NU stänger jag av datorn, langar upp väskan på ryggen och cyklar ner till tåget. Under färden till
Stockholm tänker jag njuta av tanken att det dröjer fem dagar innan jag sitter där igen. På centralen plundrar jag skåpet där jag placerade resväskan imorse. I den bästa av världar hittar jag en grön volvo redo som jag kan skutta in i. Därefter rullar vi ner mot
mörkaste Småland och finner förhoppningsvis julefriden. Bör den inte finnas där bland alla granar, öppna fält och julpynt mitt ute i ingenstans?