funderade i stista stund att promenixa med väskan. Men Jane, som jag pratade med en kort sväng. visade sig i vanlog ordning vara full av vishet. Det går flygbussar till Bromma med! Dyrare, längre tid och bökigare... Jag kommer åtminstonde fram.
Nu är det bara att åka in till centralen, flygbussen till Bromma och Göteborg! (nån som bor där och har lust att hänga nåra timmar nästa vecka?) Jag flyger. Dels för att det går rackans mycket fortare. Men det som spelar mest roll är att det är billgare att flyga än att åka tåg. Galet, jag vet!!
Nä ni, nu måste jag verkligen sätta igång och städa- Om det inte vore så att min mamma läser här med ojämna mellanrum. skulle jag lagt upp en bild. Men eftersom mor tror att jag blivit bättre på pedant-fronten, vill jag inte göra henne besviken.
Next time in gothenburg!!!
Det blev ändrade planer efteråt. Syster yster (som förövrigt skriver ett gästinlägg under) skulle ha kommit till gymmet för lunch. Men vi beslutade oss, med Sofys goda råd, att byta till ett ställe inne i stan.
Men nu är jag som sagt hemma i gula villan igen. Syster är lämnad vid pendeln, jag har packat klart och ska se till att reda upp oordningen i rummet. Hur är det möjligt att så många saker får plats på en sådan liten yta? Nåja, ett krafttag fixar nog biffen. Blev både arg, irriterad och oroad när jag kom på inatt att det inte går några bussar. På grund av strejken går inte det enda färdsättet till flygplatsen från mig. Försökte tigga skjuts, kollade taxipriser och funderade i stista stund att promenixa med väskan. Men Jane, som jag pratade med en kort sväng. visade sig i vanlog ordning vara full av vishet. Det går flygbussar till Bromma med! Dyrare, längre tid och bökigare... Jag kommer åtminstonde fram.
Nu är det bara att åka in till centralen, flygbussen till Bromma och Göteborg! (nån som bor där och har lust att hänga nåra timmar nästa vecka?) Jag flyger. Dels för att det går rackans mycket fortare. Men det som spelar mest roll är att det är billgare att flyga än att åka tåg. Galet, jag vet!!
Nä ni, nu måste jag verkligen sätta igång och städa- Om det inte vore så att min mamma läser här med ojämna mellanrum. skulle jag lagt upp en bild. Men eftersom mor tror att jag blivit bättre på pedant-fronten, vill jag inte göra henne besviken.
Next time in gothenburg!!!
syster yster gör ett gästinlägg
Stod med näsan vänt mot solen vid ett soligt gathörn på Odenplan när moblen vibrerade till Syster ysters glada röst förkunnade att hon nu var påväg till vår nästan-spontana lunchträff. Trots att Café Blåbär var stängt och tjejen på Sandys skulle behöva en kurs i chackra-andning fick vi rätt mat och ett hyfsat rent bord.
I samma ögonblick som jag rensade omslagspappret på renröra (inget får förfaras...) kunngjorde syster att just denna, speciella, fanastiska dag skulle Sofia få äran att träffa mig (eller om det var tvärtom) Bannade mig själv i en sju sekunder att jag varken gjort armhävningar eller tåhävningar de senaste fyra veckor.. Men som Lasse Åberg sa.. Det gäller bara att gå fort och le stort! Sofia visade sig vara vältränad och trevlig som få! Syster har go smak =)
Vi pratade på och skyndade sedan vidare. Syster övertalade mig att följa med henne hem. Hon sa att det var för att kolla packningen och om hon fått med sig det hon skulle. Själv tror jag helt privat att hon ville få ur det mesta från vår dejt. Vi kommer ju inte ses på nästan en månad! Rotade igenom väskan och hittade en tröja som var min. Hur kommer det sig att den är hemma hos syster och inte i min garderob!
Oj, nu går min pendel snart. Min man, tihiiii...., väntar inne i stan. Skoj att få träffa er alla ett tag, även om det är via systers blogg. Träna på ordenligt men kom ihåg vilodagarna. Det tjatar jag alltid på syster och gör detsamma med er.
till er alla från mig, den lite mindre tränade syster yster.
I samma ögonblick som jag rensade omslagspappret på renröra (inget får förfaras...) kunngjorde syster att just denna, speciella, fanastiska dag skulle Sofia få äran att träffa mig (eller om det var tvärtom) Bannade mig själv i en sju sekunder att jag varken gjort armhävningar eller tåhävningar de senaste fyra veckor.. Men som Lasse Åberg sa.. Det gäller bara att gå fort och le stort! Sofia visade sig vara vältränad och trevlig som få! Syster har go smak =)
Vi pratade på och skyndade sedan vidare. Syster övertalade mig att följa med henne hem. Hon sa att det var för att kolla packningen och om hon fått med sig det hon skulle. Själv tror jag helt privat att hon ville få ur det mesta från vår dejt. Vi kommer ju inte ses på nästan en månad! Rotade igenom väskan och hittade en tröja som var min. Hur kommer det sig att den är hemma hos syster och inte i min garderob!
Oj, nu går min pendel snart. Min man, tihiiii...., väntar inne i stan. Skoj att få träffa er alla ett tag, även om det är via systers blogg. Träna på ordenligt men kom ihåg vilodagarna. Det tjatar jag alltid på syster och gör detsamma med er.
till er alla från mig, den lite mindre tränade syster yster.
töntiga ruth
Ahhh.. jag är värsta mesen! Hade tänkt att springa en kortare runda idag. Men när jag spanade ut slog regnet i backen och jag ångrade mig. Är det något jag inte gillar, så är det att bli blöt inpå bara skinnet... Packade väskan, kastade mig ut och kryssade mellan vattenpölarna till bussen. Det blev spinning och styrketräning på gymmet istället. Hmmm... Lika bra det kanske. Har känningar i vaden och låter den vila tills imorgon. Om man tänker efter vore det ganska korkat att bryta upp skadan igen istället för att låta den läka ifred.
Nåja, får grubbla senare. Nu ska jag baka klart mina våldsamt nyttiga brödbullar (recept kommer om de är goda!) lägga på ansiktet och sedan åka in till stan. Där väntar världens bästa cissi! Vet redan nu att jag inte kommer vara i tid. Denna tidsoptimism överger mig aldrig! (finns det hjälp för sånt månne tro?) Ska försöka muta henne med Mosebacke!
Ha det gott, my darlins!
Nåja, får grubbla senare. Nu ska jag baka klart mina våldsamt nyttiga brödbullar (recept kommer om de är goda!) lägga på ansiktet och sedan åka in till stan. Där väntar världens bästa cissi! Vet redan nu att jag inte kommer vara i tid. Denna tidsoptimism överger mig aldrig! (finns det hjälp för sånt månne tro?) Ska försöka muta henne med Mosebacke!
Ha det gott, my darlins!
lååångdistans
Idag kom jag faktiskt upp i tid! Det är på sin plats att skänka en tacksam tanke till Sofia, hon skickade iväg ett mess på morgonkvisten. Tyvärr var det inte några bra nyheter, Terese var sjuk och kunde inte följa med. Vi hade nämligen planerat att springa Djurgården runt tillsammans. (Som alla vet är det oftast trevligast att vara fler än att leka själv.) Men vi var två stycken pigga och glada som slöt upp utanför Dramaten. Tre om man räknar med Sofias hund Speja. Vi satte iväg i ett skönt prata-tempo. Vi kom på efter en kort stund att bägge hade lite för mycket kläder. Trots stalingrå himmel blev hur varmt som helst! Efter en halvtimma vände vi om och sprang tillbaka samma väg. Varför? Därför att jag hade styrelsemöte inne istan och vi var osäkra hur lång tid det skulle ta att runda ön. Sofia började få ont i sitt knä lagom till bron vid Djurgården. Jag fortsatte vidare mot centralen, vek av mot Gamla stan, Slussen för att fortsätta till Skanstull. (förmodligen fanns det en bra mycket smartare väg att ta.) (har man lokalsinne som en mussla får man ta de sträckor som man (faktiskt) hittar). Den sista kilometern kändes rejält i både vad och knä. Kom på att jag skulle rulla steget och skjuta ifrån ordentligt. Läs och häpna; det onda mildrades ordentligt! Ha! Nu, flera timmar senare känns inte ett dugg.
Sträcka: 17.2 kilometer
Tid: En timma och 22 minuter.
smått irriterad
Innan jag somnade igår längtade jag till morgonens träning. Schemat var skrivet, varje övning hade gåtts igenom och jag kunde knappt vänta tills jag fick sätta igång. Oh tjena... På något konstigt vänster glömde jag ställa alarmet. Istället för att vakna vid fem segade sig blicken upp strax före åtta. Flög upp ur sängen och gjorde ordning mig i stålmannen-fart. Hela dagen har jag varit irriterad på den missade träningen. Ikväll ska jag träffa allra käraste syster och då finns ingen tid att gymma. Å syster har jag inte sett sedan 30- åriga kriget, saknat henne otroligt mycket.
Hmm. En oplanderad vilodag ger inga bra resultat. Gah! Får köra dubbelt imorrn istället.
Nåja, kan inte göra nåt åt det nu ändå. Det positiva är att det äntligen är helg. Och inte vilken helg som helst. Nä, första helgen på semestern!! Jag finner knappt orden, ska bli så underbart. Ledig, sol och sommar. Det ni, det är värt att fira!
Hmm. En oplanderad vilodag ger inga bra resultat. Gah! Får köra dubbelt imorrn istället.
Nåja, kan inte göra nåt åt det nu ändå. Det positiva är att det äntligen är helg. Och inte vilken helg som helst. Nä, första helgen på semestern!! Jag finner knappt orden, ska bli så underbart. Ledig, sol och sommar. Det ni, det är värt att fira!
ångrade mig på vägen
Det är så mycket som går igenom tankarna just nu. Gör min absolut sista dag på jobbet imorgon och det är en väldigt konstig känsla. Två år på ett och samma ställe är ändå ganska lång tid. Ja, med tanke på att jag farit som ett jehu sedan dagen efter studenten. Ett år där, ett par månader där och plugg nåra år på ett helt annat ställe. Fast just nu längtar jag efter semster och lite ledig tid. Funderingarna får helt enkelt komma sedan. Var egentligen på väg hem efter jobbet. Men rastlösheten bet sig fast i benen och jag åkte till Sats Hötorget istället. Bästa instruktören Terese skulle ha 55 minuter cykel. När dessutom Sofy hade bokat upp sig fanns inte längre någon tvekan. På med snyggaste spinningskorna och träningskläderna. Väl på cykeln rann segheten och tröttheten av mig. Musiken dundrade igång och det blev ett superpass! Terese peppade, hejjade och drog oss igenom 55 minuter av backar och intervaller. Jag gav järnet och blev nöjd med min insats! Härliga Sofia var lika slut som jag, vilket grymt adrenalinsprutande pass!
Jag ångrar inte att det blev en avstickare till Hötorget innan jag entrade hemmet.
löpning i morgonstund har guld i mun
Nu är jag rejält trött och ögonen känns tuuuunga. Inte bra alls, klockan är ju knappt halvvägs genom dagen! Men så blir det om man kickar John Blund i sidan och nöjer sig med tre timmars sömn. Kom hem sent igår efter en fantastisk kväll på Kulturhusets takterass. Stefan Sundström raspade med en stockholmsk whiskeyröst. Låtarna var hans reaktioner på andra låtar, stilmässigt som en seriestrip med Rocky. Mycket underhållande med andra ord! Efteråt promenixade vi genom gamla stan, Götgatan fram för att landa vid Södra station. Ett försök att sona tidigare synder med Burger King (japps, pommes ingick i menyn) och Buddwiser. Missade mitt tåg med en minut och vankade runt på perrongen i 29 innan nästa kom. Men vad gjorde det? Hade utmärkt sällskap i mobilen av Malin och nattugglan Emil. Hemkommen sent var ja tvungen att kolla Facebook om något hade hänt där. Passade samtidigt på att rodda inför Kite-surfingen om ett par veckor.*
Normala människor (sådana som inte är träningsknarkare) skulle kanske ha tagit sovmorgon fram till sju-snåret. Men hade lovat snygga Jane att dyka upp på gymmet på morgonen. Eftersom jag svek henne igår kunde jag inte med att göra likadant imorse. Det var trots allt inte speciellt knepigt att slänga benen över sängkanten klockan fem. Inte när solen strålade (på väg upp om inte annat) Jag slängde ihop träningsväskan och hoppade ut i verkligheten. Hann stretcha mina arma ben innan Jane dök upp på Zenit. Därefter drog vi iväg i ett skönt tempo runt Riddarfjärden. Solen sken över ett fantastiskt vackert Stockholm. Jag hoppas att jag aldrig kommer bli så hemtam här att jag slutar uppskatta skönheten. Nästan exakt femtio minuter och ca nio kilometer senare var vi tillbaka bakom Åhléns. Mitt knä skötte sig helt ok! Kan ha å göra med att vi stannade efter 20 minuter och stretchade ut diverse värkande kroppsdelar. Janes smalben dummade sig igen. (nu tycker jag vi bestämmer att det får vara slut på det. Inga fler skador nu!) Trots värk här och där var vi rörande överens om att detta var det bästa sättet att starta dagen på. Helt gryyyymt! Snacka om att bli laddad inför en ny dag.
* Mer om kiten om någon dag!
Normala människor (sådana som inte är träningsknarkare) skulle kanske ha tagit sovmorgon fram till sju-snåret. Men hade lovat snygga Jane att dyka upp på gymmet på morgonen. Eftersom jag svek henne igår kunde jag inte med att göra likadant imorse. Det var trots allt inte speciellt knepigt att slänga benen över sängkanten klockan fem. Inte när solen strålade (på väg upp om inte annat) Jag slängde ihop träningsväskan och hoppade ut i verkligheten. Hann stretcha mina arma ben innan Jane dök upp på Zenit. Därefter drog vi iväg i ett skönt tempo runt Riddarfjärden. Solen sken över ett fantastiskt vackert Stockholm. Jag hoppas att jag aldrig kommer bli så hemtam här att jag slutar uppskatta skönheten. Nästan exakt femtio minuter och ca nio kilometer senare var vi tillbaka bakom Åhléns. Mitt knä skötte sig helt ok! Kan ha å göra med att vi stannade efter 20 minuter och stretchade ut diverse värkande kroppsdelar. Janes smalben dummade sig igen. (nu tycker jag vi bestämmer att det får vara slut på det. Inga fler skador nu!) Trots värk här och där var vi rörande överens om att detta var det bästa sättet att starta dagen på. Helt gryyyymt! Snacka om att bli laddad inför en ny dag.
* Mer om kiten om någon dag!
ska drömma vidare
På tal om ett oändligt antal armhävningar... Hotellterassen på Mallis inbjöd till nya rekorförsök. Nu ska ja snart sova och hoppas att få drömma om hur jag skaffar mig den där perfekta kroppen. Upp till bevis med snygga Jane imorgon! Edit: Fick kommentarer under att man inte kan skriva rekordförsök när man inte berättar hur många man har kommit upp. Redo? Armhävningar i tre set, en minuts vila mellan.
62
58
53
sweet dreams
Med jämna mellanrum drömmer jag om träning. Det brukar vara riktiga pepp-drömmar som att jag springer jätte-jättefort och spränger alla rekord. Eller sådana där jag lyfter tokmycket i axelpress och gör så vackra chins att Karl-Alfred skulle gråta av lycka. Men den vanligaste drömmen är att jag gör armhävningar. Helt sjukt många med klappar. Jag klappar under magen, över ryggen och en hel serenad i öronhöjd... Det bästa är att det går otroligt lätt, precis som när man gör dem under vatten. Undrar vad de kan tänkas betyda? Är de månne profetiska att jag en (vacker) dag kommer bli grymt stark? Får nog ta mig ner på jorden en sväng och inse att det snarare är min sanna kärna som kommer fram. (Lite som Faust och den svarta pudeln...) Att jag frammanar bilden av den grymt starka och vältränade kroppen som jag suktar efter.
Ja, ja... Vad de än har för djupaste betydelse, vaknar jag alltid på ett strålande träningshumör! efter mina (Det om något är en rejäl motivationshöjare)
Drömprestationer eller inte...
Ja, ja... Vad de än har för djupaste betydelse, vaknar jag alltid på ett strålande träningshumör! efter mina (Det om något är en rejäl motivationshöjare)
Drömprestationer eller inte...
Nu är det bara att köra hårt!
Från det ena till det tredje. Städaren kommer om ett par timmar. Undrar om han har med sig någon present till mig idag?
nu känns det bra att ta det lugnt en timma eller två
Om ett par minuter checkar jag ut för idag. Arbetsdagen blev betydligt längre än vad jag hade räknat med! Hmmm... är nog så innan man är på väg att kasta in nyckeln i brevinkastet för gott. Det är ofantligt mycket att slutföra, plocka ihop och sortera. Nästan tur att det bara är tisdag. Det kanske inte är så underligt att jag känner mig smått trött trots allt. Körde dessutom PT-timme med Jo idag. Oh man... Brukar alltid säga att hon jagar livet ur mig under träningspassen. Men den här gången var det riktigt nära. Vi körde stationer med utfallsgång (8 kg kettlebell i varje hand), sidohopp på hög stepbräda,(djuuupa knäböj och superutsträckt rakt över brädan) axelpress (samma vikt som i utfallen) och boll. (armhävning och anklarna-på-bollen- och- dra- knäna- mot -hakan) Lägg till chins med hjälpvikt, armhävningsrace, sit ups med viktskiva i lutande bänk och stående planka med vridningar med inlagda armhävningar (vad den nu kan tänkas heta på yoga-språk)
Jag blev ordentligt trött och låg en sväng på golvet mellan varven. Med jämna mellanrum snurrade gymmet ett par varv. Skam den som ger sig; att synfältet krymper och omgivningen brusar är ingen anledning till att ta en paus. (ytterligare en check på att man jobbar på bra)
Det blir inget mer Sats ikväll som jag från början hade tänkt mig. Jag kör totalvila tills imorgon. Och vet ni vad, det känns helt ok!
Nu är det dock hemfärd som gäller. Ser nästan fram emot att åka pendeltåg en stund och läsa "Fördjupade studier i katastroffysik". (Den rekommenderar jag för övrigt varmt) Kvällen blir förhållandevis lugn. Ja, det vill säga om nån inte vill hitta på nåt. Jag är alltid beredd att slå klackarna i taket, skicka iväg ett sms så styr vi upp ett äventyr!
Jag blev ordentligt trött och låg en sväng på golvet mellan varven. Med jämna mellanrum snurrade gymmet ett par varv. Skam den som ger sig; att synfältet krymper och omgivningen brusar är ingen anledning till att ta en paus. (ytterligare en check på att man jobbar på bra)
Det blir inget mer Sats ikväll som jag från början hade tänkt mig. Jag kör totalvila tills imorgon. Och vet ni vad, det känns helt ok!
Nu är det dock hemfärd som gäller. Ser nästan fram emot att åka pendeltåg en stund och läsa "Fördjupade studier i katastroffysik". (Den rekommenderar jag för övrigt varmt) Kvällen blir förhållandevis lugn. Ja, det vill säga om nån inte vill hitta på nåt. Jag är alltid beredd att slå klackarna i taket, skicka iväg ett sms så styr vi upp ett äventyr!
jag flängs!!
Benen har fortfarande mjölksyrekänningar, två timmar efter cykelpassets slut. Det känns riktigt, riktigt bra! (ett bevis på att jag tog i precis så mycket som jag skulle.) Fick skynda mig rejält efteråt för att hinna till Enskede innan jobbet. I går eftermiddag skulle jag ha levererat ett paket in person. Naturligtvis trillade det bort ur tankeversamheten i allt som måste göras den absolut sista veckan på kontoret. Det man inte har i huvudet får man ha i benen... Jag pinnade visst på riktigt rejält och hann både fram och tillbaka innan stämpelklockan plingade. (nu har vi ingen sådan på mitt jobb. Men OM vi nu skulle haft en sån skulle jag varit i god tid. Äh, ni vet vad jag menar)
Under tiden jag åt frukost framför jobbmailen, såg jag något oroväckande i urringningen: Huden lossnar! Antingen är jag allergisk mot mig själv och stöter bort mitt eget skinn. Eller så är det helt enkelt att Mallisresan gör sig påmind. Trots solskyddsfaktor lyckades jag med konststycket att förvandlas till en baconskiva. (det vill säga brandbilsröd med vita ränder lite varstans) Nu faller huden som Sverige i fotbolls-EM. Vissa vitsiga personer skulle fnissa att jag är så gammal att jag börjar damma. Icke, svarar jag på ren småländska; här ska ingen hud flängas. På med fuktkräm en masse. (basta!!)
mycket träning!
Förvånad att jag var så pigg som jag var, skuttade jag upp igår morse. Ingen tid att ligga och slöa; skulle springa med Terese i arla morgonstund. Kändes smått märkligt att gå igenom hela stan i löparutstyrsel... Tur att det var så lite folk ute som det var! Vi lunkade igång vid Dramaten och styrde färden vidare mot Djurgården. Fantastisk sol och allhanda ljud gav en nästan surealistisk sommarkuliss. Vi höll ett prattempo och kom runt på ca en timma, kändes som om jag skulle kunna ha fortsatt en till! Enligt Tess´ blogg blev rundan 15 kilometer, tror dock att hon sprang ytterligare efter vi skiljts åt. Min sväng hamnade nog runt milen kan jag tänka mig. Knäet höll under hela passet och även när jag kommit hem. Men en frukost, ombyte och färd till pendeln för att köra styrketräning kändes det inte alls lika bra. Benet var stelt och det gjorde rejält ont. Cissi och Jocke, som jag mötte vid Södra station, frågade om det var så smart att gymma när inte hela jag var ok. "Ähhh" svarade jag och påpekade att resten av kroppen funkar som den ska. Det blev ett gott pass på hela två timmar! Bör sägas att vi inte hade världens fart hela tiden utan höll ett jämnt tempo. Jag lekte PT och visade mina favoriter och instruerade så gott jag kunde och förmådde. Galet skoj! (speciellt som Cissi gjorde helt rätt och verkade tycka att mina (något överdrivna) "ååå kom igen" hjälpte till ytterligare reps)
Vi var minst sagt utsvultna efter träningen. Sushi kändes helt rätt. Speciellt som stället är ekologiskt och sätter miljön och sånt främst. I sakta mak genom stan, de enda butikerna som hade öppet var Naturkompaniet... Ni som känner mig lite mer inser att det inte riktigt är min kopp thé med tält och sovsäckar och spritkök. Men titta, det kan man alltid göra! Kaffe var självklart efter någon timmas spatserande bland friluftsgrejer. Kort och gott; en trevlig dag i träningens tecken! Är bara sur över att mitt knä inte bara kan kapitulera och bete sig som folk.
Vi var minst sagt utsvultna efter träningen. Sushi kändes helt rätt. Speciellt som stället är ekologiskt och sätter miljön och sånt främst. I sakta mak genom stan, de enda butikerna som hade öppet var Naturkompaniet... Ni som känner mig lite mer inser att det inte riktigt är min kopp thé med tält och sovsäckar och spritkök. Men titta, det kan man alltid göra! Kaffe var självklart efter någon timmas spatserande bland friluftsgrejer. Kort och gott; en trevlig dag i träningens tecken! Är bara sur över att mitt knä inte bara kan kapitulera och bete sig som folk.
första träningen avklarad
Nytränad och nyfrukostad= perfekt morgon!
Jag var på morgonspinning hos Terese imorse. Snygga Jane satt (som vanligt) på cykeln bredvid mig. (Det var så länge sedan vi sågs och jag har saknat henne järnet! Borde nästan lagstadga att vi måste ses iallafall två gånger i veckan!) Tog i riktigt rejält och det snurrade till i huvudet under de två sista låtarna. Skakig och smått illamående... (ett kvitto på att man gett det mesta som finns ) Boten var en skön stretch och god frukost.
Ikväll blir det backträning i sällskap med Sofia. Passade på att bjuda in Terese när jag ändå hade chansen imorse. Ah, det ska bli så roligt att få sätta igång med löpningen igen! Hoppas bara att benen håller och inte larvar sig. Ska skämma bort dem med ett par nya skor idag, då kan de väl ändå inte klaga!
Aja, avslutar med att plåga mig själv; inser ni vad jag lämnade i söndags?
Klart, 16°
Jag var på morgonspinning hos Terese imorse. Snygga Jane satt (som vanligt) på cykeln bredvid mig. (Det var så länge sedan vi sågs och jag har saknat henne järnet! Borde nästan lagstadga att vi måste ses iallafall två gånger i veckan!) Tog i riktigt rejält och det snurrade till i huvudet under de två sista låtarna. Skakig och smått illamående... (ett kvitto på att man gett det mesta som finns ) Boten var en skön stretch och god frukost.
Ikväll blir det backträning i sällskap med Sofia. Passade på att bjuda in Terese när jag ändå hade chansen imorse. Ah, det ska bli så roligt att få sätta igång med löpningen igen! Hoppas bara att benen håller och inte larvar sig. Ska skämma bort dem med ett par nya skor idag, då kan de väl ändå inte klaga!
Aja, avslutar med att plåga mig själv; inser ni vad jag lämnade i söndags?
tisdag
17° / 9°onsdag
17° / 10°torsdag
18° / 12°fredag
20° / 11°
tisdag
25° / 18°onsdag
25° / 17°torsdag
25° / 17°fredag
26° / 18°
Attans, måste åka tillbaka snart... Då räknar jag med att flera av er också hakar på!!
yeah, det går framåt!!!
Det gick jättebra hos sjukgymnasten! Knäet är mycket bättre. Hon är dessutom nästan helt säker på att det inte är en stressfraktur i skenbenet utan (citat) "en kaka med muskelknutor som inte riktigt vill släppa" (slut citat) Fick en bunt med nya övningar att göra, får spinna så mycket jag bara orkar och hinner samt vanlig styrketräning. Mitt löpsteg är inte riktigt optimalt och det måste fixas till ordentligt. Görs ingenting nu kommer jag få tillbaka skadorna om ett tag igen. (och det vill jag absolut inte!) Hon slängde fram ett förslag om inlägg i skorna, varpå jag svarade: "oh, jag kommer vara sexigast i spåret..." Hon bara skrattade. Jag la till att jag inte bara har astma och glasögon (även om jag now days använder linser) utan även kommer ha fotinlägg! Nåja, de behöver kanske inte se ut som de som pappa har: tre centimeter och så stabila att man kan använda dem till att stötta upp en mindre villa.
För att kolla att jag inte har någon mer oblans i kroppen, fick jag göra armhävningar och sit ups. Behöver nog inte säga att jag klappade händerna av förtjusning! (mentalt alltså, inte live. Lite konstig är jag, men inte att jag sätter igång och spontanklappar bara så där !) Efter tjugo armhävningar tyckte hon att det var nog och berömde tekniken. Magen var stark och seg den med. Skönt att det bara är benen som krånglar! Vila en vecka till, sen kan jag börja känna på löpningen igen! Woho!! Midnattsloppet, tjejmilen och S:t Eriksloppet... nu får ni akta er! Nya skor, inlägg (finns de i rosa månne tro?) och jag ska krossa alla mina gamla rekord. Nån som vill löpträna med Frk Petersson i sommar?
För att kolla att jag inte har någon mer oblans i kroppen, fick jag göra armhävningar och sit ups. Behöver nog inte säga att jag klappade händerna av förtjusning! (mentalt alltså, inte live. Lite konstig är jag, men inte att jag sätter igång och spontanklappar bara så där !) Efter tjugo armhävningar tyckte hon att det var nog och berömde tekniken. Magen var stark och seg den med. Skönt att det bara är benen som krånglar! Vila en vecka till, sen kan jag börja känna på löpningen igen! Woho!! Midnattsloppet, tjejmilen och S:t Eriksloppet... nu får ni akta er! Nya skor, inlägg (finns de i rosa månne tro?) och jag ska krossa alla mina gamla rekord. Nån som vill löpträna med Frk Petersson i sommar?
klibbigt varmt
Det är varmt i mitt rum, jättevarmt! Speciellt när solen legat på hela dagen innan och ventilationen i bortre Sahara (en vindstilla dag) är bättre än hemma hos mig. Med fönstret försiktigt på glänt somnade jag tillslut (antagligen av ren utmattning sedan BodyCombat passet.) Vaknade ett par timmar senare, lite lätt (med modifikation) varm. Kickade av täcket och flaxade hjälplöst med ena armen. Dåsade till igen. Vaknade insnörjd i lakanen och ännu högre temperatur. Stapplade upp, snubblade på spinningskorna, hoppade vidare till ytterdörren och pustade på trappen. Hmm, mja, så illa var det inte trots allt. Det är väldigt vackert att sitta och beskåda soluppgången från en vanlig trätrappa i förorten. Spindelväven gnistrar, daggen droppar och världen andas kom-igen-nu-är-det-en-ny-dag. Funderingar över ditten och datten fungerar även det utmärkt i arla morgonstund.
Pallrade mig så småningom in och drog på mig träningskläderna; spinning med bästa instruktören stod längst upp på att-göra-listan. Till min besvikelse hängde regnmolnen i trädtopparna, vart tog solen vägen? Snygga Jane förklarade förnuftigt att det bara är bra att det blir lite blött i markerna. Om inte annat för djuren som inte alls gillar torka. Hmm, very well. Låt gå om igelkottarna får mat igen.
Terese serverade ett toppenpass! Blev alldels lyrisk över bra låtar, långa backar och snabba intervaller. Hamnade i spinning high (kan man säga så?) med grymmans tryck i benen. Zenit hade ingen ventilation idag och jag blev varm. Väldigt fort och väldigt mycket. Blev så inspirerad av värsta bästa spinningen att det blir ytterligare ett spinningpass på lunchen med efterföljande styrka. Yeah, stor och stark (!!!) Ja, eller snarare snart så.
Såg, btw, att jag är lika bra på brun utan sol som med solskyddsfaktor; det blir smått randigt. Längs höger underarm har jag en tydlig linje. (vill inte ens spana på ryggen...) Ser minst sagt roligt ut. Vet inte riktigt vad för ursäkt jag ska komma med! (Det där med solskyddet kommer från en resa till Sharm el Sheik, Egypten för ett par år sedan. Jag hade bråttom till stranden och slafsade på hipp som happ. Big misstake. Hade handavtryck lite varstans och lekte leopard resten av vistelsen. Att man aldrig lär sig!) Ha en underbar dag i soldiset!
Nu drar jag till Sats Regeringsgatan!
Pallrade mig så småningom in och drog på mig träningskläderna; spinning med bästa instruktören stod längst upp på att-göra-listan. Till min besvikelse hängde regnmolnen i trädtopparna, vart tog solen vägen? Snygga Jane förklarade förnuftigt att det bara är bra att det blir lite blött i markerna. Om inte annat för djuren som inte alls gillar torka. Hmm, very well. Låt gå om igelkottarna får mat igen.
Terese serverade ett toppenpass! Blev alldels lyrisk över bra låtar, långa backar och snabba intervaller. Hamnade i spinning high (kan man säga så?) med grymmans tryck i benen. Zenit hade ingen ventilation idag och jag blev varm. Väldigt fort och väldigt mycket. Blev så inspirerad av värsta bästa spinningen att det blir ytterligare ett spinningpass på lunchen med efterföljande styrka. Yeah, stor och stark (!!!) Ja, eller snarare snart så.
Såg, btw, att jag är lika bra på brun utan sol som med solskyddsfaktor; det blir smått randigt. Längs höger underarm har jag en tydlig linje. (vill inte ens spana på ryggen...) Ser minst sagt roligt ut. Vet inte riktigt vad för ursäkt jag ska komma med! (Det där med solskyddet kommer från en resa till Sharm el Sheik, Egypten för ett par år sedan. Jag hade bråttom till stranden och slafsade på hipp som happ. Big misstake. Hade handavtryck lite varstans och lekte leopard resten av vistelsen. Att man aldrig lär sig!) Ha en underbar dag i soldiset!
Nu drar jag till Sats Regeringsgatan!
äntligen träning igen!
Skönt att det är måndag igen! Med den kommer jag in i mina gamla vanor och rutiner. Nu låter det som om jag är värsta tråkisen som inte klarar av att ta sidspår i vardagen. Oh no, inte det minsta. Men de senaste veckorna har varit så hysteriska och jag har jobbat dygnet runt med frilans, vanligt jobb, systers bröllop och kommande träningsresa. Det är helt enkelt skönt att det lugnat ner sig lite. Luften gick ur på lördagsnatten efter bröllopsfesten. Var längst upp i trappan hos mamma och pappa och sjönk ihop på trappsteget, lutade huvudet mot väggen och kunde inte begripa hur jag skulle kunna förmå mig att peta ur nålarna ur håret, tvätta av mig sminket och krångla ur klänningen. Ännu mindre hur jag skulle kunna släpa mig till sängen två meter från trappavsatsen. Minns inte riktigt hur det gick till, men jag vaknade morgonen efter iklädd nattlinne, avmejkad och urnålad. Ibland går kroppen av sig själv utan att skallen hänger med!
Däremot orkade jag inte upp till morgonträningen imorse. När alarmet drog igång klockan fem snoozade jag två gånger för att sätta om den till sju. Istället blev det extra lång lunchträning med 65 minuter styrka och 60 minuter spinning/core. Uppvärmningen 15 minuter på Crosstrainer kändes helt ok. Iallafall om man ser till knäets bästa. (Minns inte om jag sagt det, enligt sjukgymnast Louise är jag på god väg att skaffa mig ett löparknä. Fullständig löpvila framöver är beodrad. Jag håller på att bli tokig. Minst sagt! Istället sysselsätter jag mig med alternativ träning som crosstrainer och rodd. Inte lika skoj som att kasta mig ut i spåret, men det fungerar och jag får motion.) Såg på gymmet att det är beachspecial på BodyCombat senare ikväll. Klart jag måste vara med på det! Tror att det inte kommer fresta för mycket på vaden eller knäet. För säkerhet skull kommer jag hålla mig långt bak i salen för att ha möjlighet att smita ut. Dags för mellanmål och kaffe från Götgatan Stories, stans bästa kaffe! Ah, det är så skönt att få sätta igång med träningen igen. Trots att det bara varit två dagars totalvila (om man inte räknar med tio timmars trippande i (universums, världens, Ölands, festens högsta) klackar som en sorts träning) (det kändes åtminstone i fötter och vader) har jag saknat den otroligt mycket!
Jag skulle bli otroligt glad om du dyker upp och gör mig sällskap ikväll! (Jag är tjejen i gult linne och svarta capir-brallor. Säg hej!)
Däremot orkade jag inte upp till morgonträningen imorse. När alarmet drog igång klockan fem snoozade jag två gånger för att sätta om den till sju. Istället blev det extra lång lunchträning med 65 minuter styrka och 60 minuter spinning/core. Uppvärmningen 15 minuter på Crosstrainer kändes helt ok. Iallafall om man ser till knäets bästa. (Minns inte om jag sagt det, enligt sjukgymnast Louise är jag på god väg att skaffa mig ett löparknä. Fullständig löpvila framöver är beodrad. Jag håller på att bli tokig. Minst sagt! Istället sysselsätter jag mig med alternativ träning som crosstrainer och rodd. Inte lika skoj som att kasta mig ut i spåret, men det fungerar och jag får motion.) Såg på gymmet att det är beachspecial på BodyCombat senare ikväll. Klart jag måste vara med på det! Tror att det inte kommer fresta för mycket på vaden eller knäet. För säkerhet skull kommer jag hålla mig långt bak i salen för att ha möjlighet att smita ut. Dags för mellanmål och kaffe från Götgatan Stories, stans bästa kaffe! Ah, det är så skönt att få sätta igång med träningen igen. Trots att det bara varit två dagars totalvila (om man inte räknar med tio timmars trippande i (
Jag skulle bli otroligt glad om du dyker upp och gör mig sällskap ikväll! (Jag är tjejen i gult linne och svarta capir-brallor. Säg hej!)
20.47 minuter
Nu är jag äntligen hemma. Det kanske låter som om jag haft en jobbig kväll. Nej då, inte alls. Snarare tvärtom! Var med som utfyllnad i ett lag på Vårruset. Precis som förra året sprang jag med ett gäng syrror. Skillnaden är att årets kom från öron-näsa-hals och föregående hematologi.
Det var varmt, jag hade småont i vaden men bestämde mig ändå för att ställa upp i tävla-klassen. Det visade sig vara en bra idé! Efter att folk som (förhoppningsvis) ställt sig i fel klass (av misstag) kommit ur spår, gick det undan. Första kilometern stannade på 5.10. Illa, tänkte jag och önskade varenda långsam kotte ur vägen. (milt sagt...) Plötsligt glesnade fältet och jag sköt iväg. Meterna kändes ovanligt lätta och jag spanade efter uppförsbacken som jag läst om på webben. Jag upptäckte den aldrig och målet hägrade. 20.47 minuter- fem kilometer. Jag är nöjd. Hade egentligen siktat på under 20, men får godta det här ändå. Det roligaste är trots allt att få prata med min vän Cissi, äta god picknick och påsen med gratisprylar. Och gratis är gott, det vet alla! Haha...
Nu ska jag slänga mig i säng. (efter stretchingen, naturligtvis. Imorgon kommer domen från sjukgymnast Louise) Jag glömde kameran men tog ett lagom trött och förvirrat kort när jag kom hem. (japp, glasögoen på och håret uppsvansat, precis som alltid när jag trillar innanför dörren) Ljuset var bäst i duschen, därav den mystiska stången! Sportig i Reeboktröja och Adidaslöpisar.
God natt och sov fantastiskt gott!
perfekt morgon
Galet, vilken bra start på dagen det har varit! Spänstade iväg från kontoret strax innan kvart i sex för att hinna till att gymmet öppnade. (Nästan pinsamt att hänga på låset, vad det än handlar om) Drog en snabbstyrka på 30 minuter med fokus på axlar och biceps. I dag var jag riktigt, riktigt vek... Det är märkligt det där, att vissa dagar är man urstark och lassar på hur tungt som helst. Andra dagar, som nu, känns det som om musklerna förtvinat helt. Mucho mysko.
Varför gräva ner sig när man kan sitta uppflugen på en cykel? Just så tänkte jag och spänstade iväg till cykelsalen. (gjorde en avstickare till lutande bänken och körde skiten ur magen först) Terese bjöd i vanlig ordning på ett strålande pass. Jag hade glömt vattenflaskan men fick sörpla ur snygga Janes. Blev riktigt, riktigt trött och kände mig nöjd över min prestation. Inte minst att jag klickade i spinningpjucksen på nästan första försöket! Speciellt vänsterfoten har testat mitt tålamod, men nu sitter klicken som de ska!
Kände mig även smått duktig som gjorde stretchövningarna efter avslutad cykling. Det har blivit lite sisådär med dem under helgen... Men nu är det ny vecka och nya krafttag som gäller.
På vägen till jobbet kom jag på att frukosten stod kvar på köksbänken hemma. Lyxade till det med take away från Götgatan Stories. Kaffet var helt grymt men förstår inte riktigt varför mackan inte var grov. (majsbröd, morot, vete?) Jag som inte minns senast jag åt ljust bröd kände mig lite onyttig. Well, ingen idé att tänka på det nu. Inte när det är dags att placera mig i horisontalt läge för stretch numero deux.
Varför gräva ner sig när man kan sitta uppflugen på en cykel? Just så tänkte jag och spänstade iväg till cykelsalen. (gjorde en avstickare till lutande bänken och körde skiten ur magen först) Terese bjöd i vanlig ordning på ett strålande pass. Jag hade glömt vattenflaskan men fick sörpla ur snygga Janes. Blev riktigt, riktigt trött och kände mig nöjd över min prestation. Inte minst att jag klickade i spinningpjucksen på nästan första försöket! Speciellt vänsterfoten har testat mitt tålamod, men nu sitter klicken som de ska!
Kände mig även smått duktig som gjorde stretchövningarna efter avslutad cykling. Det har blivit lite sisådär med dem under helgen... Men nu är det ny vecka och nya krafttag som gäller.
På vägen till jobbet kom jag på att frukosten stod kvar på köksbänken hemma. Lyxade till det med take away från Götgatan Stories. Kaffet var helt grymt men förstår inte riktigt varför mackan inte var grov. (majsbröd, morot, vete?) Jag som inte minns senast jag åt ljust bröd kände mig lite onyttig. Well, ingen idé att tänka på det nu. Inte när det är dags att placera mig i horisontalt läge för stretch numero deux.