.

Dagens outfit; gråa mjukbrallor från Nike, grönt linne från Björn Borg
Dagens frisyr: Slarvig hästsvans
Dagens mejk: Absolut nada

Vadan detta? Har jag totalt förlorat greppet och sitter som värsta slackern på redaktionen? Inte då. Idag är det min jobba- hemma- dag. Den här dagen har jag möjlighet att göra intervjuer i stan och andra saker som involverar Stockholm. Det gör även att jag slipper åka hela långa vägen till Uppsala. (Inte för att jag på något sätt ogillar uppsala, det tar bara sån tid att ta sig dit) Just nu förbereder jag intervjun med Kirk Franklin och annat smått och gott. Det kan bli bra, det här! Men det bästa med att jobba hemma är att jag samtidigt kan slänga in en tvätt, göra musli och slippa matlåda. (ja, inte mitt under jobbet så klart. Det gör jag under fika/lunch/ em-fika- rasten) (inbilla er inget annat. Här är det diciplin som gäller.)(hardcore)

Annars är jag väldigt nöjd med kvällen igår. Trött som ett fån snubblade jag in på gymmet. Visserligen grymt taggad att träna, fast en fulltecknad dag på jobbet sätter sina spår. Efter lite småprat med tjejen i repan och peptalk med mig själv i omklädningsrummet, kändes allt mycket bättre. Kände mig som värsta turtjejen när ett ett löpband med tv-skärm var ledigt. (de brukar alltid bli upptagna först. Förstår varför!) Extreme Home Makeover visades på trean, det är grejer att springa till! Var tvungen att byta kanal precis när familjen fick tillbaka sitt hus. Jag börjar alltid snyfta när jag ser hur lyckliga de blir. De springer runt som tossiga bland alla nya saker och jublar och kramas och gråter. Mycket bjuder jag på, men inte hulkandet framför ett tv-program!

Efter fem kilometers uppvärming väntade det roligaste styrkepasset av alla; rygg, triceps och mage. (Jag börjar le bara jag tänker på det! Kanske för att jag känner mig stark, det är roliga muskelgrupper eller att jag rent av gillar övningarna.) Hur eller hur, det gick kanonbra! Körde tungt och strikt, precis som min bror har sagt åt mig. Varvat med pulshöjande spurter mellan seten gjorde att jag blev ordentligt flåsig. Med ens blev jag helt slut och det blev kämpigt att ta mig hem. I vanliga fall studsar jag uppför trapporna vid centralen. Men efter pass som det ovan är det en prestation att sätta ena foten före den andra. Nåja, då vet jag att träningen har gjort nytta.
Nu börjar träningsvärken visa sig, både från igår och ben/axelpasset i förrgår. Jag minns knappt hur det var på den tiden då man inte gick omkring med konstast träningsvärk! Nej, det är inte jobbigt att gå omring att ha ont. Detta är frivilligt och jag vet att det kommer att gå över.
Nope, nu börjar lunchen gå mot sitt slut. Jag höjer ett glas Pepsi Max i en skål till er! Ha en fortsatt underbar torsdag!