.

Det är en trött fröken som sitter vid desken idag. Jag kom hem runt elva igår kväll. Inte så vansinnigt sent men är man dum nog och inte lägger sig på en gång, får man stå sitt kast. Det var bio-dejt med sköna brudarna igår kväll! Jag kom tyvärr för sent till stan för att hinna med dem på en tur runt Hagaparken. Istället tog jag mig själv in till Sats Odenplan. Målet var att ta en trettiofem minuters tur på löpbandet. Men kroppen ville annorlunda. Benen gjorde ont, andningen hängde inte alls med och tröttheten kom snabbare än väntat. När det tillslut började flimra för ögonen tryckte jag på stoppknappen. Det här är inte alls bra. Antar, precis som Sofy sa, att min livssituation måstes märkas någonstans. Nytt jobb, pendelresor, dålig sömn och att ha varit på helspänn den senaste tiden. Det sätter sina spår. Attans att sätter sig just på träningen…

Jag blev upphämtad av tjejerna och vi åkte vidare mot söder. De var utsvultna och hade siktet inställt på ett sushiställe precis bredvid bion. Men killen bakom disken påstod att vi hade kunnat vara lite mer i tid. Jo, tjena. Precis som om vi väntade in i det sista bara för sakens skull… Caféet tvärs över gatan hade bara två mackor kvar- vi- Tessan, Jane, Mela och jag var fyra stycken. Då kom Mela att tänka på ett Kebabhak en liten bit bort. Jag har passerat stället ungefär 100 gånger men aldrig funderat på att testa utbudet. Falafel var en höjdare i Egypten, undrar om den är lika bra i Sverige? En efter en beställde falafel i bröd med cola light. Varför byta en god trend och skilja sig ur mängden? Emelie hade käkat hemma och nöjde sig med att betrakta våra rekordförsök i att äta så fort som möjligt. Men behövde inte stressa så mycket! Vi hann in i biosalongen just som sista reklamslogan dog ut. My blueberry nights visdes inför en nästan tom salong. Hetingen Jude Law var lika bra som vanligt! (vem fnissar inte fånigt när han smäller av ett av sina supercharmiga leenden?) Måste erkänna att sångfågeln Norah Jones är betydligt bättre på scen än på vita duken. Förmodligen inte någon jag kommer att se igen men det var fin och klart sevärd. och det bästa var att få träffa superpinglorna igen. Om allt vill sig väl ses vi en sväng på Stureplan nu på fredag. Stan firar bekant 080808 och hela stadsdelen förvandlas till ett giganstiskt dansgolv. Don´t miss, liksom!

Om Falafeln var god? Mycket. Men det säger inte att den är snäppet bättre i Kairo. Kort och gott; endast Egypten egytisk falafel har.