nähä!?

Jag tror knappt att det är sant. Det har inte stått en rad om varken Nicole Richie eller Paris Hilton de senaste dagarna. Inte ett dugg om en alldeles för mager Nicole, hennes påstådda graviditet eller om söndertatuerade Joel Madden. Inte heller om den nya, förbättrade ickefestande Paris,


Var det så här livet tedde sig för några år sedan? Då man var lyckligt ovetande om radarparet. Pliiis.... slösa inte fler dyrbara sidor på dem.



JAG måste bara berätta om nyhetsankaret som vägrade toppa sändningen med fröken Hiltons frigivelse från fängelset.  Hon lade först telegrammet åt sidan. Producenten väste i hennes öra att hon var tvungen att läsa texten. "No way, José" svarade hon. "Gör´t" röt producenten. Ankaret blickade snett bakom kameran och frågade efter en dokumentförstörare. En sådan fanns inte att tillgå i brådrasket. "Men en gammal vanlig hederlig tändare då?" Inte ens en sådan fanns att tillbringa. Är man nyhetsankare är man relativt smart. Det var även den här. Tillrådig som hon var använde hon det som var närmast; tänderna. Hon slet sönder telegrammet om Paris Hilton i stycken. Med bläck i mungipan och en pappersbit mellan framtänderna fortsatte nyhetsbruden med viktigare saker.

GO, GIRL!!!

*************************************************************************************************************************

Nu väntar jag bara på att allra käraste syster ska komma hem från sitt super-duper-otroligt viktiga jobb. Vi brukar rensa tankarna med en power walk på kvällarna. (Här ska tilläggas att vi bägge har bälten i kampsporter. Annars skulle vi aldrig rekomendera någon att promenera sent i 08-området.) Vi diskuterar allt från tvättmaskiner, jeansmode till hur snabbt man måste rusa i rultrappan för att hinna med pendeln.

På tal om tvättmaskiner. Hyresvärden har kopplat in den nu. Det blir några plagg att blaska när man varit utan maskin i nästan två veckor. Skandal anser jag personligen. Men vad hjälper det, kläderna blir inte renare för det. Jo. Tvättmaskinen är numer i källaren. Det är dags ungefär för en halvtimma sedan att hämta blöt tvätt, men jag drar ut på det. (allra helst tills imorgon) . Blir ni förvånade om jag erkänner att jag är mörkrädd? Speciellt på  skumma ställen som parkeringshus, källare och trädgårdar med träd. Jag anar Freddy Kruger och anar galna yxmördare bakom varje dörr, buske och verktygslåda. Plötsligt andas jag lika snabbt som en kohlsjuk i palliativt tillstånd. Vet precis vad som kommer hända: River ut tvätten, skrapar knogarna mot kanten och stöter i knäna i luckan. Hmmm..... kan nog vänta tills imorgon trots allt...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback