.

Det gick jättebra hos sjukgymnasten! Knäet är mycket bättre. Hon är dessutom nästan helt säker på att det inte är en stressfraktur i skenbenet utan (citat) "en kaka med muskelknutor som inte riktigt vill släppa" (slut citat) Fick en bunt med nya övningar att göra, får spinna så mycket jag bara orkar och hinner samt vanlig styrketräning. Mitt löpsteg är inte riktigt optimalt och det måste fixas till ordentligt. Görs ingenting nu kommer jag få tillbaka skadorna om ett tag igen. (och det vill jag absolut inte!) Hon slängde fram ett förslag om inlägg i skorna, varpå jag svarade: "oh, jag kommer vara sexigast i spåret..." Hon bara skrattade. Jag la till att jag inte bara har astma och glasögon (även om jag now days använder linser) utan även kommer ha fotinlägg! Nåja, de behöver kanske inte se ut som de som pappa har: tre centimeter och så stabila att man kan använda dem till att stötta upp en mindre villa.
För att kolla att jag inte har någon mer oblans i kroppen, fick jag göra armhävningar och sit ups. Behöver nog inte säga att jag klappade händerna av förtjusning! (mentalt alltså, inte live. Lite konstig är jag, men inte att jag sätter igång och spontanklappar bara så där !) Efter tjugo armhävningar tyckte hon att det var nog och berömde tekniken. Magen var stark och seg den med. Skönt att det bara är benen som krånglar! Vila en vecka till, sen kan jag börja känna på löpningen igen! Woho!! Midnattsloppet, tjejmilen och S:t Eriksloppet... nu får ni akta er! Nya skor, inlägg (finns de i rosa månne tro?) och jag ska krossa alla mina gamla rekord. Nån som vill löpträna med Frk Petersson i sommar?