.

Det bästa med mitt jobb är att det är så skiftande! Just nu skriver jag en artikel om hur man kirrar det perfekta livet.  I morgon ska jag på presskonferens om ungdomars situation i samhället. Därefter spänstar jag iväg till en inredningsmässa och slutar arbetsdagen med en skivrelease. Nice, ey!

Oh... På radion för en stund sedan berättades det om den gamla damen på Arlanda. Hon missuppfattat personalen och i stället för att lägga väskan på bagagebandet till röntgen, hoppade hon upp själv . "Oj, det här är misstänkt likt en människa... massa ben, pulserande hjärta och några skruvar i nåt som mest liknar en höftled."

Hörde även om djurskötaren på ett zoo någonstans i världen. Han/hon hade missbedömt en boaorms styrka. Morgonpigg låste skötaren upp grinden. Ormen anföll och bet skötaren illa, den stöp i marken och ormen ringlade sig runt, runt, runt och gav en riktig bamsekram. Benen krossades och det var den skötaren... När kollegorna dök upp ett par timmar senare höll boan på att förse sig med årets skrovmäl; huvudet och axlarna på den före detta djurälskaren befann sig på väg ner i ormens mage.
(Uhuu... Nu vet jag precis varför jag aldrig ville jobba på djurpark som barn.)