mot de dunkla skogarna

NU stänger jag av datorn, langar upp väskan på ryggen och cyklar ner till tåget. Under färden till Stockholm tänker jag njuta av tanken att det dröjer fem dagar innan jag sitter där igen. På centralen plundrar jag skåpet där jag placerade resväskan imorse. I den bästa av världar hittar jag en grön volvo redo som jag kan skutta in i. Därefter rullar vi ner mot mörkaste Småland och finner förhoppningsvis julefriden. Bör den inte finnas där bland alla granar, öppna fält och julpynt mitt ute i ingenstans?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback