Fuleta, som man säger i Oskarshamn.

Det här dagen får gärna ta slut. Allra helst inom den närmsta halvtimman. Man kan knappast med rättvisa kalla det för dag heller, nätt och jämt ljust ute. Ett grått dis ligger över stan som en gigantisk pressenning. Regnet smattrar mot plåttaket och lämnar luftförorenade prickar efter sig. (Tur att det inte är jag som behöver putsa dem!) Mobilen vägrar bete sig som en mobil förväntas att göra. Tror det börjar bli dags att vänsterprassla med en annan. När jag ändå håller på att gnata; Sats hemsida funkar inte för mig i dag. Det innebär att jag varken vet vilka pass som går eller kan boka in några nya.

Fast det kanske är lika bra det. Åtminstånde i dag. Tror att min surmulna inställning till precis allt beror på total brist på sömn. Har sovit ungefär tre timmar per natt sedan jag kom hem i torsdags. Vaknade vid 02.27 i natt.
Buffade kudden.
Vände på täcket.
Drack ett glas vatten.
Gav upp efter en timma och spanade ut i rummet. Blicken fastnade på ljusen och jag log stort. Får man inte sova kan man i alla fall mysa! Tända ljus, ett par doftisar och Stieg Larsons första bok. Det kallar jag för att ta vara på tiden.

Ameh... man kan inte hålla på att gnälla så här! (shape up, Ruthan!) Är det inte något som varit bra i dag, allt kan inte vara Kafka-svart. N´est pas?
Klart att bra även bra saker inträffar på en deppardag. Tränade med PT-Johanna imorse och det var ett fantastiskt bra pass. (Om man inte räknar med totala haveriet på flyes. Men det låtsas vi inte om, ok?)

Nu ska jag i väg till närmaste apotek för att kolla om receptet finns där. Ser fram emot att kunna dra djupa andetag igen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback