.

Gööööteboooorg.... Vistelsen varade inte så värst länge i stan. Syskonen P begav sig med väldig hast vidare mot  Halmstad. Där väntade bror II (som faktiskt är äldre än Bror) och föräldrarna. Tänka sig, träffa hela familjen på en gång. (Och det som inte ens är jul.) På väg från stationen ringde systers mobil och hon hamnade på efterslänten. Jag och Bror tog chansen; rundade hörnet vid ena tennisplanen och kom ur sikte. "Får se hur bra hon är att hitta nu" skrattade vi lite så där elakt.  Ångrade oss lite smått när hon ringde och lät alldeles uppgiven. Men det var inte vårt fel att en stor (ful och förmodligen ganska korkad) hund hade hoppat upp och satt tassavtryck på jackan. För att inte göra situationen för grå och allvarlig skrattade vi rått. Hon log efter en stund, hon med.

För att inte tråka med detaljer som bara är skojiga i klubben för inbördes beundran... Det blev en kanonrolig helg. Vi fick träffa Bror II´s nya flamma och hennes son. Vi kollade på Pablo Fransisco, senaste Beck-filmen, pratade och åt jättemycket mat. Mamma hade dessutom med sig kakor. Hembakta med mängder av kärlek och omtanke i. Det är man inte bortskämd med. (Speciellt om man som mig inte är speciellt förtjust i andra kakor än just mammas.)

På kvällningen var det dags att dra på sig klänningen där en uttänjd mage får plats. Skulle nämligen käka på en Westernrestaurang! "Där får man dollarchips, BBQ-sås och flera kilo kött" sade Bror II lyriskt. Och det fick man. Mitt bland en-litersglas fyllda med Pepsi Max, dansande servitriser och perfekt kött kände jag mig lycklig.

Min familj, den går inte av för hackor.