.

Sitter i telefonkö. Det måste vara bland det tradigaste som finns. Jag menar, man måste vara allert och få fram vad man vill säga när det väl svarar. Då kan man inte koncentrara sig på annat under tiden man sitter med den där melodin i örat (varför är det oftast något dansband?) Well, då kan jag surfa runt på de sidor jag normalt inte har tid med. Nu fick till exempel veta att SVT inte sänder fotbolls vm när det beger sig. Jag sörjer väl inte speciellt mycket över det. Fyran sänder matcherna och vid det laget har jag förmodligrn de andra kanalerna med. Svt har nog sett sina glansdagar. Knappast någon jag känner tycker programmen är värda att se, om man bortser från knattarna och pensionärerna. Well, har ingen lust att vara filosofisk nu, det får vänta tills i morgon.

Helgen kom och gick, var hemma mest och... ja du... slappade kan man uttrycka det som. Sov lääääänge på lördagen. En joggingtur innan frukost och gröt framför Vänner. Skrattar fortfarande helt hysteriskt åt vissa avsnitt. I bland är det tur när man är ensam hemma, att ingen hör mina hyenalikande fniss. Fast någon gång har jag trott att jag varit själv och en försynt knackning på dörren hörs. Oftast är det Eas som smyger in huvudet; "Vad är det som är så skoj", brukar han fråga. "Man hör ett haha, sen ett hahaha till för att avslutas med ett jätte-HA!!" Nåja, det bjuder jag på.

Hem till Cissi, laga mat och titta på film. Mot väggen hette den. En tysk-turkisk film där tjejen i flmen vill kunna leva ett typsikt tyskt tonårsliv. Men hon är muslim och brorsan knäckte hennes näsa när hon höll en kille i handen. Hon kommer på det perfekta sättet; gifter sig med en halvturkiskt depimerad och missbrukande 40-åring. Bägge lever sina liv åtskilda men blir kära. I varandra.
Wow liksom.

Ska snart hem. Trött och trött och trött. Jag hatar det här mörkret.