kräftornas parad, II

◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊

Kaffet och frukten och glassen dröjde en sekund. Under tiden psykade vi varandra i Löjliga familjen. Spände blicken och försökte lista ut vem som hade Fru skådespelerska eller unge herr flygare. Misstänkt likt poker med minst lika stort allvar. Jag fick tre par och delade förstaplatsen med A-K. High five! Jag blev vansinnigt avundsjuk på Jonas som seglat med en Americas cup-båt tidigare på dagen. Visserligen hade han fått göra skitgörat. Men ändå.... Och han visade med yviga gester hur båten lutade, hur han slog och hur nära stranden de varit. Jag vill också vara med!!!

Någon timma efter midnatt gäspade flertalet. Bilen började rulla hemåt och när vattnet glittrade ropade Linda segervist:  "Kolla, färjan ligger i hamn."  "Men... men vad gör dem, sänker de bommen?"  Pilutta oss... färjan tuffade inte förrän om en timma. Vad gör man mitt i natten i nästan behaglig temperatur? Vissa sov. Jag, Linda och A-K gick och gick och gick, men bara där där gatlyktorna sken. Efter en kvart var det inte så värst spännande längre. Linda visade sina hopp från ballettiden som barn. Vi andra försökte inte ens. Man vill inte se ut som brunbjörnen bredvid gasellen.

"Vi lyssnar på schlager. Jag ääääääälskar schlaaaager!!!"   Vi rattade in svenska favoriter, rix fm och nrj. "Du är ju sanslös" meddelade Erik. "Kan ju varenda text"  Nu är det sagt och sant. Jag lyssnar alldeles för mycket på radio under dagarna. Det är inte nyttigt. Absolut inte för de andra att höra min stämma i vareviga låt. Kanske var det tur att den diselångande färjan så småningom gick och att jag somnade efter tio minuter.

◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~ ◊ ◊ ~


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback