den er slyyyt

Cirkustruddeluttens sms-signal från Sony Ericson: "Kommer till sthlm på fredag. Jonas slutar vid 16. Ska vi ta en fika å skvallra?"
Klart att man inte bangar en fikadejt med Lena, alias Lana Lustgas! Se där, nu vet du vilken sort person jag sprang på vid t-centralen. Hade knappt förändrats ett dugg. Äldre, visare, vackrare- naturligtvis. Det brukar ske. Men inte en sådan dramatisk förvandling som folk kan genomgå av diverse anledningar. Men Lena var den samma, sweet. Skvaller om gemensamma bekanta skulle avhandlas med största  möjliga allvar. Det görs allra bäst över en kopp kaffe. (guu va vuxet det lät... inser att det är ett par årsendan man tog studenten!) Eftersom tiden var knapp skuttade vi in på närmaste café. Det råkade bli Waynes på Drottninggatan. Du vet det där som ligger nästan vid plattan. Vi kommer fram till disken, påkallar servitörens uppmärksamhet och börjar beställningen.

Ruth ~ Jag skulle vilja ha en latte. Kan jag få den på sojamjölk?
Servitör ~ Ne, den er slyyyyt.
Ruth ~ Minimjölk?
Servitör ~ Ne, den er slyyyt
Ruth ~ Har du någon lättmjölk då?
Servitör ~ Men hyyyr dy illa, den er slyyyyt!
Ruth ~ Men jag vill inte ha på standardmjölk. Kan du rekomendera något annat?
Servitör~ *suck*
Han himlar med ögonen och skakar på huvudet. (han HIMLAR verkligen ögonen upp i pannloben) Gör en "Just jack"-gest (vänster hand i öronhöjd, böjer den och spretar med fingrarna.) och placerar därefter handflatan på höften. Lite så där chickt som Audrey Heppburn brukade göra. Inte nog med att snubben är fransman. Han är dessutom en gayig dryg fransman... Plötsligt fick jag alla mina fördomar uppfyllda.

Det slutade med att jag tog en Cola zero... om inte Lena redan beställt hade vi traskat därifrån. Det blev trots allt en jättetrevlig stund. Pratade om alla våra gamla klasskompisar. Som att Jannika och Bisse har barn tillsammans. (så kan det gå när man har för bråttom för skydd...) Att Micke J gifte sig, skaffade barn och hittade frugan i fel säng. Lisa är härligt glad sambo i Blekinge och trivs visst alldeles förträffligt. 
Visst är det fantastiskt med att utbyta: Va? Näää.... det kan bara inte stämma... och Men kära nån, hur tänker man allsindar då? ja du Lena, vi får träffas nån mer gång och byta information om våra forna vänner. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback