.

Så sas det åtminstonde i ett barnprogram när jag var liten!  (kan det ha varit Loranga, Masarin och Dartanjang?) Utanför fönstret sveper dimman förbi. Ljusgråa moln hänger i äppelblommorna och avslöjar att solen förmodligen kommer att visa sig idag. Själv har jag varit uppe ett försvarligt antal timmar; närmare bestämt två och en halv. Det står "skriv för allt vad tygen håller" på en post-it.
Japp.
Dead line är nära, nära. Bilan hotar ett par centimeter ovanför halsen och jag drömmer mardrömmar och kallsvettas. Drömmer att datorn kraschar, inbillar mig att bokstävena försvinner och en dyslektisk text ploppar fram. Att jag plötsligt ska ha förlorat förmågan att skriva...
(hemska tanke!)
Därför sitter jag ytterligare en stund och fnular på texterna. Vissa skulle säga skapa. Andra att flitens lampa lyser. Jag, jag säger att orden rinner genom fingrarna ner i tangentbordet. Och njuter samtidigt av tystnaden och dansande dimma.