.

Mitt under filmen tittade Brors flickvän på mig. Hon såg väldigt fundersam och frågade till sist: "Ruth, svär du aldrig?" Jag funderade en stund och nekade till det.  "Alltså, inte ens när du blir riktigt arg eller slår dig?"
Nja, nej, mycket mycket sällan. Förstår inte riktigt vitsen med dem. Det låter bara konstigt om jag skulle få ur mig någon. Ungefär som om jag skulle lägga om dialekt till värmländska eller börja slänga in danska när jag pratar. Helt wierd.
Dessutom har jag för mig att folk som svär i varannan mening har ett dåligt ordföråd. Synomymer är till för att användas. Ord som användes hela tiden blir väldigt tjatiga, både när det kommer till vanligt tal och i svordomar. Lite mer fantasi, tack! Jag kan tipsa om Kapten Haddock i TIntin. Han kan konsten att få vilka substantiv som helst att låta som rejäla svordomar. (se där. Vad sägs om att fara ut med  "Din enarmade plattfot" Eller "Vid alla piskande råttsvansar")