.

Att fika måste vara det mest svenska som finns. Ett oerhört bra påfund, erkänner jag villigt! Därför var det inte speciellt svårt att välja aktivitet när Lena dök upp efter träningen. Vi känner varandra sedan högstadiet och är en av mina härligaste vänner. (nu har jag förvisso bara underbara vänner, men tror du förstår vad jag menar) Jag behövde få i mig något och hon var i akut behov an en capucciono. Well, jag också... Timmarna rusade på medan vi pratade om allt från gamla klasskamrater, ritade upp skisser över hus och gårdar och diskuterade det här med att inte längre vara 22. Ni vet om min åldersnoja! Frågar någon mig hur gammal jag är, svarar jag spontat "typ 22 eller 23, tror jag". Har åtminstånde varit det en gång i världen. Haha.
(ok, back to track) Vi tog mitt pick och pack och flanerade mot centralen. Gick en annan väg än den jag brukar och hamnade plötsligt på Norrlandsgatan 21. Och där, my darlins, där ligger Röhnisch concept store!   Jag blir helt lycklig! Studsade in med Lena i släptåg och försökte på ungefär femton olika sätt upplysa henne om storheten i träning. Tjejen som jobbade i butiken var hur gullig som helst. Supertrevlig, precis som man vill att de ska vara. Jag kollade runt, blev förälskad i nästan varje plagg och provade tre. Fastnade för löparbyxorna och ett par otroligt svarta mjuka träningsbyxor. Bestämde mig för att fundera på tightsen men slog till på de andra. Jag är oerhört nöjd! Att röhnisch-tjejen dessutom tyckte att " du ser otroligt vältränad ut" gjorde väl inte saken sämre... Haha, vet inte riktigt om hon menade det fullt ut- me det fungerade ialla fall på mig! (jag lägger ut bilder imorgon på hur allt såg ut!)

Oj, nu har de andra lagt sig här. Är nämligen i Halmstad hos min bror! Får skriva om resan hit när det ljusnar...
Lots of love.