hipp, hipp, hippa!

Precis när jag kommer till Karolinska sjukhuset ringer mobilen. "Var är du någonstans? Du har just missat det roligaste; hon började gråta!" utbrister Fia och jag gör high five med mig själv.

Förra veckan ringde jag syster och berättade att historiens bästa tvillingkväll var planerad. Inte nog att Stand Up med tillhörande middag var bokad. Vi skulle även köra järnet på Sats med PT-Jo och få toppenråd inför sommaren. På mina stränga order skulle hon sluta senast 16.00 för att hinna i tid. Men chefen hade andra planer; 15.40 berättar hon för syster att eventuella kvällsplaner är inställda. Kaos på avdelningen innebär att hon måste stanna kvar hela kvällen. Med tårarna hängande i ögonfransarna hasar sig syster mot ett behandlingsrum. Snyftandes puttar hon upp dörren och stannar mitt i steget. Vad gör kollegorna inbuntade i ena hörnet? "Ska, ska jag inte jobba trots allt?" tycks hon förstå samtidigt som hon säger orden.
Systers hippa är i full gång.

Hagaparken intas med med champange och god mat. Med diverse bussar går färden går vidare mot Tjärhovsplan och boulebanan. Där tar allt stopp, hur ska man kunna rulla kloten snyggt i ösregn? Istället blir det ett kvartershak på hörnet med drinkar, skvaller och samkväm tills klockan blir sen.

Jag bryter upp först och förhör mig noga om vägen. Efter en bra stund kraskar det plötsligt under fötterna. Att jag har gått fel är ganska klart, har dessutom inte det blekaste vart jag befinner mig. Tar ett klokt beslut och traskar tillbaka samma väg. Om de andra får veta att jag gått vilse kommer jag få höra det i evighet tänker jag. (rättelse; syster kommer få det uppstickandes i fejjan varje gång jag kommer på tal) I samma sekund som tanken är levererad krockar jag med hippa-gänget. Efter att samtligas ögonbryn höjts ett par decimeter bubblar skrattet fram. De pekar och kvider att inte nog med att jag är väldigt lik syster. Både hon och jag är dessutom totalt befriade från allt vad lokalsinne heter. Vad ursäktar man sig med? Jag skyller på att de för alltid ska minnas första gången de träffade systers syster.

Kommentarer
Postat av: Jane

Åh, härligt!! :)

Postat av: Terese

Underbart! Härligt när överraskningen verkligen blir en överraskning!

2008-05-08 @ 14:55:55
URL: http://www.sparkibaken.se
Postat av: ruth

Jane: japps, det var riktigt skoj!



Terese: Det blev ett lyckokast att hon blev SÅ överraskad!

2008-05-09 @ 09:04:55
Postat av: Elin

Haha, va roooligt!! =)

2008-05-09 @ 21:46:14
URL: http://eerdal.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback