.

Tack alla för era kommentarer! Ni uppmuntrar mig utan dess like, thnx! Det kändes som ett lyft att få komma till kyrkan igår. Underbara människor och ett bra möte. Efteråt strosade stora gänget mot Vasaparken. Solen strålande, boulekloten kastades och lunchen avnjöts. Märkligt hur länge man kan sitta uppflugen på en stenmur och bara vara... Fick även lite färg på min annars bleka lekamen! (Nu behövs det inte så mycket brun- utan- sol)

Knäet gjorde så ont att jag nästan tuggade sönder kinden. De korta minutrarna ner till pendeln tog rekordlång tid. Från kyrkan till parken var inte tårarna långt borta. Bror trodde på överansträning, syster chansade på en trasig menisk. Nån annan på ett muskelfäste som fått sig en törn. Jag vill bara att det ska gå över.
Tur nog känns det bättre idag, fattas annat när jag hållit mig lugn i ett helt dygn! Men det är så himla olägligt, nu när jag börjar nagga tiden på milen... Styrketräningen har även den gått  riktigt bra. Nu går inte att få full utdelning med ett knä som inte vill vara med och leka. Körde ändå en timma på Zenit imorse. Enligt schemat var det dags för en rejäl benträning, inte en chans! Tänkte om och förvandade det till överkropp istället. Gick sådär, kände mig omotiverad och trött. Kunde inte göra mina favoriter då de kräver att  man får stöd av underkroppen. Rackans, skulle behövt pepping av snygga Jane!
Nu hoppas jag att både smalbenet och käet blir bättre. Riktigt snart, har inte tid med sådant här!!