.

Nu är jag tillbaka igen! Erkänn, ni har saknat mig... Det blev alltså en tripp till Uppsala igår. Låter inte en artikel om Det Historiska Uppsala våldsamt intressant? Jag traskade runt i Gustavium och den anatomiska teatern. Försökte med guidens hjälp se hur de vise dissikerade människor för den goda sakes skull. Mot de allra flesta odds var det riktigt spännande! Att jag dessutom fick slinka in en sväng till rummet där Nildalen och Medelhavet hade en utställning, gjorde inte saken sämre. Uppmärksamma läsare vet om att jag bodde i Kairo ett litet tag. Besökte Egyptiska muséet mer än en gång och försökte bli lite kunnigare inom egyptisk historia.

Innan Uppsala hann jag med cykeln med Terese. Ett superpass med långa backar, snabba intervaller och grym musik. Och om detta inte var nog, satt äntligen Jane på cykeln bredvid! Jag som nästan var på väg att efterlysa henne.(welcome back!) Imorse fortsatte jag att pressa upp flåset i toppform igen. Efter nästan en månad utan löpning befinner jag mig i nästan katastrofalt tillstånd. Hmm... Nåja, riktigt så domedagsvarslande är det kankse inte. Men det är bra mycket tyngre och backar som jag innan trippat lekande lätt uppför, segas och flåsas för tillfället. Fast, om ett par veckor är jag tillbaka igen. Det gäller bara att kämpa lite, visa lite tåga och inte ge upp. Det får nog bli dagens visdom: Ge aldrig någonsin upp. Eller som Mary Kay sa en gång i världen; "Winners never quit and quitters never win." 

Så till er, my darlins, ni skulle bara våga ge upp!