.

Jag kom på en sak häromdagen: Det är advent på söndag! Hur kan tiden ha gått så fort? Det var ju nyss semester och ösregn. Jag glassade i Halmstad hos min bror och hade det fantastiskt. Kan någon förklara hur allsindar fem (5) månader ha kunnat rusa på så där. Nä, jag fattar absolut ingenting.

***

Jag och syster skulle införskaffa adventsljusstakar i går kväll. "Åh, jag vet" utbrast syster. "Claes Ohlson har sånna. Billigt dessutom!" Är man lika delar småläning och ölänning känns det mycket bättre att lägga lite pengar på sådana traviala prylar. Storstadsmänniskor, som vi nu är, satsar hellre på jeans, väskor och annat livsnödvändigt. I alla fall. Spana in bilden, visst ser den helt bedårande ut. "Ahh... just den i fönstret hemma skulle vara helt underbar" sa jag och fick en syn om den magiska Disney- version av julen (Inte ett ord om att advent är en nordisk företeelse och inte alls existerar i USA. Tssss) I affären ville jag luta huvudet mot systers axel och gråta besvikna tårar. Trodde inte att plastgranen hemmavid kunde slås av en simpel ljusstake. Den fullkomligt skrek: jag är gjord i plast. I plaaaaaast.  I en tvillinggemenskap som inte behöver ord, kom vi överrens om att skippa hela idén. Hur kunde Clase him self kunna svika oss så här grymt? Med släpande steg och nerböjda huvuden gick vi hemåt.

Då, my darlins.
Då fick vi en uppenbarelse.
Du får veta allt på söndag kväll.
Exklusivt med bilder.